Sök
Kategori
Mindre dagstidning
Nominerade
Jasmine Hübinette
Förutom ovanstående deltog följande personer
Tina Enström, arbetsledare/fotograf/video
Julia Djerf, video/fotograf
Albin Wiman, fotograf
Publiceringsdatum
4 jan, 6, 7, 12, 13 mars, 16 april, 27 juni, 17, 18, 22, 24, 25, 26 sept, 18, 28, 29 okt, 21 dec på corren.se, 8 jan, 6, 7, 9, 14, 15 mars, 17 april, 18, 19, 23, 25, 26, 27 sept, 18, 30 okt, 24 dec i Östgöta Correnspondenten
Var publicerades jobbet?
Östgötacorrenspondenten och corren.se (bifogar länklista för att se presentationen på sajt)
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen avslöjade att en neurokirurg vid Universitetssjukhuset i Linköping fick operera samtidigt som han inte var betrodd att köra bil efter en rattfylleridom - och att detta är en del av ett systemfel. Correns granskning avslöjade att domstolarna inte larmar om farliga läkare och sjuksköterskor - trots att de ska göra det. Orsaken: Domstolarna har inte tillgång till registret över legitimerad vårdpersonal. Narkotikamissbrukande läkare och rattfylleridömda ambulanssjuksköterskor kan därför arbeta vidare utan att tillsynsmyndigheterna agerar. Lena blev förlamad i armen på neurokirurgens operationsbord – bara veckor efter att alkolåset avinstallerats för att kirurgen hade misskött det. Då hade kollegor slagit larm om att han verkade berusad i operationssalen. Ändå fick kirurgen fortsätta operera. Annelie, en annan patient, upptäckte senare att kirurgen hade borrat på fel ställe i hennes ryggrad.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Läkare har en förtroendeposition. Patienterna lägger sina liv i deras händer. Därför är det viktigt att tillsynsmyndigheter och arbetsgivare reagerar när det finns varningssignaler som kan drabba patientsäkerheten. Granskningen avslöjade ett tidigare okänt systemfel som får allvarliga konsekvenser för patienterna: Domstolarna har inte tillgång till registret över legitimerad vårdpersonal och larmar därför inte när vårdpersonal döms för missbruksrelaterade brott. Vi kunde också visa, konkret, hur enskilda patienter drabbas när en neurokirurg tilläts fortsätta operera trots upprepade larm om pågående missbruk. Granskningen belyser det paradoxala i ett en myndighet, Transportstyrelsen, reagerar kraftigt och drar in körkortet under utredningstiden - samtidigt som vårdens tillsynsmyndigheter, Ivo och Hsan, tillåter att läkare fortsätter behandla patienter, och till och med utföra svåra neurokirurgiska ingrepp, samtidigt som man utreder om de har ett missbruk som påverkar deras arbetsförmåga. På US i Linköping fick det här allvarliga konsekvenser för flera patienter.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Ett tips kom in till reportern sommaren 2022, men det var svårt att belägga uppgifterna på grund av sekretess kring patienter och personalärendet. Ett år senare publicerade vi en Siren-grej som handlade om att IVO rekommenderade prövotid när det gällde ett enskilt fall. Det framkom inte i det maskade IVO-beslutet att det handlade om missbruk. Ledningen hävdade då att det handlade om tillfällig sömnbrist. Det krävdes ett omfattande arbete innan vi kunde bevisa att det handlade om ett aktivt missbruk. Vi ville senare ta reda på orsakerna till att en rattfylleridömd kirurg som inte får köra bil ändå kan fortsätta operera - och började därför undersöka tillsynssystemet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Del 1 handlade om att en neurokirurg på Universitetssjukhuset i Linköping opererade trots att han inte fick köra bil. Del 2 visade att detta är en del av ett systemfel. Arbetsmetoden i del 1 handlade om att prata med ett stort antal muntliga källor med källskydd, jämföra med offentliga uppgifter på flera olika myndigheter och sedan få uppgifterna bekräftade genom upprepade kontakter och intervjuer med berörda personer och deras chefer. Det krävde ett långsiktigt relationsbyggande. Alla källor var livrädda och ville ha full anonymitet. Kirurgen har en maktposition och har dessutom nära vänner bland de högre cheferna. En stor mängd sökningar har gjorts i Acta Publica för att hitta dokumentation om ärendet. Reportern har också begärt ut dokumentation från Socialstyrelsen, IVO, HSAN och Transportstyrelsen. Reportern har på olika sätt letat efter personal och patienter som var med vid de aktuella händelserna och lyckades till slut hitta tre patienter, varav två opererades den aktuella helgen, och kunde via dem få ut patientjournaler och andra viktiga uppgifter. Från Transportstyrelsen fick reportern ut uppgifter kring deras utredning av alkolåset. Reportern begärde ut alla alkolåsloggar och kunde med hjälp av experter tyda dem. Och såg då att kirurgen försökt starta bilen under alkoholpåverkan flera gånger. De tidsangivelserna kunde sedan jämföras med uppgifter från kirurgen själv, hans chef, anonyma källor med insyn och patientjournaler. Vi såg då att kirurgen blev av med alkolåset för att han misskött det samtidigt som han tilläts operera flera patienter som skadades. Genom att bygga en tidslinje kunde vi även konstatera att samma helg som patienter skadades hade personal slagit larm om att kirurgen verkade berusad. I del 2 av granskningen ville vi ta reda på om det fanns fler liknande fall, men det fanns ingen statistik att ta del av. Det gick inte heller att korsköra uppgifter från Transportstyrelsen och Socialstyrelsen för att se antal personer med vårdlegitimation som dömts för drog- och alkoholrelaterad brottslighet. Vi försökte på olika sätt få fram uppgifterna eftersom båda registren är offentliga, men gick bet. Det visade sig senare att tillsynsmyndigheterna och domstolarna har exakt samma problem - och detta blev senare vinkeln som ledde till krav på lagändring. Vi blev tvungna att leta manuellt och hittade flera fall då personer med vårdlegitimation dömts för missbruksrelaterad brottslighet. Vi begärde ut deras ärenden hos tillsynsmyndigheten Ivo och upptäckte att inte ens Ivo kände till alla. Vi granskade även domstolarnas information till Ivo och upptäckte att de inte larmat när vårdpersonal döms för brott, trots att de måste göra det. Reportern gick även igenom alla HSAN-beslut om vårdpersonal som dömts för missbruksrelaterade brott (rattfylleri, narkotikabrott, stöld av narkotika på arbetsplatsen) och kunde visa att alla som utreddes av Ivo under 2023 fick behålla sin legitimation och kunde fortsätta vårda patienter.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
En stor mängd muntliga källor har använts. Både anställda på sjukhuset och patienter. Med hjälp av källorna har reportern även kunnat ta del av innehåll i dokumentation. Upprepade intervjuer och sms-konversation med den granskade kirurgen som ibland bekräftade uppgifter. Intervjuer med olika chefer på den aktuella kliniken som också bekräftade muntliga uppgifter. Domar och förundersökningar från tingsrätt Beslut, alkolåsloggar, läkarintyg och yttranden från Transportstyrelsen Experter som hjälpte till att tolka alkolåsloggar Patientjournaler Ivo:s utredningar och kompletterande yttranden från den granskade verksamheten Systematiska sökningar i bland annat Acta Publica. Omfattande material från tingsrätter, Ivo, HSAN om dömd vårdpersonal, samt muntlig information från berörda myndigheter.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det har varit en komplicerad granskning med många hinder. Det var svårt att belägga uppgifterna kring kirurgen och många av källorna var rädda. För att belägga fakta och skydda källor behövde reportern därför samla in uppgifter från många oberoende källor. Vi började också publicera och efterlyste tips, vilket gjorde att fler källor tillkom som var avgörande för granskningen. En annan svårighet var att belägga att kirurgens rattfylleriincident inte var en engångsföreteelse som han själv påstod. I förundersökningsprotokollet stod det att “körkortet omhändertogs på plats”. Då fick vi idén att leta i Transportsstyrelsens dokumentation. Besluten hos Transportstyrelsen visade att han misskött alkolåset och fråntagits körkortet under samma period som han hävdade att han inte hade alkoholproblem. Även systemfelen var svåra att belägga. Det fanns inte någon statistik på hur många med vårdlegitimation som även dömts för brott. Det krävdes därför många arbetstimmar för att manuellt gå igenom domar. När brottet inte hade begåtts i tjänsten framgick det inte heller tydligt att det handlade om vårdpersonal i domen. Då krävdes att reportern gick igenom dokumentation från andra myndigheter för att slå fast att den dömde var vårdpersonal.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
6 mars: Larmet inifrån US: Kirurg opererar när han är onykter Kirurgen misskötte alkolåset och fick inte längre köra bil. Ändå fick han operera Lena som förlamades. 17 september: Ny skandal på US – kirurgen borrade fel i Annelies ryggrad Vårdpersonal larmade chefer om att kirurgen verkade berusad innan han borrade på fel ställe i Annelies ryggrad. 24 september: Här är de brottsdömda läkarna – som fått fortsätta utan kontroll Vårdpersonal som missbrukar kan fortsätta arbeta med patienter utan att domstolarna larmar till tillsynsmyndigheten Ivo om att de dömts för brott.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Reportern har jobbat med granskningen parallellt med andra jobb under lång tid under mer än ett år. Mer intensivt i vissa perioder.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Efter granskningen reagerade riksdagsledamöter som skyndsamt vill ge domstolarna tillgång till registret över vårdlegitimationer. Frågan ska lyftas i justitieutskottet. Även sjukvårdsministern vill ändra lagstiftningen så att domstolarna kan larma Ivo vid missbruksrelaterade brott. Frågan lyftes politiskt i flera regioner, bland annat diskuteras om det är möjligt med alkotester bland vårdpersonal. På riksnivå finns nu sådana förslag. SKR och Arbetsgivarverket har skickat en begäran till regeringen om att få alkohol- och drogtesta personal. Efter granskningen stängdes kirurgen av och polisanmäldes och en förundersökning om vållande till kroppsskada pågår.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Del 1 har citerats i Sveriges Radio Östergötland och Dagens Medicin. Del 2 fick stor medial spridning när TT skrev om granskningen, vilket återgavs av SvD, Aftonbladet med flera. Granskningen nådde även riksdagsledamöter och ansvarig minister.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej