Guldspaden Vinnare 2019

Fartygens smutsiga rök

Tillbaka
Vinnare av Guldspaden 2019 i kategorin Etermedia riks nyhet Se bidrag: Bidrag (.zip, 74 MB) Kategori Etermedia riks nyhet Vinnare Oskar Jönsson Linnea Carlén Stefan Jansson Förutom ovanstående deltog följande personer Elinor Schang, redaktör Publiceringsdatum 2019-05-06

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Genom en unik kartläggning kunde vi avslöja att internationella kryssningsfartyg förra året låg med sina motorer igång i svenska hamnar i 5500 timmar. I fartygens avgaser finns farliga partiklar som leder till förtidiga dödsfall och allvarliga sjukdomar, samtidigt står ansvariga myndigheter handfallna inför den allt mer populära kryssningsturismen. Vi har också fått tag i hittills okända dokument som visar att den svenska inrikessjöfarten står för betydligt större utsläpp än vad myndigheterna redovisat.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi har granskat baksidan av det som svenska kommuner beskriver som en framgångssaga. För städerna innebär den internationella kryssningsturismen stora intäkter men ingen har granskat hur fartygens utsläpp påverkar människor och natur i dess närhet. Genom att själva samla in statistik från hamnarna och räkna ut fartygens tid i hamn kunde vi belägga hur stora deras smutsiga utsläpp är. Förutom att granska de internationella kryssningsfartygen som kommer till Sverige har vi undersökt hur stora utsläpp den svenska inrikestrafiken till sjöss orsakar. Med okända rapporter från SMHI kunde vi belägga att utsläppen är betydligt högre än vad Naturvårdsverket, som ansvarar för den officiella statistiken redovisat.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Idén till granskningen kommer från SVT:s fotograf Stefan Jansson. Han hade noterat hur det bolmade svart rök i timmar från fartygen som ligger i Stockholms innerhamn. Han undrade hur det kunde få vara så samtidigt som bilar på parkeringen bredvid inte får gå på tomgång i mer än en minut. Med det som utgångsläge bestämde vi oss för att granska sjöfartens utsläpp.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi började med att begära ut listor på vilka fartyg som kommit till Sverige under ett års tid och vilken tidpunkt de anlänt och lämnat hamn. Genom att skapa en egen databas över de internationella kryssningsfartygen kunde vi se hur länge de stått i svensk hamn. Genom intervjuer fick vi bekräftat att alla de internationella kryssningsfartygen står med hjälpmotorer igång när de ligger i hamn, motorer som enligt dem själva orsakar stora utsläpp. Genom att sen köra vår databas över internationella kryssningsfartyg mot hamnarnas information om liggtider i hamn kunde vi slå fast att de legat med motorer igång i tusentals timmar. Vi dokumenterade utsläppen med våra kameror, besökte maskinrummet i ett rysk-italienskt fartyg och fick kaptenen att berätta om situationen. Dessutom tog vi hjälp av forskare som följde med oss ut till farlederna för att mäta utsläppen med avancerad utrustning, precis när ett av dem anlände sköt mätarna i höjden. Vilket bekräftade det som forskarna sagt, att fartygen orsakar stora utsläpp av småpartiklar som är mycket farligt för människor. När det gäller utsläppen från inrikes sjöfart så begärde vi ut en stor mängd handlingar från SMHI, som samlar in data från alla fartyg som går på svenskt vatten. Genom att jämföra den officiella bilden från Naturvårdsverket med underlagen från SMHI:s studier kunde vi slå fast att det som alla tagit för givet inte stämmer. Utsläppen är från fartyg som går mellan svenska hamnar visade sig vara betydligt högre än vad Sverige redovisat utåt.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Under flera dagar filmade vi från morgon till kväll för att med videomaterial kunna belägga utsläppen. Det jämförde vi med dokument från myndigheter, bolagen själva och intervjuer. Vi hade också kontakt med anonyma källor som berättade för oss hur det funkar inom branschen och som gav oss en inblick i hur de stora rederierna tänker.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Många har pratat om flyget, vissa använder till och med uttrycket flygskam. Men få har undersökt sjöfartens utsläpp. På samma vis upplevde vi att myndigheterna hanterat frågan. Få har djup kunskap om ämnet, och det var oväntat för oss att hitta de avgörande pusselbitarna i SMHI:s diarium som vanligtvis bara syns när det gäller väderfrågor. Men genom ett brett sökande och många samtal var det istället precis där vi hittade det vi behövde.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

(1) Rapport 2019-05-06 Fartygstrafiken släpper ut mer än inrikesflyget, myndigheterna har redovisat för låga siffror. (2) Rapport 2019-05-07 Internationella kryssningsfartyg låg över 5000 timmar med motorer igång i svenska hamnar. I fartygens avgaser finns farliga partiklar som leder till förtidig död och allvarliga sjukdomar. (3) SVT.se 2019-05-07 Kryssningsfartyg låg i 5 500 timmar med motorer igång

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

3 veckor för två personer.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Naturvårdsverket som ansvarar för statistiken meddelade i samband med vår publicering att de nu kommer att uppdatera sina siffror utifrån de nya metoder som vi berättat om. Det får troligtvis konsekvenser för Sverige att nå de internationella klimatmålen. Genomslaget i andra medier var stort och våra nyheter citerades flitigt av andra.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja, till granskningsnämnden, ärendet pågår.