Sök
Kategori
Etermedia riks nyhet
Nominerade
Gustav Elfving
Alexander Gagliano
Maria Ridderstedt
Förutom ovanstående deltog följande personer
Sascha Granberg
Publiceringsdatum
2022-06-01
Var publicerades jobbet?
Sveriges Radio Ekot
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Sveriges Radio Ekot har i en rad inslag och reportage under våren 2022 kunnat avslöja hur fängelsedömda brottslingar, innan de inleder sitt fängelsestraff, hinner begått nya brott – ibland mycket grova våldsbrott. Den unika kartläggningen av nära 11 000 fängelsedömda personer som påbörjade sitt straff 2019 och 2020 visar att var femte som var på fri fot före straffet, närmare 2 200 personer, hade dömts av en tingsrätt för nya brott som de begått under tiden i frihet. I den tidskrävande och noggranna genomgången av den stora mängden data har vi kunnat hitta en uppsjö av brottsoffer som blivit bestulna, rånade eller misshandlade av fängelsedömda som väntade på att avtjäna ett straff. Men också kvinnor som blivit fortsatt misshandlade och terroriserade av sina män, och personer som mördats. Vi har hittat tolv fängelsedömda personer som varit inblandade i olika mord under tiden mellan lagakraftvunnen dom och fängelsestraff. Fyra av personerna var själva den som mördade.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har med en mängd grävande- och datajournalistiska metoder kunnat bygga en unik databas. Med databasen har vi kunnat blottlägga en konsekvens av det svenska fängelsesystemet och den platsbrist som uppstått efter flera års straffskärpningar: Att fler fängelsedömda är på fri fot i väntan på fängelse än tidigare – och att en stor andel av dem faktiskt begår nya brott under den tiden. Att fängelsedömda kan begå nya brott i väntan på fängelse har tidigare lyfts upp i olika fall, men varken medier, myndigheter eller politiker har haft en helhetsbild av hur omfattande problemet är i landet – och konsekvensen det får för brottsoffren. Med hjälp av starka berättelser har vi på nära håll kunnat följa de drabbade brottsoffrens öden – som i flera fall känt att samhället har misslyckats med att skydda dem – och till ytan lyfta en viktig aspekt i en av de största valfrågorna: kriminaliteten.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Det började med att två pojkar blev torterade och våldtagna på en kyrkogård i Solna i augusti 2020. Efteråt framgick det att en av gärningsmännen väntade på att avtjäna ett annat fängelsestraff vid tidpunkten. En av reportrarna i detta projekt gjorde efter Solna-fallet en genomgång hur det såg ut i Jämtlands län för Östersunds-Posten, och kunde hitta ytterligare ett antal fall av fängelsedömda som begått brott på fri fot. Idéen väcktes då att kartlägga alla fängelsedömda i hela landet, för att på ett systematiskt sätt kunna belägga omfattningen av problemet, och inte riskera att det bara rörde sig om några enstaka fall. Men för att göra detta krävdes helt nya metoder – främst eftersom det rörde sig om över tiotusen fängelsedömda i landet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Utgångspunkten för granskningen var att bygga en databas i Excel med alla personer som påbörjade ett fängelsestraff 2019 eller 2020. I databasen skulle man kunna söka på om hen begått ett nytt brott i väntan på fängelse – och i så fall vilket brott. Vi började därför med att begära ut alla strafftidsbeslut från Kriminalvården. Det är en handling som upprättas när en person påbörjar ett fängelsestraff, och där man bland annat kan se vilken dom som ledde till straffet och när personen började avtjäna det. Under vår tidsperiod rörde det sig om beslut för cirka 11 000 personer – och myndigheten valde att skicka alla beslut i form av en lista på fyratusen pappersark. För att göra om denna stora låda av papper till en databas i Excel har en mängd avancerade och kreativa datajournalistiska metoder använts. Efter en månads arbete med inskanning och städning av datan hade vi en lista i Excel med alla elvatusen personer. Vi kunde i listan se vilken dom det rörde sig om, när domen vann laga kraft och när själva straffet påbörjades. Nu ville vi veta om personen begått ett nytt brott mellan dessa datum – alltså under tiden på fri fot. Att läsa igenom alla nya tingsrättsdomar som dessa elvatusen personer gett upphov till skulle vara omöjligt. Vi löste det problemet genom att skriva ett program i Python. Med programmet kunde vi underlätta arbetet med att färdigställa en lång lista i Excel som visade de nya domarna, brottsrubriceringen och tidpunkten för det nya brottet. Det sista steget var att koppla samman de två Excel-listorna, och på så sätt se vilka av de elvatusen personerna som begått ett nytt brott under tiden de var på fri fot innan sitt fängelsestraff. Resultatet visade att nästan 2 200 av personerna i kartläggning hade begått ett nytt brott, som resulterat i en tingsrättsdom, innan sitt fängelsestraff. Den stora utmaningen var sen att hitta ”casen” bland alla dessa 2 200 fall. Vi kunde i databasen filtrera på olika brottstyper, exempelvis kunde vi tidigt hitta flera mord och våldtäkter som begåtts i väntan på fängelse. Men för att exempelvis hitta fall där män dömts till fängelse för brott mot en kvinna – men som sen i väntan på fängelse kunnat fortsätta terrorisera och misshandla samma kvinna – krävdes det att vi läste igenom hundratals domar med rubrikerna olaga hot, misshandel och våldtäkt.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
För att bygga databasen använde vi oss av strafftidsbeslut från Kriminalvården och information från tiotusentals tingsrättsdomar. Vi har gått igenom hundratals domar, flera förundersökningsprotokoll, utredningarna bakom lagändringar kring skärpta straff samt budgetunderlag, rapporter och årsredovisningar från Kriminalvården. Vi har även intervjuat flera brottsoffer, närstående till brottsoffer, poliser och polischefer, åklagare, advokater, en forskare i straffrätt, Kvinnofridsjouren, Kriminalvården och justitieminister Morgan Johansson.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Tidigt i projektet stötte vi på ett jätteproblem. Kriminalvården valde som sagt att skicka alla strafftidsbeslut på papper, och när vi började skanna in besluten märkte vi att myndigheten hade ändrat typsnitt i flera kolumner. Exempelvis var en kolumn Comic Sans och en kolumn Freestyle Script. Deras förklaring var att "de inte hade någon skyldighet" att lämna ut listan i ett särskilt typsnitt. Problemet med de olika typsnitten var att vissa siffror och bokstäver konstant blev felaktigt inlästa. Exempelvis kunde siffrorna tre, fem och sju alla läsas in som ett kommatecken. Detta innebar i praktiken en månads mer arbete, då vi manuellt behövde gå igenom stora delar av databasen för att se till att uppgifterna var korrekta.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
1. Var femte fängelsedömd brottsling – som var på fri fot innan straffet påbörjades – begick nya brott under den tiden 2. Fängelsedömda män fortsätter misshandla, hota och trakassera sin partner i väntan på fängelse 3. Antalet fängelsedömda på fri fot blir fler för varje år https://sverigesradio.se/artikel/21-aring-skots-ihjal-skytten-var-pa-fri-fot-i-vantan-pa-fangelse https://sverigesradio.se/artikel/domda-kvinnomisshandlare-kan-fortsatta-valdet-mot-samma-kvinna-innan-fangelset https://sverigesradio.se/artikel/hon-hotades-av-domd-ranare-som-var-fri-i-vantan-pa-fangelse
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka fem månader totalt. Det tog fyra månader att bygga och kontrollera själva databasen och en månad att gå igenom materialet, granska platsbristen på Kriminalvården och olika rättsfall samt intervjua drabbade, ansvariga och experter.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Rapporteringen ledde till starka politiska reaktioner, där ansvarige ministern Morgan Johansson frågades ut i riksdagen och Kriminalvårdens generaldirektör kallades till justitieutskottet. Alla riksdagspartier har reagerat på granskningen och flera av dem har förslagit lagändringar, framför allt när det gäller att komma åt problemet med fängelsedömda män som kan fortsätta att begå brott mot samma kvinna i väntan på fängelse.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen fick stort genomslag och lyftes upp i såväl debattartiklar, ledarspalter och uppföljande artiklar i andra medier. Eftersom vi satt på en så omfattande databas, med hundratals potentiella berättelser, ville vi inte begränsa publiceringen till enbart Ekot. Med en månad kvar till publicering inledde vi därför ett unikt samarbete med alla 26 P4-kanaler, där vi hittade fall och lokala siffror till alla kanaler. Resultatet blev att lokala vinklar av granskningen lyftes i hela landet och att fler brottsoffer kunde få sina berättelser hörda.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.