Sök
Kategori
Magasin
Vinnare
Anna Rytterbrant
AnnaKarin Löwendahl
Förutom ovanstående deltog följande personer
Research och översättning: Sana Al Jazairi.
AD: András Frimmel.
Arbetsledare: Anna Tiberg.
Samt en anonym tolk.
Publiceringsdatum
Huvudreportage 2020-02-11, övriga bifogade mellan februari och 17/4-2020
Var publicerades jobbet?
www.hemhyra.se samt www.hemhyra.se/hem-hyra-pa-arabiska
JURYNS MOTIVERING
”För att med kreativa metoder och goda språkkunskaper ha belyst ett omfattande systemfel som bidrar till att utsatta människor hamnar i ett parallellt skuggsamhälle.”
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Genom att lyckas nå fram till människorna som själva köper och säljer adresser kunde vi blottlägga hur den omfattande svarta handeln med folkbokföringsadresser går till. Minst 200 000 personer i Sverige är skrivna på felaktiga adresser. Vi kunde visa varför människor köper en adress trots att de bor någon annanstans, och hur avgörande en folkbokföringsadress är för att få fäste i samhället. I kombination med bostadsbrist skapas ett dolt systemfel som nästan bara drabbar invandrare. Samtidigt kunde vi förklara hur detta systemfel riskerar att lamslå viktiga samhällsfunktioner. OBS: Vi vill att juryn tar del av webb-länkarna och bedömer bidraget utifrån publiceringarna där. Magasinets struktur med lokala editioner gör att kortade versioner publicerats i pappret. Länkarna finns i bifogad wordfil i det inskickade bidraget.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har självständigt, ihärdigt, med kreativa metoder och med hjälp av vår gedigna bakgrundskunskap om villkoren på bostadsmarknaden, lyckats kartlägga ett fenomen som många kanske hört talas om men sällan sett ansiktet på. Vi har även visat på hur detta är ett stort problem både för enskilda, ofta redan utsatta personer, men som också sträcker sig upp på en systematisk och demokratisk samhällsnivå som berör alla. Vi har dessutom vänt oss till en grupp som många skriver om men sällan för: nyanlända. Genom vår granskning visar vi hur en av samhällets grundbultar – folkbokföringen – försvårar för integrationen av nyanlända, och i stället göder ett parallellt skuggsamhälle som har helt egna spelregler. Trots det är kunskapen även från myndighetshåll svepande och bristfällig. Hem & Hyra fick för första gången Skatteverket att ge en siffra på omfattningen av folkbokföringskaoset. Vi har kunnat visa allvarliga effekter av ett systemfel som etablerade, infödda svenskar knappt har en aning om, trots att det pågår varje dag, hela tiden. Reportaget fick riksdagens skatteutskott att kalla till sig ansvarig minister Magdalena Andersson, som även hon reagerade på reportaget och utlovade åtgärder efter Hem & Hyras avslöjande. Hur uppstod ursprungsidén: Hem & Hyra ville göra ett unikt och relevant lanseringsgräv i samband med sjösättandet av satsningen Hem & Hyra på arabiska. Det är en egen arabiskspråkig Facebooksida, samt arabiskspråkig del av den ordinarie sajten. Arabiska är numera den näst största språkgruppen i Sverige med uppskattningsvis 400?000 arabisktalande. De flesta bor i hyresrätt, men få känner till sina rättigheter/skyldigheter på bostadsmarknaden. Att ordna en bostad kommer först av allt för en nyanländ, långt före språket. Vi ville göra ett reportage som var relevant för både arabisk- och svensktalande läsare: med stor igenkänning för dem som är i samma situation. Samtidigt ville vi undersöka de problemen som uppstår i samhället när personer skriver sig fel.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Hem & Hyra ville göra ett unikt och relevant lanseringsgräv i samband med sjösättandet av satsningen Hem & Hyra på arabiska. Det är en egen arabiskspråkig Facebooksida, samt arabiskspråkig del av den ordinarie sajten. Arabiska är numera den näst största språkgruppen i Sverige med uppskattningsvis 400?000 arabisktalande. De flesta bor i hyresrätt, men få känner till sina rättigheter/skyldigheter på bostadsmarknaden. Att ordna en bostad kommer först av allt för en nyanländ, långt före språket. Vi ville göra ett reportage som var relevant för både arabisk- och svensktalande läsare: med stor igenkänning för dem som är i samma situation. Samtidigt ville vi undersöka de problemen som uppstår i samhället när personer skriver sig fel.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Grundläggande för jobbet var att vi i och med satsningen på en arabiskspråkig målgrupp, och ämnet vi valde att granska, behövde nå arabisktalande källor. Språket blev därför en metod i sig. Här hade vi flera vägar att gå. En av reportrarna pluggar arabiska och kan göra sig förstådd på en basal nivå – vilket visade sig extremt viktigt för att vinna förtroende. Vi samarbetade också med en arabiskspråkig researcher som var kopplad till satsningen. Dessutom använde vi tolkstöd som i olika situationer kunde användas som kulturell dörröppnare, en person vi fått kontakt med i vårt tidigare, dagliga arbete med att bevaka bostadsmarknaden. Den kanske viktigaste metoden blev sedan att ha tålamod och befinna sig på rätt platser. Vi la timmar av förtroendebyggande insatser i olika sammanhang där nyanlända finns, hos föreningar, frivilligorganisationer som Agape och Räddningsmissionen, och i flera kyrkor. Vi var flera vändor och många timmar utanför etableringsenheten, och inne i deras väntrum, med målet att få kontakt och komma på insidan av adresshandeln. I princip alla fick lovas anonymitet, eftersom även de som lyckats lämna adresshandeln bakom sig är livrädda för att brottet ska ligga dem i fatet när de söker medborgarskap, och därför hade allt att förlora på att prata med oss. Viktigt i det sammanhanget blev att ställa frågan om eget ansvar och egenmakt – vet du att det du gör är olagligt? På det här sättet lyckades vi alltså nå våra köpare. Säljarna var än svårare att ringa in. För att komma runt problemet gjorde vi till slut en ganska omfattande digital wallraff på arabiska. Facebook är en kanal där adresser köps och säljs, och vi annonserade i grupper med frågor om hur det funkade om man behövde en adress. På så vis fick vi kontakt med säljare runt om i landet, och kunde få en ytterligare bild av upplägg och priser. En tredje viktig metod blev lanseringen av Facebooksidan Hem & Hyra på arabiska, och vår arabiska sajt. Flera av de källor som köpte adresser, hade inte ställt upp om vi inte varit tydliga med att texterna också skulle publiceras på arabiska. Känslan att vi skrev för dem som målgrupp, och inte om, var i vissa fall helt avgörande för att förtroendet skulle kunna byggas. Genom att lägga ut texter på arabiska kunde vi sedan också fånga upp reaktioner, och få frågor som ledde till uppföljningar och vidare granskning. Något vi hoppas kommer spela stor roll för tidningens granskande arbete även i framtiden.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Nyanlända som själva har betalat eller betalar för en folkbokföringsadress. Personer som erbjuder/säljer adresser. Personer som upplåter sin egen adress utan kostnad för att hjälpa nyanlända. Våra nätverk i olika bostadsområden. Frivilligorganisationer, en stiftelse, stödcenter/nätverk, kyrkor, Röda korset, Rädda Barnen. Sociala medier som Facebook och Whatsapp. Myndigheter som Skatteverket, Polisen (flera regioner), Försäkringskassan, Migrationsverket, SCB, socialförvaltningar i olika kommuner, hyresnämnden, bostadsbolag. Webbseminarier och rapporter om folkbokföring och problem kopplade till den.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Att motivera folk att berätta om ett brott de begår/har begått som, om det avslöjas, riskerar att slå sönder deras framtid här. Här var språk och förtroende ett problem (beskrivs också under avsnittet om metoder). Myndigheternas bristfälliga kännedom om problemet och hur omfattande det är var ett annat problem. Vi försökte bygga relationer och lät det ta tid. Vi visade intresse och hörde av oss igen och igen. Gav inte upp när myndighetspersoner sa att de inte visste, utan sökte tills vi fann den som hade kunskap. Till en början fick vi bara svar i stil med ”det har vi hört att det förekommer, men jag känner ingen, jag har aldrig varit med om det” – både från förstahandskällor och myndigheter. När vi väl började få tag i personer som själva hade handlat med adresser var det en skör situation där arabiskan behövdes för att stärka förtroendet och relationen. Personerna kunde ofta svenska, men språket var ändå ett psykologiskt hinder då det fanns en ovilja att berätta. Vår tolk är själv relativt nyanländ, har god inblick i problemområdet och bidrog med kontaktskapande på ett mellanmänskligt plan. En reporter studerar arabiska och fick stor användning för det som relationsskapande, även om sedan intervjuer skedde på svenska.?Kontakterna krävde stor fingertoppskänsla av oss, både som journalister och människor. Som ytterligare språkförstärkning tog vi hjälp av vår arabiskspråkiga frilansmedarbetare Sana Al?Jazairi. Hon?kartlade annonser och personer som sålde adresser, och fick kontakt med dem i olika arabiskspråkiga grupper på sociala medier genom att utge sig för att leta adress åt en syster.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
(Vi vill att juryn tar del av webb-länkarna och bedömer bidraget utifrån publiceringarna där. Magasinets struktur gör att kortade versioner publiceras i pappret. Samtliga länkar finns i bifogad wordfil i det inskickade bidraget). 1. Jakten på en adress – här är människorna som betalar: https://www.hemhyra.se/nyheter/jakten-pa-en-adress-har-ar-manniskorna-som-betalar/ 2. De hjälper ungdomar att begå folkbokföringsbrott: https://www.hemhyra.se/nyheter/jakten-pa-en-adress-har-ar-manniskorna-som-betalar/ 3. Finansministern: vi har inte gjort tillräckligt: https://www.hemhyra.se/nyheter/finansminister-magdalena-andersson-vi-har-inte-gjort-tillrackligt/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Två reportrar påbörjade research i oktober 2019, jobbet publicerades cirka 4 månader senare. De jobbade med granskningen från och till
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Skatteutskottet tog upp reportaget på sitt möte samma vecka. Det ledde till att utskottet beslutade kalla till sig ansvarig minister Magdalena Andersson för att ställa henne till svars. Ministern medgav också bristande åtgärder från regeringen i vår följande ansvarsutkrävande intervju med henne. Expressen bad om, och fick vår tillåtelse, att återpublicera reportaget i sin helhet strax efter vår publicering. Det nådde 150.000 sidvisningar på ett dygn och var bland sajtens mest lästa räknat i lästid. Följande helg ägnade Expressen/GT/Kvällsposten sin ledare åt kaoset på bostadsmarknaden, med utgångspunkt i vårt reportage. En lång rad välrenommerade och grävkunniga journalistkollegor har hyllat reportaget i sociala medier och i kontakter med oss. Kontentan har varit att jobbet varit en imponerande ögonöppnare för själva sakfrågan, men även gett starka reaktioner genom att vi låtit röster höras som annars inte kommer till tals. Polisens underrättelsechef i Skåne har delat reportaget på twitter i flera omgångar, eftersom han anser att det belyser en avgörande fråga som ansvariga politiker inte fullt ut förstår vidden av eller agerar på. Inom Skatteverket var man ovetande om att vissa organisationer “lånar ut” adresser för att hjälpa. Kyrkor/diakoner har hört av sig och tackat för att vi lyft ett hittills osynligt problem som de stöter på nästan dagligen. Men den viktigaste reaktionen var erkännandet från den huvudsakliga målgruppen. Med reportaget som draghjälp växte den nystartade Facebooksidan till 1 000 följare på bara några få dagar. Vi fick kommentarer på reportaget och nya tips via sidan som vi sedan har följt upp. Anna Rytterbrant och Sana Al Jazairi intervjuades av SR P4 Örebro, och AnnaKarin Löwendahl av SR P4 Sjuhärad. Reportern där är själv ganska nyanländ, samt arabiskspråkig. Han intervjuade i sin tur en arabiskspråkig hyresgäst som varmt välkomnade Hem & Hyras arabiska initiativ eftersom behovet är så stort i gruppen. Reportern slängde också ut en spontan fråga på Facebook om vad hans kontaktnät ville veta inför intervjun med Hem & Hyras reporter, och fick på bara några timmar en rad relevanta frågor med sig om rättigheter och skyldigheter på bostadsmarknaden. Sana Al Jazairi blev även intervjuad i SR Arabi och i en pod för arabiskspråkiga.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.