Sök
Kategori
Storstadstidning
Nominerade
Mia Pettersson
Sofia Boo
Förutom ovanstående deltog följande personer
Hans Petersson Hammer, Redaktör
Publiceringsdatum
2024-09-15 t.om. 2024-09-21 (online)
Var publicerades jobbet?
Göteborgs-Posten
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi avslöjade hur en klass för svenska romska barn fick fortsätta i över 20 år, trots upprepade larm om omfattande brister. Högst ansvarig var vår nuvarande skolminister. Barnen isolerades i en egen byggnad och undervisades av en familj som många var släkt med, men som saknade rätt kompetens. Utåt hyllades klassen, men vi kunde visa hur fina tankar om inkludering i stället blev exkludering. När klassen stängdes glömdes eleverna bort, men vi tog reda på hur det gått: Knappt några spår av vidare utbildning, men mycket utanförskap med droger, skulder och kriminalitet. De ansvariga hade fram tills nu inte ställts till svars. Vi skildrade även hur samhällsklimatet fick klassen att leva vidare. Intervjupersoner pratade om att den hade varit ”politiskt omöjligt” att stänga. Vi kunde också visa hur en högskola gynnats av samverkan med klassen och även bidragit till att experimentet kunde fortsätta. Genom högskolan fick klassens lärare legitimation, som visade sig vara långt ifrån tillräcklig.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Genom att systematiskt gå igenom av ett omfattande material som förvarades i fysiska arkiv hos myndigheter, och kontakta ett stort antal personer, kunde vi berätta en historia som ingen tidigare gjort. Hur ambitioner om inkludering, i stället bidragit till att svenska barn, år efter år, inte fått den utbildning de haft rätt till och att många av dem sedan levt ett liv i utanförskap. Eleverna glömdes bort när Roma kulturklass stängdes ner och ingen gick till botten med varför klassen startades, alla varningssignaler som kommit under årens gång eller hur det gått för eleverna. Ingen har heller berättat om rollen en svensk högskola haft för att klassen kunde fortsätta. Den romska inkluderingsstrategin ska bidra till att romska barn blir en del av det svenska samhället och Roma kulturklass fördes fram som ett lyckat exempel trots upprepade varningssignaler och katastrofala resultat. Klassen var en reklampelare och ansvariga premierades. För första gången ställdes de ansvariga till svars. I kretsen av skolledare och ansvariga fanns en utbredd bild av att experimentet var ett misslyckande och att man till och med i några fall väntat sig att ha blivit granskade tidigare.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
I samband med vår tidigare granskning om hederskultur inom den romska minoriteten fick vi kännedom om den romska klassen som hade funnits på en kommunal skola i Stockholm. Vi fick också tips om hur en svensk högskola varit inblandad i att experimentet kunde fortsätta i över 20 år.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Genom att begära ut klasslistor, betygskataloger och skolkataloger från Stadsarkivet i Stockholm kunde vi ta reda på vilka elever som gått i klassen. Genom bla olika databaser kunde vi se hur det gått för eleverna senare. Vi sökte kontakt med samtliga elever vi kunde identifiera genom telefon, sociala medier eller brev. Det var ett omfattande arbete. Vissa bodde utomlands och alla hade inte en registrerad bostadsadress. En av eleverna som ställde upp med namn och bild träffade vi på en anstalt. Med hjälp av betygskataloger kunde vi följa varje elevs utveckling och även se hur många år de gått i klassen. Vissa hade gått långt över de år som är normalt eftersom de gått om årskurser. I Stadsarkivet fanns också ett omfattande material om skolan och klassen. Allt var inte sökbart så vi spenderade några dagar på plats med att manuellt gå igenom innehållet. I sparade protokoll kunde vi läsa om när idéen om klassen kom och varför. Vi kunde också ta reda på vilka personer som varit involverade. Vi sökte kontakt med ansvariga rektorer, tjänstemän och politiker. Vi sökte även det romska lärarpar som ansvarat för klassen sedan starten. Vi gick igenom politiska beslut som hade fattats. Vi tog del av gamla inspektioner som gjorts och som tidigare ej var allmänt kända, och kunde se när de första allvarliga varningssignalerna kom. Vi läste också underlaget till besluten för att få en helhetsbild. Detta gällde även den uppföljning som gjorts när eleverna bytt skola efter att klassen hade stängts. Där framgick det att eleverna hade stora kunskapsluckor och att vissa av dem tydligt förbättrades när de kom till nya skolor. I mediearkiv kunde vi se, hur det parallellt med larm om undervisningen, skrivits hyllande artiklar om verksamheten. Det var också tydligt att ingen hade pratat med eleverna utan endast med lärarna och annan skolpersonal. I handlingar hos Södertörns högskola kunde vi ta reda på hur det gick till när lärarna fick sin lärarlegitimation. De gick en skräddarsydd utbildning på kort tid, slapp praktik på andra skolor och fick tillgodoräkna sig ett stort antal poäng – bland annat på grund av erfarenheten från Roma kulturklass, trots bristerna i undervisningen. I underlag från Stockholm Stad och Södertörn fick vi också en bild av den samverkan som skett och hur högskolans inblandning gett legitimitet att fortsätta experimentet. Högskolan gynnades i sin tur genom att via lärarna få en kontaktyta in i den romska minoriteten. Den person på högskolan som ansvarade för lärarexamen samt gjort en positivt vinklad utvärdering av klassen på uppdrag av Stockholms stad, hade under lång tid haft ett nära samarbete med lärarparet och beskrevs som nära vän till dem. Vi hade även insyn i larm som kommit internt på högskolan om en av lärarna, som efter klassen stängdes ner haft flera uppdrag för högskolan. Vi hade utöver detta kontakt med anonyma källor. Vi tittade också på andra exempel som fanns på liknande klasser samt kontaktade experter på romsk skolsegregering.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
* Arkiv (betygskataloger, klasslistor, handlingar från skola/kommun/tillsynsmyndigheter) * Databaser såsom Acta Publica, Infotorg. * Muntliga (elever, lärare, rektorer, anonyma källor mfl) * Sociala medier * Retriever för gamla artiklar * Skatteverket/folkbokföringen
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Att hitta elever som ville prata med oss. En anledning var att många av dem var nära släkt med det lärarpar som ansvarat för klassen. Att kritisera klassen skulle indirekt innebära att de kritiserade sina släktingar. Många var också nöjda med sin tid i klassen trots att de inte fått den utbildning de haft rätt till och därmed inte haft möjlighet att studera vidare. Klassen var en trygg miljö med släkt och vänner. Vi lade mycket tid att söka kontakt tidigare elever och slutligen valde två att vara med öppet. Några pratade med oss med löfte om anonymitet. Bland andra personer som varit ansvariga för klassen fanns en rädsla att prata och kritisera en redan utsatt minoritet. Eftersom lång tid förflutit sedan klassen startade så sa flera rektorer och ansvariga tjänstemän att de inte mindres detaljer. Alla var inte ens i livet längre. Stockholms skolförvaltning har omorganiserats, liksom den skola som klassen tillhörde. Det försvårade det redan utmanande arbetet med att sortera i 20 års skoladministration. Att hitta dokument i arkiven var ett omfattande manuellt arbete. Detsamma gällde att försöka ta reda på hur det gått för samtliga 115 elever vi kunde identifiera. Att granska Södertörns högskolas roll i klassens fortlevnad var komplicerat. Dels för att en stor del av underlaget för lärarnas examen inte gick att hitta i skolans arkiv och dels för att vi tvingades använda anonyma källor i denna del för att det fanns en rädsla för att öppet gå ut med kritik.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
* Över 100 skolbarn isolerades i misslyckat experiment :(https://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/over-100-skolbarn-isolerades-i-misslyckat-experiment.27b35792-9865-4acb-8e13-d1c8bf3b7332) Se gärna den digitala berättelsen online då den innehåller fler grafiska delar än versionen i print. *Ansvariga för experimentklassen: Den var omöjlig att stänga *Kommunen köpte genväg till lärarexamen för lärarna i Roma kulturklass
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka sex månader
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
För första gången uttalade sig skolminister Lotta Edholm om projektet. Hon var tidigare högst politiskt ansvarig för klassen under sin tid som skolborgarråd. Hon sa i vår intervju att det var ett ”mycket misslyckat experiment”. En expert om romsk skolsegregering menade att eleverna borde kompenseras av staten för den bristande skolgången.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Radio Romano tog upp granskningen och det skrevs ledare i GP. Granskningen fick även genomslag på Tiktok.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Inte vad vi vet.