SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen avslöjar att försäljare utnyttjar lagens kryphål för att kunna sälja lagliga droger. Vi har kunnat avslöja att marknadsföringen av cannabispreparaten sker mot unga, och på ett direkt vilseledande sätt både i butik och på hemsidor. Vi har kunnat avslöja att försäljningen sker oreglerat, utan åldersgräns och tillsyn från kommunen. Vi har kunnat avslöja att drogerna saluförs genom att presentera preparatens “medicinska fördelar”, både i butik och på hemsidor, vilket är olagligt enligt Läkemedelsverket. Rapportering om försäljningen av lagligt knark, exempelvis “knarkgodis” och “cannabisliknande e-cigaretter" har förekommit i media, men aldrig tidigare så djupgående som vi har grävt i ämnet. Vi noterade även en vit fläck i medierapporteringen, nämligen att politiker och narkotikalagstiftningen inte ifrågasattes. I Sverige har vi tidigare sett vågen av GHB och Spice som fick förödande konsekvenser för människors hälsa och liv, men ändå står lagen oförändrad.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vår undersökning är omfattande och självständigt genomförd av oss i gruppen, och det som framkommer i vårt arbete är av stort allmänintresse. Preparat som är flera gånger starkare än narkotikaklassat cannabis säljs på en öppen marknad i Sverige utan konsekvenser, och så fort en substans förbjuds dyker en annan upp – starkare och potentiellt farligare än den förra. Ofta marknadsförs produkterna dessutom till en yngre målgrupp och kan bidra till att avdramatisera droganvändande. Vi har med journalistiska metoder gjort en djupdykning i detta fenomen och gått till botten med varför det gång på gång tillåts hända. Vi anser att vår granskning uppfyller guldspadekriterierna eftersom vi grävt djupare i det här ämnet än vad som tidigare gjorts och därmed uppmärksammat ett samhällsproblem som pågår i det öppna. Det hela presenteras i ett format som är lättillgängligt för allmänheten.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vår gruppmedlem Yasmine Christensson Kavur var inne i en butik av andra anledningar, då hon plötsligt hörde hur försäljaren vid disken började prata om substanser som “HHC-O” och “THC-P” och hur de var “mycket starkare än vanlig cannabis”. Hon tyckte det var konstigt att cannabisliknande produkter kunde säljas öppet i en butik som egentligen säljer helt andra saker och tog upp det med oss andra. Efter lite research insåg vi att marknaden för dessa produkter var mycket bredare än vi kunnat ana.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Research: Vi började vårt arbete med en utförlig researchfas där vi satte oss in i ämnet. Vi tog reda på vilka lagliga preparat det finns samt vad som har förekommit tidigare, hur bred försäljningen av dessa är, hur lagarna ser ut och vad det är som gör att dessa produkter kan säljas helt oreglerat. Vi tog även reda på vilka myndigheter som har ansvar för den här typen av lagar, och diverse annan fakta som vi ansåg var relevant. Intervjuer: Vi har både haft telefonintervjuer i researchsyfte och filmade intervjuer på plats. De inspelade intervjuerna har varit expertintervjuer, ansvarsutkrävande intervjuer och caseintervjuer. Wallraff: Vårt första besök i butiken som förekommer i reportaget skedde med dold inspelning, där vår reporter agerade intresserad konsument och ställde frågor om produkterna som såldes. Detta då vi behövde ytterligare inblick i hur deras försäljning gick till för att stärka vår hypotes. Då butiksägarna i senare skede vägrade medverka var vårt wallraff av yttersta vikt för vår undersökning. Datajournalistik: Vi granskade ett urval av de svenskbaserade hemsidorna som säljer substanser som thc-p och hhc-o, och kartlade deras sätt att marknadsföra produkterna. Detta genomfördes med en kvantitativ metod. Line by line: Vi gick igenom vårat manus enligt line-by-line-metoden och säkerställde att vi hade underlag för all fakta vi presenterade.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Fakta och statistik insamlat från bland annat försäljningshemsidor, giftinformationscentralen, riksdagen, regeringen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Tullverket, EU, FN, Konsumentverket, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, Sveriges lagar, sociala medier, internetforum, och mediearkiv. Intervjuer med beroendeforskare och överläkare på Sahlgrenska, advokat specialiserad på narkotikabrott, narkotikautredare hos polisen i Göteborg, Sveriges nuvarande socialminister, flera behandlare på Mini-Maria, flera personer som jobbar på fritidsgårdar, en amerikansk cannabisforskare, kemist på Tullverket, utredare på Läkemedelsverket samt anonyma case.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Butiksägaren som tidigare nämnts var en bärande del i granskningen. Målet var att få personen att ställa upp på en intervju utöver wallraffinspelningen, vilket vi inte lyckades med. Vi berättade att vi “håller på med ett reportage om ämnet, är nyfikna på försäljarens perspektiv och vill göra en intervju”, men valde att inte direkt berätta om den dolda inspelningen. Försäljaren blev hotfull och hade en lång utläggning om varför han hatar journalister. Därför valde vi att istället mejla om den dolda ljudinspelningen, flera gånger, men försäljaren ville inte ställa upp. Vi kontaktade ytterligare en butiksförsäljare, men den personen ville inte heller prata med oss. Därav har vi inte kunnat ställa de moraliska/etiska frågorna tillförsäljarna, eller framhäva deras perspektiv. Under projektet var det även mycket svårt att hitta case som ville ställa upp, och målet för oss var att intervjua unga människor. Inte sällan förekommer brukandet av lagliga droger i kombination med de olagliga, och därför blev anonymitet avgörande för casen. Personerna kände även skam över sitt missbruk, vilket blev ytterligare en anledning till anonymitet. Vi hade även en viktig intervjuperson som ställde in samma dag som intervjun, forskare Kai Knudsen. Anledningen var de hot och hat som han och hans familj fått ta emot när han tidigare uttryckt sig i ämnet. Vi intervjuade istället Fredrik Spak, men Kai Knudsen hade varit bättre lämpad.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen består endast av en del.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi har arbetat heltid med detta under månaderna oktober till början av januari.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Medan vi har jobbat med vår undersökning har vi haft sporadisk kontakt med Folkhälsomyndigheten. Deras inställning till substanserna vi frågat dem om har gått från att inte ha så mycket kunskap om dem, till att ha dem under utredning, till att slutligen vilja narkotikaklassa flera av dem. Kort efter vår intervju med socialminister Jakob Forssmed gick regeringen, med Forssmed i spetsen, ut med att flera av substanserna kommer narkotikaklassas i januari 2024.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Eftersom granskningen inte har publicerats än så kan vi inte säga att den fått ett medialt genomslag, men vi är i kontakt med SVT Nyheter Väst för att se över en publicering.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.