Författardrömmar, Nominerad Guldspaden 2024

Tillbaka

Nominerad till Guldspaden 2024 i kategorin Etermedia riks nyhet Se bidrag: Bidrag (.zip, 402 MB)

Kategori Etermedia riks nyhet Nominerade Joachim Voss Sundell Rebecca Lundberg Förutom ovanstående deltog följande personer Oscar Fries, Jakob Runevad Kjellmer, Henrik Bergsten, Johan Knutsson, Johan Schéele, Hannes Fossbo, Rebecka Haglund, Henrik Norrsell, Karin Avenäs, Per Nilsson, Martin Ekelin, Makan Rahmati, Henrik Gustafsson Nicander, Magnus Ziegler Publiceringsdatum 2024-10-02 och 2024-12-05 Var publicerades jobbet? Kulturnyheterna SVT Nyheter

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vår granskning visar att hybridförlagens bokutgivning har ökat kraftigt. Många författare betalar mycket pengar, vissa upp till 175 000 kronor, mot löften om en framgångsrik boklansering. Men väldigt få gör någon vinst på sina böcker. Böckerna recenseras sällan och hamnar nästan aldrig på försäljningstopplistorna. Många författare känner sig lurade, men tystnadsklausuler med viten på upp till 40 000 kronor hindrar dem från att berätta om sina erfarenheter. Lava förlag har under 10 års tid vilselett sina kunder med förläggare som uppträtt under falska identiteter. Kunderna har betalat dyrt för förläggarstöd, språkstöd och korrektur, och har sedan skickats till en konsultfirma i Riga. En av förlagets inriktningar är terapeutisk litteratur. SVT har hittat sex fall där svårt sjuka eller traumatiserade människor lurats av Lava genom anställda som jobbat under falskt namn. Vi har även avslöjat att två andra hybridförlag erbjuder sina kunder blancolån för att finansiera bokutgivningen.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Skrivande beskrivs ofta som en ny svensk folkrörelse. Att författa en bok kan fylla både en terapeutisk funktion, se bra ut på cv:t och innebära en ny karriär. Här har hybridförlagen kunnat tälja guld. Till dem betalar aspirerande författare uppemot 175 000 kronor för att få en framgångsrik boklansering. I läskrisens Sverige är det författarna och inte läsarna som är de nya kunderna och hybridförlagen är en svensk exportsuccé. På kultursidor har de återkommande anklagats för att ”profitera på människors författardrömmar”, men anklagelserna är svåra att belägga. Vår intervjuperson Börje Börjesson betalade 73 000 kronor för att få sin bok utgiven hos Lava – när han betalat in pengarna blev de svåra att nå, han såg inte röken av den utlovade marknadsföringen, hans förläggare uppgav ett falskt namn och hans bok trycktes bara i 100 exemplar. Han är den första av Lavas författare som vågat kritisera dem offentligt och han beskriver verksamheten som ett modernt bondfångeri. Vi menar att granskningen kvalificerar sig för en nominering då den avslöjar bedrägliga arbetsmetoder i en snabbt växande bransch, som redan expanderat från Sverige till en lång rad europeiska länder.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Under våren kom en nyhet om betygsfusk på bokströmningstjänster. För de författare som var utsatta var fusket en katastrof: betygen var ett av få sätt att nå ut. De var alla utgivna på bokförlaget Lavas ägarförlag Bookea och när vi började kolla upp dem insåg vi att de gav ut flera titlar om dagen och att de dubblat sin omsättning mellan 2022 och 2023. Via en utsatt författare kom vi i kontakt med flera slutna författargrupper på Facebook. Den största av dem har nästan tiotusen medlemmar och där dök dagligen upp diskussioner om vilka hybridförlag man ska passa sig för. För gruppmedlemmarna var det en etablerad sanning att flera oseriösa aktörer försöker lura aspirerande författare på pengar. Vi bestämde oss för att undersöka frågan.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Via efterlysningar i Facebookgrupper för författare gjorde vi en egen kartläggning över den dåliga lönsamheten för författare som ges ut på hybridförlag. Den data som finns på området har flera år på nacken. Vi intervjuade den forskare som gjort den senaste svenska studien och han sade att hybridförlagen varken genererar något kulturellt eller ekonomiskt kapital. Detta försökte vi sedan belägga på en rad sätt: Vi gjorde slagningar i mediearkivet Retriever med hjälp av SRF Research för att kartlägga i vilken utsträckning hybridförlagens böcker får något konstnärligt erkännande via recensioner. Förläggareföreningen kunde förse oss med listor över vilka titlar som sålt bäst månad för månad och där dök försvinnande få hybridförlagstitlar upp. Detta överensstämde dåligt med hur förlagen beskrev sig själva, Lava uppgav då på sin hemsida att man ger ut ”några av Sveriges mest framgångsrika författare”. Lava har kraftigt ökat sin omsättning och vinst de senaste åren – men att deras boktitlar nästan aldrig når topplistorna, och att deras författare sällan gör vinst – är tydliga indikationer på att affärsmodellen är omvänd från hur det fungerar på ett traditionellt förlag: Det är författaren, och inte boken, som är affärsidén. Att det är så bekräftades av medarbetare inifrån flera olika hybridförlag som vi intervjuade. När vi till slut fick en intervju med Lavas vd Peter Norrman refererade han till kritik från sina författare som olika grad av ”kundnöjdhet” –författaren är alltså kunden här. Primärt har grävet byggt på underlag från ett stort antal källor, vi har haft kontakt med över 100 uppgiftslämnare. Blancolånsnyheten kunde vi belägga dels genom gamla hemsidor, dels genom bokutgivningserbjudanden som flera författare mottagit där förlaget presenterade sitt samarbete med kreditföretaget Lendo. Vi fick även tillgång till dokument som visade att Ekström och Garay skulle tjäna pengar på varje ny kund man värvade till kreditföretaget. Även sekretessklausulsnyheten byggde på underlag vi fått från källor som delade med sig av sina bokkontrakt med Lava. Att bokförlaget använde sig av en sekretessklausul hade medier rapporterat om tidigare, det vi kunde lägga till var nya uppgifter om summorna på böterna som man hotade med. Att Lava förlag/Bookea Vulkan Group använde sig av medarbetare i Riga med falska ”försvenskade” namn fick vi tips om från en tidigare medarbetare. Vi upptäckte att många av Lavas medarbetare inte gick att hitta varken på internetslagningar eller i svensk folkbokföring. Vi kom i kontakt med fler personer med insyn i företaget både i Lettland och i Sverige och lyckades via dem bekräfta nio av våra 13 namn. Det tionde namnet frågade vi slutligen vd:n om och han försåg oss med den personens riktiga namn.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

- I Facebookgrupperna Författare på Facebook och Författare på hybridförlag gjorde vi vår egen kartläggning. Genom Linkedins försäljarverktyg kunde vi hitta personer som registrerat en koppling i sina cv:n till Lava förlag, deras ägare Bookea eller det lettiska konsultbolag som företaget anlitat i Riga. - Via det lettiska företagsregistret Lursoft kartlade vi Bookeas lettiska dotterbolag, deras konsultbolag och vilka som är involverade i dessa. På den lettiska platsbanken https://www2.cv.lv/ kunde vi hitta annonser till lettiska bolag och därigenom få fram löneuppgifter. - Forskning, rapporter, register- och myndighetsinformation. Årsredovisningar för företag, Kungliga bibliotekets utgivningsstatistik, Folkbildningsrådets antagningsstatistik, litteraturvetenskaplig forskning.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Enligt Lavas kontrakt blir man vitesskyldig om man ”kommenterar affärsrelationen till tredje man”. Att bygga upp förtroende med intervjupersoner som riskerar höga viten och indragna böcker har varit en av grävets mest tidskrävande aspekter. En annan svårighet har varit att hantera Lavas mediestrategi. Vi började tidigt söka deras vd men han svarade inte. I stället bad han nöjda författare att höra av sig till oss för att låta sig intervjuas om sina positiva erfarenheter. När vi valde bort intervjupersoner som företaget själva valt ut blev såväl Lava som författarna de valt ut upprörda. I Facebook-grupperna som vi tagit till hjälp av fick publiceringarna ett stort genomslag och många medlemmar försvarade vår granskning. Men vi blev också kritiserade för att vara obalanserade och för att ha raserat folks livsverk. När vi kom hem från Riga ställde vd:n till slut upp på en intervju. Till intervjutillfället hade han bjudit in sju nöjda författare för att låta sig intervjuas, ställa frågor om granskningen samt agera publik. Två chefer filmade också själva intervjun som de publicerade tillsammans med intervjuer med Lava-författare som kritiserade vårt reportage och oss. En sista svårighet uppstod i arbetet med att verifiera de lettiska medarbetarna. Till skillnad från i Sverige är väldigt lite i Lettland offentliga uppgifter. I stället för myndighetsinformation använde vi oss av Facebook, Linkedin och den lettiska företagsdatabasen Lursoft i arbetet med att kartlägga spökförläggar

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

- https://www.svtplay.se/video/8opXJ27/kulturnyheterna-special-forfattardrommar - https://www.svt.se/kultur/borje-betalade-73-000-for-sin-bok-kanner-sig-lurad-bondfangeri - https://www.svt.se/kultur/forfattarna-erbjuds-blancolan-for-att-ge-ut-sina-bocker-skuldfalla - https://www.svt.se/kultur/sa-lurar-lava-forlag-sina-forfattare-konsulter-i-riga-latsas-vara-svenska-forlaggare - https://www.svt.se/kultur/jenny-skrev-bok-om-sexarige-sonens-dod-blev-lurad-av-lava-forlag - https://www.svt.se/kultur/lava-forlags-vd-om-de-lettiska-konsulterna-vi-ljuger-inte

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

3 månader

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Författarförbundet har utfärdat en varning mot Lava förlag och har anordnat ett seminarium på granskningens tema, Bookea Vulkan Groups styrelseledamot Mikael Storåkers har avgått och förlagets sekretessklausul har tagits bort. Tittarreaktionerna har varit fler än vad vi på Kulturnyheterna upplevt tidigare och vi har aldrig fått så många tips efter en granskning som efter den här. Men reaktionerna har även varit negativa, många personer som betalat mycket pengar för sin bokutgivning har blivit upprörda över den negativa publiciteten granskningen har inneburit.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Den första granskningen resulterade i en kulturdebatt som fördes både på ledarplats, på kultursidor, i skrivarbloggar, poddar och i branschtidningen Svensk bokhandel. Uppsala Nya Tidning gjorde en egen vinkel på en missnöjd Lava-författare och Kulturnytt intervjuade vår intervjuperson Börje Börjesson. Nyheten om att Författarförbundet varnar för Lava blev en nyhet hos TT och publicerades på de flesta kultursidor i Sverige. Avslöjandet om att Lava använder sig av falska identiteter för att dölja att verksamheten bedrivs från Lettland blev också en nyhet hos TT och fick därmed stor spridning.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja, både till Medieombudsmannen och Granskningsnämnden, men har inte prövats ännu.