Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Richard Aschberg
Nils Hanson
Förutom ovanstående deltog följande personer
Kalle Segerbäck, Johan Palmgren, Magnus Tingman, Patrik Åkesson, Jörgen Lindskog, Henrik Hjort (foto), Lars Hogeus (redigering), Per Ståhlberg (grafik)
Publiceringsdatum
Den 17 maj 2023 (på SVT Play den 16 maj)
Var publicerades jobbet?
SVT Uppdrag granskning https://www.svtplay.se/video/ebmEDGY/uppdrag-granskning/kungens-bostader
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
1/ Hovets officiella historiebeskrivning om hur det gick till när kungen fick sin dispositionsrätt har varit felaktig. Den osanna beskrivningen har spridits och använts som argument vid uppsägning av hyresgäster. 2/ Kungen har i flera decennier inte följt avtal och betalat fastighetsskatt. 3/ Statens fastighetsverk, som sköter om slott, bostäder och egendomar som kungen disponerar, är enligt flera anställda undfallande mot hovet när det gäller hur kostnader ska fördelas vid dyrbara renoveringar. 4/ Avdelningen på Statens fastighetsverk som arbetar med kungahuset och kritiseras för undfallenhet har haft stora interna problem med alkohol, interna stridigheter, våldsamma incidenter, rasism och sexuella trakasserier 5/ Skattebetalarna får stå för en rad kostnader för kungafamiljen som tidigare inte varit kända utåt, alltifrån byte av glödlampor i kungafamiljens privata bostäder till hela renoveringen av swimmingpoolen som drottning Silvia fick i present av familjen Wallenberg.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Detta är en genomgripande granskning av statschefens maktutövning och privilegier idag. En granskning som är extra viktig detta jubileumsår. Vi har avslöjat hur kungahuset inte har följt avtal, spridit felaktiga uppgifter och har särbehandlats av Statens fastighetsverk. Vi har avslöjat allvarliga missförhållanden på den avdelning på myndigheten som ansvarar för arbetet med kungahuset. Vi har avslöjat allvarliga missförhållanden på den avdelning på myndigheten som ansvarar för arbetet med kungahuset. Vi har också avslöjat hur kungen utnyttjar sitt privilegium för att sparka ut näringsidkare och själv ta över verksamhet - vilket innebär merkostnader för skattebetalarna och en ekonomisk smäll för den enskilde företagaren. Carl XVI Gustaf firar 50 år som monark. Denna granskning, av hur han utnyttjar sin dispositionsrätt och sina förmåner idag, är av stort allmänintresse, inte minst detta år då journalistiken annars präglas av historiska tillbakablickar och hyllningar till den jubilerande monarken.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi är i dag två av Sveriges äldsta grävande reportrar med en genomsnittsålder på 70 år . Vi har under flera decennier fungerat som inspiratörer och mentorer och hjälpt blivande grävare. Nu har vi kopplat ihop våra olika erfarenheter och kunskaper från en lång rad gräv och avslöjanden. Efter att vi granskat riksdagsledamöternas förmåner i två program, Maktens bostäder 1 och 2, var det därför logiskt att gå vidare - och som kronan på verket - granska statschefens dispositionsrätt, maktutövning och förmåner i dag..
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Detta är en ovanlig granskning eftersom vi har jobbat både i nutid och gått tillbaka flera sekel. Det har bland annat handlat om att granska dokument från början av 1800-talet lagrade i bergrum, tiotals meter under marken. I dessa historiska dokument granskade vi underlaget till kungens dispositionsrätt. Det visade sig att hans hans privilegium vilar på bräcklig grund och att kungahuset har vilselett allmänheten om villkoren i överenskommelsen från 1809. I vårt arbete varvades utnyttjande av offentlighetsprincipen med fältarbete: kontakter med hemliga källor, kartläggning av adresser och personer, sammanställning av material från hundratals dokument, samtal eller konfrontationer med allt ifrån slottspersonal till hyresgäster och kungen. En central del av arbetet bestod i att kartlägga möjligheterna att fram offentliga handlingar. Det omfattande materialet, med fakturor, avtal, namn på hyresgäster, adresser och mycket annat, sammanfördes i databaser. En viktig del av arbetet bestod i att åka runt i områden som kungen disponerar för att på plats kartlägga hans bestånd och prata med hyresgäster. Den metoden gav oss många källor, bland andra hyresgäster som framträdde öppet i programmet.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Då kungahuset inte omfattas av offentlighetsprincipen bestod utmaningen i att ta fram relevanta handlingar från andra håll. En viktig källa var Statens fastighetsverk, som har hand om alla byggnader och bostäder som står under kungens dispositionsrätt. Vi granskade hundratals dokument därifrån, allt ifrån hyresavtal och regelverk till fakturor och epost. Men det handlade också om mycket gamla handlingar – dokument som finns på Stockholms stadsarkiv och Riksarkivet. Vi förde samtal med expertis – allt ifrån rättshistoriker till statstjänstemän och arkivarier - för att tolka avtal och gamla dokument Vi har också talat med hundratals personer: hyresgäster, både inom och utanför dispositionsrätten, samt anställda på slottet och Statens fastighetsverk.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Många står i beroendeställning till kungen. Därför var det svårt att få personer att ställa upp. Att prata om kungahuset är känsligt, det gäller anställda både i kungahuset och på Fastighetsverket. Och det gäller även hyresgäster som också är beroende av kungahusets välvilja eftersom de i regel inte har besittningsrätt. Många tjänstemän på Fastighetsverket pratade upprört om myndighetens undfallenhet, men få ville ställa upp av rädsla för repressalier. Några av dem framträdde anonymt i programmet. Vi ville intervjua kungen – men fick inte. Vår ansökan om intervju avslogs, trots att han under låtit sig intervjuas flitigt av andra journalister under jubileumsåret. Därför blev utvägen att konfrontera honom på plats i Karlskrona. Ett lite udda problem var svårigheten att tyda handlingar från början av 1800-talet. Det krävdes många genomläsningar av för att vi skulle få innehållet klart för oss. Kungahuset har försökt styra innehållet i vårt program. Innan publicering fick vi en anmärkningsvärd reaktion från hovets presschef efter att vi låtit henne ta läsa delar av manus. Hon ville stryka vår korrekta speaker om hovets felaktiga historiebeskrivning och skrev till och med om manuset. Hennes ändringsförlag hade inte med verkligheten att göra. Även riksmarskalken kontaktade oss innan publiceringen – men inte med sin officiella mejladress utan sin privata mejladress - och uttryckte sin besvikelse över just de här delarna i vårt kommande program.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Viktigast är den granskning som publicerades i programmet. Uppföljningar gjordes därefter på svt.se.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka fem månader. Arbetet inleddes som ett sidospår sommaren 2022. Från januari fram till publiceringen i maj arbetade vi på heltid.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Hovet har backat när det gäller den felaktiga historiebeskrivning om bakgrunden till att kungen fick sin dispositionsrätt. Hovet har efter avslöjandena ändrat uppgifter om detta på sin hemsida. Kungen tvingas efter avslöjandena nu betala den årliga fastighetsskatt för Stenhammar slott som han enligt avtal skulle ha stått för sedan länge. Efter programmet höll ledningen för Statens fastighetsverk ett möte med all personal och där framkom bland annat vad UG:s avslöjanden har lett till: Ledningen tar till sig personalens kritik om att myndigheten är undfallande mot hovet. Statens fastighetsverk ändrar liksom hovet uppgifter på sin hemsida. Myndigheten ska ta fram nya gränsdragningslistor när det gäller hur kostnader ska fördelas mellan Ståthållarämbetet och Statens fastighetsverk
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Flera av våra avslöjanden har slagits upp stort i andra medier som också har gjort uppföljningar.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej