SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Boken är en granskning av Säkerhetspolisens nya arbete sedan några år tillbaka, när man stämplat ett stort antal kurder i Sverige som hot mot rikets säkerhet. Det har lett till att kurder nekats asyl, anställningar i myndigheter och svenskt medborgarskap, att de mottagit utvisningsbeslut, m.m. Inga kurder har fått veta några detaljer på grund av Säpos sekretess och har därför inte kunnat försvara sig. Inga har varit brottsmisstänkta. Den röda tråden är att det är kurder som sympatiserar med kurdiska vänstergrupper och som även är kritiska mot Turkiets regering. Svenskkurdiska företagare har också stämplats av Säpo, vilket misstänks bero på att de sponsrat ej dömda kurdiska tv-kanaler som sänder från Sverige. Boken avslöjar att det nya Säpoarbetet har flätats samman med löften om terrorismbekämpning som Sverige givit Turkiet under Natoprocessen, och att det även hänger samman med eftergifterna till Turkiet, som mest och tydligast drabbat kurder och Sveriges relation till dem.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
En mycket stor del av det boken avslöjar har inte blivit granskat någon annanstans. Genom boken får vi betydligt mer insyn i Natoprocessens konsekvenser. Men boken kastar också helt nytt ljus på Säpos arbete under föregående år, då Sveriges relation till Turkiet och kurder var ett betydligt mer perifert ämne. Boken gör nya avslöjanden om stora brister i svensk rättssäkerhet, när Migrationsverket och migrationsdomstolarna hanterat ärenden där Säpo förespråkat utvisning. Boken visar också hur myndigheterna tagit till helt ny rättspraxis för att förmå kurder med svenskt medborgarskap att lämna Sverige, genom att man fattat beslut om utvisning av deras partners. Boken avslöjar att Säpo har en hemlig, informell ”terrorlista”. Likaså att Försvarsmakten de facto haft ett samarbete med kurdiska PKK i Mellanöstern, vilket skapat en splittring med myndigheten och UD under Natoprocessen. Boken undersöker också möjligheterna för att turkisk påverkanspolitik och andra faktorer kan ha påverkat Säpos bedömning av kurderna. Det allra mesta av detta är ny information som allmänheten inte känt till tidigare.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Ursprungsidén till att skriva boken uppstod redan 2020, när Sverige lät utvisa en asylsökande, Säpostämplad kurd till Turkiet och när jag fick kontakt med andra kurder som riskerade samma behandling. Jag förstod att jag hade stött på något nytt, som väldigt få eller inga andra journalister då granskade närmare. Arbetet påbörjades dock på allvar först i samband med att Sveriges regering undertecknade ett avtal med Turkiet vid Nato-toppmötet i Madrid i juni 2022. I avtalet lovade Sverige att genomföra eftergiftspolitik, som mest och tydligast drabbade kurder i Sverige och Mellanöstern. Jag såg att det ämne jag hade skrivit om under föregående år nu plötsligt hade hamnat i centrum för svensk utrikespolitik och för Natoprocessen.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Arbetet med boken har varit mycket komplicerat eftersom många traditionella arbetsmetoder inte gått att följa. Det har inte gått att begära ut handlingar från Säpo pga sekretessregler. Flera gånger har Migrationsverket svarat likadant. I myndigheterna råder tystnadskultur bland många anställda. Jag har istället fått ägna mycket tid åt att träffa och bygga förtroende hos många individer och hos det svenskkurdiska civilsamhället, som lett till att jag fått kontakter till eller blivit kontaktad av personer som på olika sätt har påverkats av Säpos säkerhetsstämplingar och/eller av Natoprocessen. Via de personerna har jag sedan fått tillgång till ett stort antal myndighetshandlingar som skickats till dem. Det här arbetet har också byggt på kontakter jag upparbetat i Europa och Mellanöstern sedan mer än 10 år tillbaka i tiden, då jag skrivit väldigt mycket om den kurdiska frågan och blivit en av de mest namnkunniga Kurdistanexperterna bland svenska journalister. På grund av svårigheterna att tala med myndighetssidan har jag även i största möjliga mån talat med asylrättsadvokater, människorättsexperter, folkrättsexperter m.fl. för att få en större förståelse för bristerna i myndigheternas agerande. Det faktum att jag skrivit ett stort antal artiklar om dessa frågor, som i sin tur har uppmärksammats av andra medier, har också lett till att jag mottagit fler tips. Det har på så vis uppstått en spridningseffekt.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
De primära källorna under arbetet med boken har varit de kurder som på olika vis träffats av Säpos nya arbete. I många fall har dessa även låtit mig ta del av myndighetshandlingar de mottagit, samt tala med deras advokater och juridiska ombud. Jag har även hittat värdefulla källor i form av anställda vid Utrikesdepartementet, Regeringskansliet och före detta personal vid Säpo. Ett inte obetydligt antal källor har också påträffats utomlands i samband med reportageresor till Mellanöstern. Jag har bl.a. rest till sydöstra Turkiet för att träffa en av de kurder som utvisats från Sverige under Natoprocessen, som utrikesminister Billström själv identifierat som en eftergift till Turkiet, i en intervju med turkisk media.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
En stor utmaning var att det var svårt att få kommentarer av både politiker och myndighetsrepresentanter. Säpo ville inte ge mig en intervju med någon sakkunnig person och gav i övrigt endast mycket korta, skriftliga kommentarer. Myndighetens handlingar är sekretessbelagda och har inte gått att begära ut. Migrationsverket och migrationsdomstolarna har inte kunnat kommentera enskilda ärenden. Ett flertal politiker och ministrar jag sökte gjorde sig otillgängliga och inte heller statssekreterare eller politiskt sakkunniga har velat medverka. Oviljan tycks ha handlat om att Säpos bedömningar av kurder och relationen till Turkiet blivit allt för känsligt att tala om under Natoprocessen. Men jag stötte också på problem i form av att myndigheter försökte förmå källor att inte tala med mig. Åtminstone en advokat fick en uppmaning av Migrationsverkets rättsavdelning, att säga till sina klienter att inte tala med media och att inte dela beslutshandlingar om de innehöll uppgifter från Säpo. Klienterna skulle i annat fall riskera fängelse för att ha spridit sekretessklassad information. Men det stämde inte alls, beslutshandlingar är offentliga oavsett innehåll, enligt Advokatsamfundet. Slutligen innebar även den nyligen klubbade spionlagen för journalister en utmaning, då jag fick tänka till kring hur jag formulerade mig om Sveriges ljusskygga utrikespolitik och försvarssamarbeten i Mellanöstern, och hur det eventuellt skulle kunna uppröra Turkiet, och därmed drabba mig?
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Den viktigaste delen tycker jag är kapitlet "Mellan två turkiska fanor". I det skriver jag bl.a. om två svenska utvisningar av asylsökande, Säpostämplade kurder till Turkiet 2020 respektive 2022, när många andra EU-länder aldrig skulle göra så pga rättsosäkerheten, drakoniska antiterrorlagar och risken för övergrepp i Turkiet. Samtidigt stoppar Högsta domstolen regelbundet utlämningar till Turkiet av personer som anklagas för politiska brott eller terrorhandlingar, av precis samma anledningar. Hur kan olika myndigheter komma fram till så pass olika tolkningar av situationen?
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet med boken påbörjades sommaren 2022 och var klart i september 2023, men materialinsamlingen och upparbetandet av kontakter påbörjades redan på våren 2020.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Boken bygger till stor del på granskande artiklar som skrivits under de senaste åren. Flera av dessa artiklar har omnämnts under riksdagsdebatter och i frågor från enskilda riksdagsledamöter till ministrar. Advokater som företräder kurder har också bifogat mina artiklar i överklaganden till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. I maj 2023 meddelade FN-kommittén att man mot bakgrund av underlaget beslutat granska ett av de kurdiska utvisningsärenden, varpå Migrationsverket tvingades pausa verkställandet. I december 2023 meddelades också att Säkerhetspolisen dragit tillbaka sin bedömning av en kurd vars ärende jag gett mycket uppmärksamhet i både artiklar och i boken, vilket även ledde till att hennes make fick uppehållstillstånd istället för att bli utvisad.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Boken har fått flera mycket positiva recensioner, inga negativa recensioner alls. Den har också omnämnts i flera krönikor och artiklar om Natoprocessens konsekvenser, om Turkiets krav på Sverige, samt om Säkerhetspolisens jakt på kurdiska säkerhetshot. Jag har intervjuats av flera tidningar om boken, däribland Journalisten. Jag har även intervjuats i utländska medier, som i France24 och Die Zeit.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej