Sök
Kategori
Nytänkare
Vinnare
Kristoffer Örstadius
Förutom ovanstående deltog följande personer
Johan Andersson och Stefan Rothmaier på DN:s grafikavdelning, som visualiserat granskningen.
Var publicerades jobbet?
Dagens Nyheter
JURYNS MOTIVERING
"För att i en tid av myter, polarisering och ökande politisk propaganda med innovativa metoder ha klargjort fakta om tillståndet i Sverige."
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen har beskrivit hur samhällsutvecklingen har sett ut i en rad olika områden. Det är originaljournalistik som har bidragit med ny kunskap om en rad områden där förhållandena tidigare inte var kända. Länk till alla "Fakta i frågan": https://www.dn.se/om/fakta-i-fragan/ Bifogar också en pdf-fil med alla publiceringar.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det har inte varit självklart om vi ska anmäla detta projekt till Guldspaden. ”Fakta i frågan” är ju inget traditionellt gräv i bemärkelsen att det avslöjar allvarliga missförhållanden. Ingen person har ju fått avgå. Men: Å andra sidan har granskningarna bidragit med ny kunskap om en rad områden där förhållandena tidigare inte var kända. Ur det perspektivet uppfylls kriterierna för en Guldspade. Journalistiken har varit engagerad och kunnig och just visat på förhållanden som allmänheten förut inte kände till. Några exempel: * Utvecklingen i de utsatta bostadsområdena går stick i stäv med den bild som ofta utmålas. Det visar sig att ohälsan minskar, allt fler har jobb och allt färre lever på bidrag * Vi gjorde den största genomgången på tolv år av utrikesföddas överrepresentation i kriminalstatistiken. Bygger på manuell genomgång av 131 000 brott. Den visar att det förvisso finns en överrepresentation men att den är mycket låg och att den är större mellan andra samhällsgrupper, till exempel mellan män och kvinnor. * Det stämmer inte att tågen höll tiden bättre förr. Många vägrar kanske inse det - men situationen har tvärtom blivit bättre. Ovanstående är tre exempel på slutsatser där samhällsutvecklingen faktiskt har varit bättre än vad den allmänna bilden i medierna och debatten ger sken av. Med andra ord följer grävet inte skolboksexemplet där en granskning alltid ska presentera förhållanden som är negativa. Detta i kombination med en unik presentation anser vi är nytänkande. Det finns inget som säger att ett gräv ALLTID måste spegla något som är dåligt. Även granskningar som visar på en positiv (eller oförändrad eller negativ) samhällsutveckling har ett värde i demokratin. Politiker och myndigheter kan faktiskt ha incitament att förmedla en negativ bild av ett område, exempelvis för att sätta fokus på en fråga eller för att få ökade anslag. Ytterligare ett kriterium för Guldspaden är att granskningarna ska bygga på ett självständigt genomfört originalarbete. ”Fakta i frågan” bygger på omfattande genomgångar av allmänna handlingar och egna datakörningar. Det har varit mycket tidskrävande och gjorts med hög kvalitet.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Under ett valår finns ett extra stort värde av journalistik som går till botten med hur det går med viktiga samhällsfrågor i Sverige. Idén uppstod hösten 2017 då vi funderade på vilka gräv vi ska satsa på under valåret. En idé som då lyftes fram var att på ett transparent sett visa hur samhällsutvecklingen har sett ut inom viktiga frågor. Det skulle, enligt konceptet, inte bygga på rapporter eller intervjuer med forskare – utan på självständig originaljournalistik. Artiklarna saknar helt pratminus utan bygger enbart på fakta och med länkar till alla faktapåståenden. Det unika med projektet har varit dess stora omfattning, den höga kvaliteten och att vi har presenterat många hittills okända förhållanden.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi har i huvudsak byggt våra granskningar på allmänna handlingar som systematiserats. Offentlig statistik har också använts, liksom egna datakörningar som bygger på data.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Vi insåg ganska snabbt att den bild som förmedlas i medier i vissa frågor ofta är missvisande eller till och med är direkt felaktig. Några exempel: * Det framställs som att Sveriges ekonomi går som tåget, vilket också i viss utsträckning stämmer. Men det finns stora problem med att ekonomin relativt andra länder inte har ökat så mycket som förväntat. Vi har också stora gap på arbetsmarknaden när det gäller tillgång kontra efterfrågan. * Förlossningsvården beskrivs i medier ofta som en verksamhet i kris. Men få nyhetsjournalister har gått till botten med hur det egentligen ser ut. Att bristningarna i kvinnors underliv har minskat, att mödradödligheten numera nästan är obefintlig eller att färre mammor tvingas föda i andra län är förhållanden som inte beskrivits i medierna. Vi riskerar därför att fatta beslut på felaktiga premisser. Vi har också upptäckt att medierna ofta okritiskt förmedlar statistik. Ett exempel är statistik från SCB som nyligen visade att det skett ett trendbrott i befolkningsutvecklingen där landsbygden nu ökar. När vi granskade datan visade det sig att detta trendbrott inte alls stämde. Det visade sig att tätortsdefinitionen inte hade förändrats sedan 2015 och att befolkningen hade ökat i områden strax utanför det som då var tätort. Norra Djurgårdsstaden var landsbygd år 2015 eftersom det inte bodde några personer där. När befolkningen ökade 2016 och 2017 såg det ut som att landsbygden ökade i storlek. Vi stötte också på problem med stora brister i den officiella statistiken. Ett exempel: Hur ser inkomstskatten ut i olika inkomster? Lösningen på frågan blev till slut att Kristoffer själv fick bygga ett avancerat datorprogram som räknade ut skattenivån för det senaste decenniet baserat på ett tiotal parametrar (grundavdrag, basbelopp, jobbskatteavdrag, osv.) ur inkomstskattelagen för varje enskilt år.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Några exempel är att vi fått över 5 000 mejl från läsare och vid flera tillfällen medverkan i andra medier (exempelvis P1 Morgon och Studio Ett) och berättat om granskningarna. Många av granskningarna har också fått stort utrymme i debatten.