Sök
Kategori
Storstadstidning
Nominerade
Jessica Ziegerer
Jens Mikkelsen
Förutom ovanstående deltog följande personer
Camilla Sylvan - arbetsledare
Petter Bjerregaard - illustration och redigering
Johannes Sundblad - webbredaktör
Joakim Palmkvist och Joakim Andersson Lee - faktagranskning
Hussein El Alawi - foto
Peter Frennesson - foto
Bengt Arvidson - film
Publiceringsdatum
230122 var första publiceringsdagen. Sex olika granskande reportage publicerades fram till 230306.
Var publicerades jobbet?
Sydsvenskan
Helsingborgs Dagblad
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Regeringen storsatsar för att få grovt kriminella att lämna gängen och sneglar på det största och hyllade avhopparprogrammet – Fryshusets Passus - med heldygnsvård. Men Sydsvenskan avslöjar en annan bild av verksamheten. I Malmö har avhoppare lämnats ensamma och mest fikat eller gått till gymmet. Det är en kaotisk arbetsplats, fjärran den professionella verksamhet som marknadsförs i offerter. En av de gängkriminella drabbas extra hårt när Fryshusets medarbetare vill ha sex med honom och läcker hemliga uppgifter om andra klienter. När en 15-åring skjuts ner på Möllevången samlar kungafamiljen och näringslivstoppar rekordsnabbt in miljoner till en helt ny avhopparverksamhet för unga. Fryshuset låter alla tro att det är en succé. Men i själva verket har hela projektet havererat. Granskningen visar också hur ex-kriminella fick lära sig bidragsfuska hos Fryshuset i Stockholm. Och hemliga inspelningar vittnar om hur ledningen smider planer för att utse syndabockar och sparka anställda.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Kommuner betalar miljoner för att få gängkriminella att hoppa av. Men trots att allt fler privata aktörer ger sig in i branschen har Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, aldrig granskat någon av dem. Istället gör Sydsvenskan jobbet och avslöjar vad som händer bakom kulisserna i Sveriges största avhopparprogram. Tidningen avslöjar den osmickrande sanningen om hur det går till när Fryshuset låter ex-kriminella som ska få vård vänta ut tiden på kafé och hur organisationen lägger locket på i en sexskandal utan att ta hand om den som drabbats. Trots den starka sekretessen lyckas reportrarna hitta metoder för att komma åt både dokumenten som visar missförhållandena och människorna som kan berätta om dem. Det är ovanligt att komma så nära i en verksamhet som i stora delar måste vara hemlig. Granskningen är viktig i en tid då kommunerna famlar efter lösningar på hur gängkriminaliteten måste bekämpas. De senaste fem åren har över 240 människor dött av skjutningar i Sverige. Det här är ett avslöjande om Fryshusets avhopparverksamhet. Men det är också en historia om hur väletablerade forskare får betalt för att blåsa upp bilden av den hyllade verksamheten.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Allt börjar med ett tips om att det inte gått rätt till i ett av Fryshusets projekt i Malmö. När vi börjar titta närmare på vad som hänt och närma oss intervjupersoner som har viss insyn i verksamheten rullas historia efter historia upp.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
För att ta reda på hur det gått för Fryshusets lovordade projekt kartlade vi först de satsningar som funnits och avgränsade granskningen till ett antal spår. Vi lade upp mappar med de olika spåren och samlade där allt material som rörde respektive missförhållande. Vi tog reda på vilka kommuner som anlitat Fryshuset genom att begära ut leverantörsreskontra med en sammanställning över vad alla skånska kommuner samt Göteborg och Stockholm betalat till Fryshuset. Därefter begärde vi ut fakturorna för att se om de hade köpt tjänster i Passus. I tredje hand begärde vi ut avtalen mellan kommunerna och Fryshuset. Därefter sökte vi personer som deltagit i projekten, till exempel ex-kriminella, volontärer eller anställda. Vi letade i Acta Publica, Instagram, Facebook, Linkedin och Fryshusets egen hemsida. Vi frågade varje intervjuperson om tips på fler och hittade på det viset allt fler personer som visste något. Många berättade inte bara om sig själva, utan även om andra. Parallellt började sökningen efter dokument som kunde bekräfta intervjupersonernas berättelser. Vi frågade och fick ta del av interna dokument, sms och mejl från verksamheten. Vi utarbetade också en egen metod för att få insyn i Fryshusets arbete: Vi visste ju via leverantörsreskontran vilka kommuner som anlitade Fryshuset och begärde där som offentlig handling ut insatsrapporter och utgörandeplaner gällande klienter som Fryshuset tagit sig an. Efter sekretessprövning vi fick ut dem med namn och vissa uppgifter maskerade. Därefter kunde vi matcha uppgifterna med det folk berättade för oss, även om de inte namngav personer. Och i takt med att vi intervjuade allt fler kunde vi i flera fall para ihop rätt person med rätt handling. Vi kunde också verifiera att vi pratade med rätt personer genom att vi kände till saker i insatsrapporten. Några intervjupersoner frågade vi även om fullmakt och kunde ta ut deras handlingar i sin helhet. Att hitta den person som det gick så mycket rykte om, den som Fryshusets anställda ville ha sex med innan han fick en plats i avhopparprogrammet, verkade först omöjligt. Men genom att noga lägga pussel av alla ledtrådar vi fick in lyckades vi efter flera månaders letande spåra honom. Det blev en flera timmars lång bilresa för att träffa honom. För att kontrollera att det var rätt person vi hittat ställde vi frågor, om platser och händelser, som bara han kunde känna till. För att belägga huruvida anställda fått betalt i möbler och på annat sätt letade vi upp fakturor och interna mejl. Vi bad också en av mottagarna att skicka en bild på sin soffa. För att ta reda på vilket jobb forskarna gjort och fått betalt begärde vi ut samtlig mejlkonversation mellan Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Fryshuset samt fakturor för jobbet. Hur vi kom över det inspelade materialet kan vi inte gå in på. För att sätta in granskningen i ett sammanhang läste vi flera rapporter och forskningsrapporter om gängkriminalitet och avhopparverksamheter.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Mängder med muntliga källor såsom projektdeltagare, tidigare anställda, anställda, bidragsgivare, kommunanställda. Genomförandeplaner och insatsrapporter från socialförvaltningen i flera kommuner för att bekräfta händelser och skeenden. Avtal mellan Fryshuset och olika kommuner i Sverige. Leverantörsreskontra och fakturor hos kommunerna. Inspelningar från interna möten. Interna mejl, sms och dokument från verksamheten. Stiftelsen Fryshusets årsredovisningar. Fryshusets projektredovisningar till kommuner och myndigheter. Bidragsbeslut hos kommuner och myndigheter. Rapporter från Brå. Rapport från Linnnéuniversitetet. Fryshusets egna rapporter. Rapporter om forskning av avhopparverksamhet. Riksdagens utredningar kring gängkriminalitet och avhopp.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Avhopparverksamhet omgärdas av säkerhetsskäl av kraftig sekretess. Vi var tvungna att komma på ett sätt att hitta personerna och att kunna verifiera deras historier. Det var då vi kom på metoden beskriven ovan om att begära ut insatsrapporter mm från kommunerna anonymt och sedan pussla ihop med berättelser vi hörde. Många vi tog i kontakt med är rädda för att få sin identitet röjd och var skeptiska till att prata med oss. Det krävdes i flera fall återkommande samtal, möten och väntetid för att någon skulle berätta vad som hänt. Vår metod var att alla inte behöver berätta allt i artikeln, utan det räcker om många kan berätta något litet. På så vis skulle vi kunna visa bilden av att saker inte stod rätt till. Fryshusets kommunikationschef hörde redan ett halvår innan publicering av sig, frågade vad vi höll på med och framförde att de inte tyckte att det kändes bra att vi tog kontakt med anställda och bidragsgivare. Vi blev också portade från att delta av Fryshusets invigning av sina nya lokaler i Malmö med hänvisning till att de inte ville ha granskande journalister på plats. Det gjorde att vi fick vara extra försiktiga i kontakt med källor som behövde vara anonyma. En del kunde vi i vissa perioder inte kontakta. Inledningsvis svarade vd på frågor, men ibland blev svaren skriftliga vilket gjorde att det var svårt att ställa följdfrågor och att vi inte visste vem som stod bakom svaret.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Del 1: ”Vi drack kaffe och käkade bullar i tre månader” Exkriminella får inte utlovad heldygnsvård utan fikar mest och går på gym. Del 2: Fryshuset mörkade sexskandal – anställd röjde hemligheter om avhoppare Del 4: Kunglig satsning på unga kriminella föll platt: ”Det är hopp och lek och dans”. Men Fryshuset lurade alla att den var framgångsrik. Del 5: Ex-kriminella fick lära sig bidragsfuska hos Fryshuset. Fick betalt med soffa och hyresbetalningar. Del 6: Hemliga inspelningar avslöjar: Så offrar Fryshuset medarbetare Se samtliga delar samt länkar i medsänd artikelförteckning.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi började researchen våren 2022. Sedan skedde arbetet till och från under hösten och som mest intensivt under vintern 2022-2023. Den första publiceringen skedde i januari.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Malmö stad, som ger miljonbidrag till Fryshuset, reagerade redan innan vi hade hunnit publicera alla delar. Moderaterna lade ett förslag på en total genomlysning av vad bidragen använts till som politikerna i kommunstyrelsen ställde sig bakom. Arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö beslöt att inte anlita avhopparprogrammet Passus framöver. Fryshuset utredde huruvida de avlönat anställda med prylar istället för lön. Vd Johan Oljeqvist gick ut i ett öppet brev där han förklarade hur Fryshuset agerat. Linnéuniversitet ändrade texten i sin forskningsrapport. Rapporten heter numera: ”Reviderad version: Med förtydligad information om att det är Passus verksamhet i Stockholm som studerats"
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Expressen följde upp med en artikel kring avslöjandet samt kommenterade på ledarplats. Sveriges radios Konflikt tog upp granskningen. Lokala medier i Skåne följde upp Malmö stads beslut. Flera läsare hörde av sig och tjänstemän på kommuner runt om i landet reagerade starkt. En avdelningschef i Göteborg sade i en uppföljningsartikel: – Granskningen i sig tror jag har gynnat branschen. – Jag tror att det skett ett litet reningsbad i alla organisationer. Ska man ha avtal med kommuner så får det här inte hända.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.