Sök
Kategori
Mindre dagstidning
Nominerade
Jonas Ekelund
Jennie Ölund
Elin Kullander
Förutom ovanstående deltog följande personer
Eric Klefberg – arbetsledare
Karin Samuelsson – arbetsledare
Sebastian Strand – arbetsledare
Frida Dam Bergstedt – lansering, tv, sociala medier
Gabriel Almlöf – lansering, tv, sociala medier
Anton Hedberg – fotograf
Publiceringsdatum
2021-06-17
Var publicerades jobbet?
Där poddar finns (Itunes
Spotify
Acast och så vidare) och på bt.se med ett antal webbexklusiva delar (persongalleri
extramaterial
tv-klipp). Flera artiklar publicerades även i pappersutgåvan.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
BT har granskat ett 20 år gammalt fall där en ung man från Sverige dömdes för mord på en barnfamilj i Kosovo. BT avslöjade att vittnesmålet, som hela domen och fallet baserades på, var felaktigt i de bärande och avgörande delarna. Det här gjorde vi genom att ställa berättelsen mot i första hand teknisk bevisning, så som telefonlistor och brottsplatsundersökning. Vittnesmålet användes som grund i flera EU- och FN-domstolar. Vi avslöjade också hur tung dna-bevisning försvann i utredningen, och att internationella FN-åklagare i en hemligstämplad handling ville att rättegången skulle tas om. Vidare kunde BT genom att få tag i dokument, som sökts av Noa men inte hittats, klarlägga hur FN-poliser förhörde mannen under rättsvidriga förhållanden på Svenljunga polisstation. Det här ledde till omedelbara polisiära åtgärder. (det gick inte att ladda upp filer, så trailer mm finns uppladdat här: https://sprend.com/download?C=3b0a5f6c69344047aa94161dc3bcd1ce)
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har presenterat ny och tung fakta i en av de mest omfattande rättegångarna i Kosovos historia – 20 år efter att morden ägde rum, och från Sverige. Efter att BT granskade fallet polisanmäldes den svenske FN-polis som genomförde förhöret i Svenljunga. Jeton Kiqinas familj beskriver det som en upprättelse efter att ingen under två decennier lyssnat på deras berättelser. Vi har vidare genom systematisk research bearbetat ett mycket omfattande material bestående av tusentals rättsliga dokument och intervjuer. Dokument från Kosovo, som i många år varit känt för att ha ett rättsystem präglat av korruption.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
BT har i många år följt och berättat om Jeton Kiqinas historia. Kontakten återupptogs i början av 2020, i samband med att Kiqina skulle få möjlighet att återvända till Sverige. Fallet har under de två decennierna omgärdats av mängder med frågetecken, och uppmärksammats av i princip samtliga mediehus i Sverige. Vi bestämde att vi skulle gå på djupet och försöka klargöra vad som egentligen hände på den ensliga grusvägen i Baica 2001.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi inledde med att göra research och ha två långa intervjuer med Jeton Kiqina. Vi följde sedan en arbetsmetod vi använt vid tidigare gräv och kartlade var någonstans det kunde finnas dokumentation och hur vi skulle få tillgång till dem. En vital del var givetvis de många domarna och stora utredningsmaterialet från Kosovo. Vi började med att vända oss till svenska myndigheter, bland annat utrikesdepartementet, justitiedepartementet och kriminalvården. Dokumentationen om rättsfallet var i princip obefintlig i Sverige. Vi riktade därför istället in oss på de rättsliga instanserna i Kosovo. Sökandet var väldigt krävande och svårt. Språket var en barriär men det tuffaste hindret var att vi hade tiden emot oss och att FN, som höll i utredning och inledande domstolsprocess, lämnat över styrandet till EU för 15-talet år sedan. Vi var i kontakt med Unmik, FN:s civila administration, Eulex och domstolar i landet utan resultat. Efter mycket research hittade vi organisationen Humanitarian Law Center med kontor i Pristina, som till slut ledde oss till samtliga domar i fallet. Genom kontakter och tipsare fick vi även tillgång till polisutredningen och hemligstämplade dokument. Totalt handlade det om tusentals handlingar som vi gick igenom och läste. En stor del av dokumenten var på albanska och vi anlitade vid vissa tillfällen tolkar för att hjälpa oss med översättningen av de viktigaste delarna. Vi använde oss också av digital research för att leta upp personer som varit verksamma i fallet, både poliser från Sverige men också internationell personal från USA och Italien. Exempelvis lade vi många timmar på att spåra åklagaren Thomas Hickman, som sedan 15 år lämnat Kosovo. Vi lokaliserade honom till slut i Maryland, och han blev en tung och viktig röst i podden. Vi genomförde därutöver ett 30-tal intervjuer med åklagare och poliser som utredde fallet, anhöriga, vänner till Jeton Kiqina, utomstående experter, poliser i Sverige, svenska myndigheter. Genom att jämföra olika förhör med den person, vars vittnesmål lade grunden till den fällande domen, kunde vi hitta detaljer som avslöjade svagheterna i Jeton Kiqinas dom.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vi kunde, genom ovannämnda metoder, få ut mängder med dokument. Domar, förhör, telefonlistor, hemligstämplade dokument, skrivelser från åklagare och advokater, kriminaltekniska undersökningar, telefonlistor, både externa och interna mejlkonversationer mellan UD-anställda, Unmik, Eulex och dåvarande utrikesministern Carl Bildt. Vi la mycket tid på nätbaserad research, däribland sökte och hittade vi information i gamla tv-inslag och Kosovobaserade nyhetssajter. Vi använde även anonyma och namngivna uppgiftslämnare.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det var tydligt att fallet fortfarande var mycket känsligt för inblandade. En polis som hade utrett ärendet hotade att anmäla oss om vi fortsatte att söka henne. Sveriges dåvarande ambassadör i Kosovo, som var involverad, vägrade svara på frågor. En svensk advokat, som var central för Jeton Kiqinas del under rättsprocessen, sökte vi genom telefonsamtal, sociala medier och dörrknackningar. Det var oerhört svårt att få tag på dokument från Kosovo där det rättsliga systemet sedan kriget varit under uppbyggnad av FN och EU. Lägg där till enorm korruption i landet och ett bristande system när det gäller arkivering av rättsliga dokument. Kommunikationen med domstolarna var problematisk och att få kontakt med personer som arbetat med fallet var också en utmaning. Massmordet var dessutom svårnavigerat där vi ständigt fick göra journalistiska och etiska avvägningar. Att ge en man som dömts för mord det utrymmet krävde ett gediget grävande för att ta reda på vad som skett och om det han uppgav stämde. Inte minst med tanke på att det på andra sidan fanns en ensam, överlevande dotter.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
1. Podden Fallet Jeton – sex avsnitt 2. Webbexklusiv tv-trailer 3. Artiklar om poddens avslöjande LÄNKAR: https://www.bt.se/om/BT%20Dokumentär (samtliga artiklar) https://www.bt.se/boras/bt-dokumentar-lyssna-pa-alla-avsnitt-av-podden-fallet-jeton/ https://www.bt.se/boras/efter-bt-s-granskning-svensk-fn-polis-anmals-finns-handlingar-som-visar-att-jeton-blir-lurad-40ad8d10/ https://www.bt.se/boras/bt-dokumentar-avslojar-detaljerna-som-motsager-domen-mot-jeton-e3002e9c/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Samtliga tre i grävgruppen arbetade med projektet i närmare fyra månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Efter BT:s granskning blev en svensk före detta FN-polis polisanmäld, 20 år efter mordet, och en utredning startades. Efter att podden släppts har en av Sveriges mest framträdande advokater tagit sig an fallet och det förbereds just nu en resa till Kosovo med nämnde advokat och en polischef från avdelningen mot internationell grov organiserad brottslighet. De planerar att träffa justitieministern i landet och diskutera ärendet. Podden har väckt mycket reaktioner och många har hört av sig, både i sociala medier och andra kanaler. Podden har hittills haft närmare 50 000 nedladdningar och legat på diverse topplistor.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej