Sök
Kategori
Studentspaden
Nominerade
Jacob Malmgren
Simon Brostedt
Förutom ovanstående deltog följande personer
Handledare, LNU: Emelie Kempe & Karin Lundmark
Grävchef, Barometern-OT: Hector Barjas
Publiceringsdatum
24 augusti - 27 augusti
Var publicerades jobbet?
Barometern-OT
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vårt gräv avslöjar hur en av Kalmars största studentföreningar i över ett decennium bedrivit hemliga nollningsritualer bestående av utstuderad förnedring som utöver ett obehag för de nya studenterna också resulterat i att människor farit illa och i vissa fall ha fått åka akut ambulans till sjukhus. Traditionerna har hållits hemliga av föreningen genom att de nya studenterna fått skriva på kontrakt om tystnadsplikt innan de fått veta vad de ska bli utsatta för. Linnéuniversitetet som bär det yttersta ansvaret har på så vis inte fått reda på föreningens traditioner men fortsatt betala ut bidrag i enlighet med de sponsoravtal som funnits på plats sedan 2010 och genererat över en miljon kronor till föreningen. I sponsoravtalen framgår att föreningen ska arbeta för att motarbeta alkoholfokus och att bidraget kan dras tillbaka om föreningen kränker enskilda eller grupper av individer. Linnéuniversitetet har upprättat ett system som möjliggjort att avtalet kunnat brytas utan konsekvenser.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vår granskning avslöjade och uppmärksammade ett missförhållande de ytterst ansvariga inte kände till. Under universitetets nollning är studentföreningarna det enda sociala nätverk en ny student har i en ny stad. De utsatta personerna är i direkt beroendeställning till föreningens representanter och även om föreningar och lärosätet stoltserar med fadderutbildningar, nollefridsavtal och en modern approach har detta ändå kunnat ske bakom kulisserna. De studenter som försökt åtgärda problemet har inte mötts av någon förändring. Men vårt avslöjande kan på allvar innebära att inga studenter ska pressas till att dricka tills att ambulans måste tillkallas, förnedras av äldre studenter eller någonsin behöva vara tysta om det. De nya studenternas utsatthet, de uppseendeväckande detaljerna i form av kidnappningar, spyhinkar och avtal om tystnadsplikt och lärosätets brist på insyn och ansvar är vad vi tycker gör att granskningen utmärker sig.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idéen till projektet uppstod då vi själva är studenter vid Linnéuniversitetet. Även om vi inte är medlemmar i den berörda föreningen så reagerade vi på ”generalernas” sätt att bete sig när vi själva började på universitetet. När vi började kursen i grävande journalistik tog vi tillfället i akt att gå vidare med de rykten vi hört om nollningen.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Framförallt ägnade vi mycket tid åt att granska den berörda föreningens sociala medier. Vi misstänkte att traditionerna funnits länge men att få folk att berätta var inte enkelt. Därför var det relevant att leta upp vilka som varit en del av den specifika gruppen som utfört traditionerna. Gruppen som kallas för “generaler”. Detta gjorde vi genom att titta i föreningens bildarkiv på facebook och instagram. Vi visste inte vilka vi letade efter. Men genom de overaller alla inom studentlivet bär har personens förnamn skrivet på byxbenet fick vi en ledtråd om vilka vi letade efter. Därefter kunde vi hitta personer med samma förnamn som interagerat med föreningens konto och som studerat på universitetet under tiden som personen på bilden varit aktiv inom studentlivet. Efter att vi identifierat över 50 personer av intresse, från 2007 fram tills idag började vi höra av oss. De flesta svarade inte, många tackade nej och några enstaka tackade ja för att sedan ändra sig. Detta var innan vi visste att kontrakt om tystnadsplikt fanns med i bilden. Vi tog en ny approach och vidgade perspektivet och letade efter personer som varit aktiva inom föreningen, men som inte varit en av “generalerna”. Detta gjorde att vi kunde hitta personer som varit skeptiska till traditionerna och vinna deras förtroende. Därefter kunde vi komma längre in i kretsarna genom att bli hänvisad vidare från en person till en annan. Det som var gemensamt för de vi fick kontakt med var att de velat få till förändring men inte fått gehör, oavsett om de fört diskussion med föreningens ordförande som är personen som för diskussionen med universitetet. Tillslut kunde vi genom dessa källor bekräfta de traditionerna som gestaltats i reportaget. Detta möjliggjorde att vi kunde bygga upp ett starkt case där vi kunde få ta del av kontraktet om tystnadsplikt, videos från de förnedrande ritualerna, sms-konversationer med föreningens ordföranden med klagomål, övriga klagomål som inkommit till föreningen tillsammans med de berättelser som våra intervjupersoner berättat för oss. Det material vi samlat på oss blev en försäkran när lärosätets pressavdelning några dagar innan publicering hävdade att detta inte var någon nyhet, att det var länge sedan och inte var relevant längre. Det var påståenden vi genom vårt insamlade material ganska snabbt kunde avfärda.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
De källor som använts har framförallt varit våra case som beskrivit sina upplevelser men även Linnéuniversitetets diarium användes för att få tillgång till olika sorters avtal mellan föreningen, studentkåren, skolan och övriga inblandade i nollningen. Därutöver spelade olika sociala medier en stor roll i vår granskning.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det största problemet var att få folk att prata. Vad som var speciellt med just detta fallet var att föreningen hade upprättat ett kontrakt om tystnadsplikt som alla utsatta fick skriva på innan ritualerna. Det gjorde att även om folk hade tagit examen från sin utbildning för 10 år sedan ändå inte ville prata med oss. Att tystnadskulturen och grupptrycket var så djupt rotat var den största komplikationen vi stötte på. En annan stor komplikation var när universitetet fick nys om att granskningen skulle publiceras i Barometern. Då hörde personer från skolans pressavdelning av sig försökte misskreditera vårt arbete och hävdade att det inte fanns något nyhetsvärde i innehållet. Vi fick höra att händelserna vi skrivit om redan var kända för skolan och hände för längesedan och nu var åtgärdade. Tack vare att vi hade dokumenterat allt vårt arbete kunde vi ganska snabbt slå fast att det inte stämde, utan att det bara var ett försök att sänka publiceringen. Dessutom fick vi ta emot hot om att vi skulle anmälas till PO efter första publiceringen då en person från universitetet och föreningens sida hävdade att vi brutit mot en överenskommelse. Även det kunde vi avfärda ganska snabbt tack vare att allt material var dokumenterat sedan tidigare.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
De första två uppslagen i det bifogade bidraget. De publiceringarna sätter fingret på missförhållandet som vi avsett att skildra. Detta genom att berätta historierna från de som utsatts för det och de som varit bidragande till missförhållandet.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi arbetade ungefär 8 veckor med projektet.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Framförallt har granskningen gjort att de människor som blivit utsatta och som sedan försökt förändra ritualerna har fått upprättelse. Utöver detta bidrog det till att föreningens styrelse satt i krismöte när första publiceringen gjordes och de försäkrar nu tillsammans med universitetet om att detta inte kommer att upprepas. Granskningen ledde också till att fler hörde av sig med liknande berättelse. Dels personer som blivit utsatta för samma sak i samma förening, men också människor från andra föreningar, andra orter och andra lärosäten. Detta visar att vi berört ett problem som fortfarande är utbrett över fler lärosäten i landet,
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Strax efter att granskningen publicerades i Barometern plockades den även upp av Smålandsposten, Sydöstran och Blekinge läns tidning. Tre veckor efter publicering hade granskningen genererat 16 000 sidvisningar och en total lästid på 250 timmar, endast i Barometern. Detta gör granskningen en av tidningens mest lästa i modern tid. Granskningen bidrog också till ett stort engagemang bland unga läsare som var överrepresenterade bland läsarna, en målgrupp som många medier idag jobbar hårt för att nå.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej