SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen tar ett samlat grepp om sveket mot flickan från Eslöv, som nästan fick betala med sitt liv. Det handlar om hur flera av samhällets grundläggande skyddsnät – BVC, skolan, socialtjänsten och Folktandvården – tillsammans misslyckades, trots tydliga varningssignaler. Dessa missar sätts in i ett större sammanhang, där brister i lagstiftningen och en förändrad förvaltningskultur pekas ut som förklaringar till varför detta kunde ske och varför risken för liknande fall kvarstår. Granskningen belyser inte bara vad som gått fel utan visar också hur systemets svagheter samverkar. Analysen av fallet ur flera perspektiv, juridiskt, organisatoriskt och mänskligt, gör det tydligt att detta inte är ett isolerat misstag, utan en varning om de konsekvenser som uppstår när skyddsnäten inte fungerar som de ska. Det är en påminnelse om vikten av ansvar och samordning för att skydda de mest utsatta, och om de förändringar som krävs för att förhindra att liknande tragedier upprepas.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
”Flickan och ättikan” har för en bred publik lyft fram ett av samhällets mest allvarliga misslyckanden: att skydda utsatta barn från våld och försummelse. Genom en stark berättelse och ett omfattande journalistiskt arbete har granskningen inte bara presenterat nya uppgifter som kastar ljus över detta enskilda fall, utan också gett en helhetsbild som hjälper oss att förstå de större sammanhangen bakom dessa tragedier. Granskningen har satt fokus på hur brister i olika samhällsinstanser – som socialtjänsten, skolan och vården – kan skapa en kedja av svek där barnen står ensamma kvar. Den har också pekat på systemfel, både i lagstiftning och i hur olika myndigheter kommunicerar och agerar, som bidrar till att utsatta barn inte får det skydd de har rätt till. Det är en granskning som skapar förståelse och samtidigt väcker en viktig fråga: Hur kan vi som samhälle göra bättre för de mest utsatta?
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Medierapporteringen kring rättsprocessen om flickan från Eslöv var gedigen men fragmentarisk. Vi ville sammanfatta och fördjupa för att ge den stora publiken tillgång till hela historien. Målet var att boken skulle vara färdig under 2024, det år som domen föll.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Syftet med boken var att ge läsaren en unik inblick bakom kulisserna i en brottsutredning som sträcker sig långt bortom den dagliga nyhetsrapporteringen. För att belysa detta komplexa fall har arbetet delats in i tre huvudspår: polisutredningen, skolplikten och flickans status. Polisutredningen: En noggrann granskning av förundersökningsprotokoll och ett nära samarbete med åklagaren Ingegerd och polisen Petra har genomförts för att kartlägga händelseförloppet och utreda de centrala frågorna kring vad som egentligen hände och varför. Skolplikten: Här har skoljurister intervjuats skoljurister och pågående utredningar på utbildningsdepartementet granskats i syfte att förstå hur skolans ansvar och skyldigheter gentemot barn i riskzoner hanteras och var systemet brister. Flickans status: Djupintervjuer med familjehemsföräldrar och behandlande läkare har erbjudit en närbild av flickans situation, både under och efter dem traumatiska händelserna. Dessa samtal belyste de människor som har kämpat för hennes välbefinnande och även de utmaningar som uppstår i efterdyningarna av ett så allvarligt fall.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Polisens förundersökningsprotokoll, inkl åklagarens direktiv till polisen. Rättspsykiatriska utredningar. Domstolsprotokoll. Folkbokföringsdokument om invandring till Sverige, äktenskap, namnbyte, adoption och andra förändringar i familjen. Region Skånes utredning av vårdinsatsen inkl efterföljande kritik. Socialtjänstens utredningar av sin insats. Folktandvårdens utredning av sin insats. Faktaintervjuer med tjänstemän på skoldepartementet, Skolinspektionen och Skolverket runt skolplikten och brister i efterlevnaden. Intervjuer med namngivna personer från flickans familj samt myndighetspersoner och forskare. Faktaintervjuer med personer som önskade berätta anonymt, främst släktingar. Managementkonsulten Capgeminis utredning av skånska myndigheters haveri under snöstormen på E4.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
För flera familjemedlemmar var det känsligt att prata om saken och det tog månader av övertalning innan en intervju kunde komma till stånd.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
nej
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
13 månader. Från november 2023 till publicering december 2024.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Avslöjandet har tydligt belyst bristerna i samhällets skyddsnät för barn och skapat en bredare diskussion om hur myndigheter misslyckas med att samverka för att skydda de mest sårbara. Granskningen har också ökat medvetenheten bland allmänheten om de förödande konsekvenserna av bristande skydd. Om hur civilsamhället och barnrättsorganisationer behöver mobiliseras för att kräva förändring. Samtidigt har det lagt grunden för framtida granskningar av liknande fall, vilket understryker behovet av ett starkare skyddsnät.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
https://www.expressen.se/nyheter/krim/manga-tanker-att-sant-har-inte-kan-handa-i-sverige/ https://www.sydsvenskan.se/artikel/godheten-segrar-i-maria-rydhagens-bok-flickan-och-attikan/ https://www.gp.se/kultur/litteratur/litteraturrecension/varfor-sag-och-larmade-ingen-i-tid-.96c5cb3e-951c-448a-842e-3dd7d51d1a8f https://www.skd.se/2024-12-20/hon-skrev-bok-om-attiksfallet-jag-ville-ga-pa-djupet/ https://omtanke.today/attiksfallet-slapps-som-bok/ Podd i dagens juridik Nyhetsmorgon med Maria Rydhagen
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
nej