Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
My Vingren
Erik Glaad
Förutom ovanstående deltog följande personer
Fotograf Fredrik Swartling, chefredaktör Anna Fröjd.
Publiceringsdatum
2024-03-12
Var publicerades jobbet?
Expo
Expo
Expo
Expo
Expo
Expo
Expo
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
I Expos artikelserie Jägarna kunde vi genom digital wallraff avslöja en grupp unga killars radikalisering i ett självutnämnt medborgargarde. Artikelserien skildrar hur pojkar i åldrarna 12-16 år organiserar sig i krypterade chattar för att planera väpnade nazistiska våldsdåd med förevändningen att de som ska attackeras är pedofiler. I själva verket inryms judar, muslimer och hbtqi-personer i gruppens definition av vad en pedofil är. Ledaren är en 14-åring i Östergötland som samtidigt är grundare till ett internationellt nätverk av nazistiska så kallade pedofiljägare. Vid två separata tillfällen kontaktade Expo polisen och avvärjde de konkreta brottsplanerna där liv och hälsa stod på spel. Granskningen gav en unik inblick i hur radikalisering av unga går till i praktiken, hur de digitala plattformarna används och hur tätt sammanlänkat fascinationen för våld är med avhumaniserande språk, rasism och hur det leder till legitimerandet av en rad olika måltavlor.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Expos granskning har på ett unikt sätt blottlagt hur våldsfantasier snabbt blir till konkreta brottsplaner bland så unga personer som i 12-16-årsåldern – den yngsta nazistiska organiseringen som någonsin avslöjats i Sverige. Vår granskning ger en unik inblick i hur radikalisering på nätet ser ut och fungerar. Vi har kunnat visa hur små, mycket våldsamma grupper på kort tid kan växa fram och hur de förhåller sig till större internationella nätverk med samma ideologiska komponenter. Nazistisk ideologi och nazistiska referenser har varit avgörande för den snabba och mycket våldsamma radikaliseringen och vi har genom granskningen synliggjort vilken katalysator den kan vara för verkligt våld. Granskningen synliggjorde dessutom hur olika polisen i de två aktuella regionerna hanterade och agerade på Expos uppgifter vilket blottlade en spricka i hur samordnad polisen är när det kommer till att arbeta mot extremism och ungas radikalisering. Vi ser gärna att ni tar del av granskningen digitalt via länklistan som bifogas i wordfil. Där finns också inlogg till vår sajt.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Granskningen startade i början på 2024 när ett konto på Tiktok rekryterade unga till en ny, hemlig chattgrupp. Vi hade tidigare, genom vår löpande bevakning, noterat att personen bakom Tiktok-kontot hade tidigare försökt gå med i flera av de nya våldsbejakande grupper som vuxit fram senaste året, bland annat Aktivklubb och Pedo Hunting Sweden. Med påhittade identiteter fick Expos reportrar inbjudan och insyn i det svenska nätverkets olika grupper. Med tiden kom vi djupare in i gruppen och fick full insyn i hur våldsdåden planerades, hur måltavlor diskuterades, hur nya medlemmar värvades och hur radikaliseringen såg ut i praktiken.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi arbetade i huvudsak med digital wallraff genom att med fingerade namn få medlemskap i slutna chattar tillhörandes denna gruppering – alltifrån mer allmänt hållna propagandakanaler till helt slutna chattar där planer på våldsdåd konkret mejslades fram. Arbetet med att identifiera gruppens grundare och medlemmar krävde kreativitet. Genom att exempelvis analysera personlig information medlemmarna delade med varandra i den chatt vi hade tillgång till kunde vi ringa in de ledande i grupperna. Pusselbitarna bestod bland annat av information om vilken kyrka respektive person gick i konfirmationsgrupp i. Med den kunde vi sluta oss till vilka områden de var boende i. Vi jämförde detaljer från en skolmatsalsvideo upplagd på ledarens TikTok med samtliga bilder från matsalar som olika skolor i en större östgötsk kommun hade postat på Instagram. Därigenom kunde vi identifiera vilken skola ledaren gick i. Den sista pusselbiten för att avslöja hans identitet fick vi genom en URL på Spotify som gav oss ett namn, som i sin tur gav oss bildträffar som vi kunde jämföra med våra egna bilder av gruppens medlemmar från ett av de planerade våldsdåden som vi bevakade. Vi bevakade även en av de planerade dåden i Stockholm – bevakning som gav oss bilder på personerna bakom de anonyma användarnamnen. Innehållet i chattarna sparades dagligen ner för att systematiskt kunna analysera det våldsbejakande innehållet och vilka teman och ideologiska komponenter som var dominerande i det. En del av granskningen var också att beskriva radikaliseringsprocesser hos unga, vilket vi gjorde genom att intervjua en ledande expert på området. Vi gjorde också ansvarsintervjuer med poliser i de två aktuella regionerna.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vi använde oss av stängda källor i form av chattarna som vi wallraffade i, öppna källor i form av bland annat offentliga handlingar och information på sociala plattformar i förening med klassiskt journalistiskt fotarbete – att vara på plats. Chattarna gav oss en unik inblick i de unga nazisternas kommunikation med varandra. Genom att korsköra informationen vi genom dessa metoder samlade på oss kunde vi genomföra granskningen och komma så nära de unga nazisterna som vi gjorde.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Wallraff är en metod som alltid kommer med avväganden och etiska dilemman. Så även denna gång. Under arbetet fick vi tillgång till information om konkreta planer på våldsdåd mot utpekade personer som, om de hade genomförts, hade inneburit fara för offrets liv och hälsa samt fått stora konsekvenser för de unga vi granskade. Vi ställdes inför frågor om när vårt journalistiska arbete upphör och vår medmänskliga plikt att förhindra att andra kommer till skada, eller i värsta fall dödas, börjar. Vid två tillfällen då det fanns konkreta och långtgående planer på att utsätta utpekade offer för väpnat våld – planer som under vår insyn skulle sättas i verket – valde vi att kontakta polisen. Det var ett aktivt beslut att göra avsteg från principen om att som journalist inte påverka det skeende man är satt att skildra. Vi lämnade den information vi hade till polisen och höll de uppdaterade vartefter den ändrades. Vi lämnade däremot inte ut något källmaterial och gav inte myndigheterna insyn i de kanaler vi hade tillgång till. En annan svårighet var att själva orka ta del av så våldsamt och grafiskt innehåll under så lång tid som arbetet krävde. Vi försökte upprätthålla en acceptabel arbetsmiljö genom att ha nära dialog mellan redaktör och reportrar, vi satte tidsgränser för hur lång tid i taget reportrarna skulle arbeta med materialet. Genom att inte studera chattarna i realtid utan i nedsparad version kunde vi aktivt undvika att se rörliga GIF-filer och ta del av material utan ljud.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Del 1 avslöjar gruppens existens och tillblivelse samt att den består av mycket unga individer som är beredda att genomföra våldsdåd. Vi kan i den också avslöja att gruppens grundare är en 14-åring från Östergötland. I del 2 förklarar vi de viktigaste ideologiska komponenterna för medborgargardet. Vi avslöjar också att den 14-åriga ledaren också leder en liknande internationell grupp av nazistiska så kallade pedofiljägare. Del 3 består av expertintervju om för att förklara problemet med ungas radikalisering och hur olika polisens beredskap och arbete med att möta den problematiken ser ut.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Ungefär 3 månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Eftersom granskningen har handlat om väldigt unga personer så har det varit svårt att följa hur myndigheterna har hanterat ärendena efter att de fått kännedom om individerna – det råder stark sekretess. Gruppen kunde dock, trots polisens vetskap om den, genomföra ett våldsdåd efter vårt avslöjande. Vår granskning har satt ljuset på problemet med ungas radikalisering online och vilken avgörande katalysator nazismen är för den. Vi har granskat ett område som är obeforskat och därför har forskare på radikalisering hört av sig med önskemål om att ta del av vårt material som de beskriver som unikt. Expo möter ofta yrkesverksamma med fokus på våldsbejakande extremism som lyfter granskningen för att ha bidragit med viktig kunskap om ungas radikalisering och varför det är prioriterat att förbygga.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Avslöjandet fick stort medialt genomslag i både press, radio och TV nationellt och lokalt – på både nyhets- och ledarplats. Den fungerade också som en grund för en efterföljande debatt om hur unga radikaliseras på nätet och vikten av att det prioriteras av samhället.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.