SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vår ambition var att kartlägga plundringen och förstörelsen av Palmyra under terrorgruppen Islamiska statens ockupation. Vad hände egentligen i Palmyra före och efter Islamiska statens ockupation? För detta har en lång rad förstahandsvittnen intervjuats i ett halvdussin länder för att för första gången pussla ihop händelsekedjan. Boken är den första boken i sitt slag, även internationellt, som berättar om detta skeende i detalj. Hur IS ockuperade och förstörde ett av världens mest unika kulturarv – men också hur det drabbade enskilda människor i Syrien. Det andra vi ville beskriva var den omfattande svarta antikmarknad som växt fram under 2000-talet i skuggan av kriget mot terrorismen, och den kedja som sträcker sig från terrorsekter i Syrien till museer och samlare i USA. Förgör de falska gudarna är den första boken som i detalj beskriver denna marknad och hur Islamiska staten byggde upp en omfattande byråkrati för att administrera plundring och försäljning av antikviteter.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi är två svenska journalister, verksamma i svenska medier, som gjort ett omfattande internationellt gräv, ett självständigt originalarbete i flera svårtillgängliga, slutna världar, den globala svarta konstmarknaden, terroristgruppen IS och den syriska diktaturen. I vår berättelse avslöjar och framförallt skildrar vi väsentliga förhållanden om kopplingarna mellan fanatiska religiösa terrorister, samvetslösa smugglare och konstmarknaden i Europa och USA. Något så ovanligt som ett kulturarvsgräv. Vi avslöjar också hur bildstormandet, förstörandet av kulturarvet, i Islamiska statens regi, gick till och vad som driver det. Boken avslöjar hur en global svart antikvitetsmarknad i samarbete med jihadistiska terrorgrupper bidrar till att förstöra några av världens mest betydelsefulla kulturarv. Boken har mottagits mycket väl. I sin recension skriver Expressen att ”Huor och Rydell har skrivit en av årtiondets viktigaste böcker”. Dagens Nyheter beskriver Förgör de falska gudarna som "en faktabok som på ett för Sverige ovanligt sätt lyckas förena rykande journalistisk aktualitet med essäistisk tyngd och bredd." Sydsvenskan att "det här är helt enkelt en exemplariskt utförd fackbok.”
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
För Jesper Huor började allt 2008 när han besökte Bamiyan-dalen i Afghanistan och såg nischerna efter buddhastatyerna som talibanerna sprängde, och skrev ett reportage om detta, och om talibanernas förstörelse av museet i Kabul. När IS sen stormade Palmyra i Syrien, halshögg museichefen och sprängde de finaste antika templen kände han att han ville återvända till frågan om terrorism och kulturarv. Anders Rydell har i flera prisbelönta böcker kartlagt skövlingen av kulturarv under andra världskriget och frågan om återlämning av stulna föremål. Han började precis som Jesper intressera sig för Palmyras fall 2015. Ett par år senare beslutade sig Jesper och Anders för att inleda ett samarbete kring projektet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
På ett sätt är arbetsmetoderna inte annorlunda än i ett vanligt gräv i Sverige – vi har en rad muntliga källor, att vinna deras förtroende har varit en del av arbetet, men vi har också en rad skriftliga källor, att läsa in sig, begripa och sätta dem i ett sammanhang har varit en utmaning. Vårt nya researcharbete ledde till flertal resor. Jesper Huor åkte till Syrien i några veckor 2019 för att besöka Damaskus och Palmyra, och intervjua Khalil al-Hariri, Zenobia och Tarek i familjen al-Asa’ad. Året därpå reste Huor en månad till Istanbul, Gaziantep, Sanliurfa, Reyhanli, Mersin och Adana i Turkiet för att möta smugglarna Ali Baba och Adam, en IS-terrorist och ett flertal flyktingar från Palmyra. Anders Rydell begav sig till Paris 2021 för att undersöka konstmarknaden, intervjua museichefen Laugier Ludovic på Louvren, besöka antikmarknader, samt intervjua Yves Ubelmann om digitaliseringen av utplånat kulturarv. Båda åkte till Lyon för att intervjua Khaled al-Asa’ads äldste son Walid hösten 2020. Vi har också haft stor hjälp av den undersökande arabiska journalisten Daham al-Asa’ ad, baserad i Paris, som bistått i researchen på ett helt enkelt ovärderligt sätt.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Boken bygger i stor utsträckning på egna förstahandskällor, egna observationer och intervjuer på plats, via telefon, Zoom eller mejl, vilket vi redovisar så transparent vi kan i noterna, även om vissa personer måste vara anonyma av säkerhetsskäl. Boken bygger också på läsefrukter. Som framgår av litteraturförteckning och noter (312 noter!) har vi ett brett källmaterial bestående av akademisk forskning, rapporter från tankesmedjor, populärvetenskaplig litteratur, äldre fransk litteratur, Islamiska statens egna texter och filmer, tidnings- och magasinsartiklar, dokumentärfilmer, bloggar och nyhetsbrev. I slutet av boken finns en lista på alla viktiga muntliga källor – det rör sig om ett trettiotal personer i Syrien, Turkiet, Frankrike och flera andra länder, bland dem IS-terrorister.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Pandemin försvårade och fördröjde många resor. Många källor var oerhört rädda för att prata, rädda för repressalier från Syriens regim och/eller IS eller diverse rebell/smugglargrupper, andra talade uppenbart i egen sak, och deras uppgifter måste kontrolleras noggrant. Flera de bärande intervjuerna gjordes med tolkar – de var på arabiska, andra gjordes på franska. Vi utforskade en dold värld, så det var svårt att veta vad som var rimligt och inte.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vi tycker samtliga delar, både de historiska och kultur- och idéhistoria avsnitten, liksom reportagedelarna och intervjuerna med smugglare, arkeologer, ögonvittnen och museimän är viktiga och bildar en enhet – en väv där det ena behöver det andra för att bli begripligt. Vi har varit måna om nyanser och gråskalor. Det är ingen svartvit historia med onda terrorister och goda museer i väst, inte heller huvudpersonerna, de syriska museitjänstemännen som riskerar och ibland offrar livet för de antika statyerna har vi beskrivit som skinande vita hjältar, de är komplexa.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Boken har tagit fem år att skriva (2018 till 2023) och kostat på mentalt och privatekonomiskt, men resultatet blev över förväntan. Vi hoppas att Gräv-juryn kan se värdet av denna i Sverige ovanliga hybrid av journalistiskt grävande.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Boken har bidragit till att frågan om hotat kulturarv uppmärksammats stort under hösten, med en lång rad inslag i tv, radio, artiklar. Sveriges Radio har haft inte mindre än sex inslag om frågan, därtill entimmes special av P1 om kulturarv. I tv har frågan uppmärksammats av Nyhetsmorgon, Kulturnyheterna, Gokväll osv. Alla större tidningar har uppmärksammat ämnet och skrivit om boken. Den har också fått genomslag i museisektorn, där frågan om hotat kulturarv och stulna föremål diskuteras. Vi har blivit inbjudna till flera museer ang denna fråga.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Boken har fått ett stort medialt genomslag i Sverige, med hyllande recensioner i alla större tidningar, rader av intervjuer och reportage, och är på väg ut i världen, hittills har två länder köpt rättigheterna men förhandlingar är på gång med ytterligare ett tiotal länder.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej