Sök
Kategori
Studentspaden
Nominerade
John Lundberg
Måns Normark
Svante Alling
Hedda Andréasson
Simon Karlsson
Maja Lundberg
Förutom ovanstående deltog följande personer
Kicki Hultin var vår handledare under grävarbetet.
Publiceringsdatum
240309
Var publicerades jobbet?
Göteborgsposten, 240309 & 240310
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vår granskning avslöjar att det finns politiska mönster i hur nämndemän vill döma i tingsrätter. Detta trots att de ska vara helt opolitiska. Exempelvis är M-nominerade nämndemän de som oftast vill ha hårdare dom, medan MP-nominerade nämndemän är mildast. Vidare avslöjar granskningen hur nämndemän dömer olika beroende på om den tilltalade har ett svenskt eller utländskt klingande namn. SD- och L-mominerande nämndemän är betydligt hårdare i sin bedömning när den tilltalade har ett utländskt klingande namn. Granskningen visar också på mönster i domstolarna när det blir en nämndemannadom i sexualbrott. En nämndemannadom innebär att nämndemän gått emot juristdomaren och avgjort domslutet. I 29 av 36 nämndemannadomar avseende sexualbrott 2024 friades den tilltalade av nämndemän i tingsrätten. När dessa överklagas ändras en klar majoritet till fällande i hovrätt. Samma mönster syns 2023. Konsekvensen blir långa rättsprocesser och de offer vi pratat med vittnar om ett stort lidande.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Nämndemannaystemet har diskuterats och utretts politiskt. I media har enskilda fall, där nämndemän kritiserats för att ha gjort fel, uppmärksammats men ingen större kartläggning likt denna har tidigare gjorts. Vårt gräv avslöjar därför ett missförhållande som tidigare inte skildrats. Arbetet är originellt och självständigt utfört med en unik metod för att samla in och analysera stora datamängder. Det fanns ingen samlad lista med vilket parti som nominerat respektive nämndeman. Vi var därför tvungna att skapa vår egen databas, som är ensam i sitt slag. Vilket innebär att vi sammanställt stora mängder data från alla Sveriges kommuner för att möjliggöra vårt avslöjande. Domarna med skiljaktig mening är det enda sättet att kunna ta del av nämndemännens och juristdomarens motiveringar i fall där de inte är överens. Genom denna unika metod har vi kunnat sammanställa en lista på nämndemannadomar 2024 samt hur nämndemän vill döma i rättssalen. Något som inte gjorts tidigare.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
En i gruppen hade hört talats om nämndemannadomar och föreslog på vårt pitchmöte att ”vi borde göra något på det”. Således bestämde vi för att fördjupa oss och ta reda på hur nämndemän vill döma i rättssalen i alla frågor och inte bara i nämndemannadomar. När vi påbörjade vår research upptäckte vi att nämndemannasystemet friskt diskuterats utifrån olika frågor. I en SOU från 2013 utvärderades nämndemannasystemet och det gavs förslag på förbättringar. Vi undersökte hur man gått vidare med detta, och insåg att få förändringar hade gjorts sedan dess. Med detta i åtanke ansåg vi att det fanns goda skäl för en stor undersökning av systemet. Därtill ansåg vi att vi genom vårt gräv oavsett resultat, kunde sprida viktig kunskap till allmänheten.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi kontaktade Sveriges samtliga kommuner med en begäran om allmän handling där vi ville veta vilka nämndemän som är aktiva för den nuvarande mandatperioden, vilket parti som nominerat dem, samt deras födelseår. Vi fick svar från fler än 270 kommuner. Många återkopplade på mejl, en del skickade brev. Vissa kommuner hade uppgifter om nämndemännen på sin webbplats, vilket gjorde att vi kunde inhämta informationen som saknades därifrån. Tack vare denna databas kunde vi sedan, när vi kodade domar, hitta vilket parti som nominerat den skiljaktiga nämndemannen och föra in den informationen samtidigt som vi kodade in brottmålen. Parallellt som vi kartlade nämndemännen arbetade vi med att hitta en effektiv och säker metod för inhämtning av domar. Efter att ha testat olika rättsdatabaser som vi hade tillgång till så kom vi fram till att Infotorg var den bästa. Utifrån Infotorgs databas över alla brottmålsdomar med “Skiljaktig mening” för vår valda tidsperiod (240101-241101) kodade vi dessa utifrån vårt kodschema. Vi undersökte domar med skiljaktig mening. Av den skiljaktiga meningen framgår vem eller vilka som ställer sig emot domslutet som fallit och hur de resonerat. I “vanliga” domar där ingen skiljaktig mening finns, vet vi inget om hur nämndemännen tänkt, utan bara att rätten i majoritet är enig. Genom att undersöka vad som står under “skiljaktig mening” kunde vi se om nämndemannen eller juristdomaren velat vara hårdare eller mildare än domslutet som fallit. Vidare kodade vi in flera faktorer, bland annat hur de tilltalades namn klingade. Detta gjorde att vi vid vår analys av materialet kunde filtrera hur nämndemännens skiljaktighet varierade, beroende på de tilltalades kling på namnen, kopplat till deras partipolitiska nominering. Vi insåg att vi behövde ett hjälpmedel för att gå igenom så många domar. Vi hittade ”Notebook LM”, ett AI verktyg som används för att ladda upp flera filer åt gången. Vi kontrollerade att de inte tränade AI på de filerna vi laddade upp. LM hjälpte oss att snabbare navigera i domarna. I svaren källhänvisades det alltid till var de hämtat informationen från. På det sättet kunde vi direkt trycka på fotnoten efter varje mening som tog oss till den plats i den ursprungliga domen där informationen var hämtad från. När vi var klara med kodningen började vi analysera vårt kodschema i Google Sheets för att undersöka vad det fanns för mönster. Då vi kartlade nämndemannadomar i tingsrätten 2024 ville vi se hur många av dessa domar som överklagades till hovrätten samt vad beslutet blev där. För att göra detta begärde vi ut hovrättsbesluten på de 344 nämndemannadomarna från tingsrätten. På så vis kunde vi se att sexualbrottskategorin stack ut med hur ofta hovrätten ändrat domslutet från friande till fällande. Då många beslut ännu inte hade fallit från domarna som överklagats 2024, valde vi därefter att även kolla på 2023 för sexualbrotten och begärde således ut hovrättsbesluten även från det året.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Källorna som använts för kartläggningen är främst domar från 2024 som hämtats från Infotorg. Dessa ligger till grund för hela artikelserien. Nämndemännen är inhämtade från kommunerna. Vi har även intervjuat ett tjugotal källor: berörda parter som nämndemän, ordförande och styrelseledamot i Nämndemännens riksförbund, målsäganden, målsägandebiträde, jurister, professorer, juristdomare samt domstolsverket. Den ansvarige, Gunnar Strömmer, avböjde intervju och hänvisade till ett mejlsvar från justitiedepartementet. Övrig information som används i artiklarna är hämtade / begärda från: Institutet för mänskliga rättigheter, Domstolsverket, Tingsrätterna, Hovrätterna, Högsta domstolen, SOU 2013:49, Rättegångsbalken 30 kap. 7 §
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Vår initiala idé var att kartlägga skiljaktiga domar från flera år för att samla ett så stort material som möjligt. Datainsamlingen av knappt ett års domar var enormt tidskrävande. Därför avgränsade vi oss till tio månaders domar för att tiden skulle räcka till. När vi ville undersöka nämndemannadomar förstod vi utifrån samtal med domstolsverket och tingsrätterna att dessa inte fanns samlade hos dem. Därav behövde vi hämta in informationen själva. Ett annat problem vi hade var att vissa kommuner inte ville delge sina nämndemän. Vi kom runt detta genom att hänvisa till det journalistiska undantaget för GDPR, men det tog längre tid. En av våra stora utmaningar är att vi inte fått göra den ansvarsutkrävande intervjun. Vi har flera gånger ställt frågan och påmint Gunnar Strömmers pressansvariga sju till åtta gånger. Vi har gett dem gott om tid att svara med en tid för intervju. Hittills har våra försök att få tag i honom varit förgäves. När vi ville följa upp alla nämndemannadomarna, om vad beslutet blev i hovrätten upptäckte vi att majoriteten ännu inte meddelats. Det gjorde att vi fick stryka artikelidén som avsåg att följa alla nämndemännadomar. Däremot gjorde vi ett nedslag i sexualbrotten och utökade vår undersökning till att också undersöka dessa för 2023. Där hade i princip alla hovrättsdomar redan fallit. På så vis kunde vi se hur mönstret hovrättsbesluten föll vid sexualbrott.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vi anser att det viktigaste delarna av hela artikelserien är dels “Partipolitiska mönster i svenska domstolar" och dels "Nämndemän friar hellre sexbrottslingar" & "Alices våldtäktsman friades av nämndemän." I delar har vi avslöjat att nämndemännens politiska nominering kan påverka domsluten i Sveriges tingsrätter, trots att systemet ska vara opolitiskt, belyst att friande sexualbrottsdomar av nämndemän oftast ändras till fällande i hovrätt samt lyfter hur målsägande påverkas eftersom processen blir lång och utdragen. LÄNK TILL ARTIKELSERIEN: https://www.gp.se/artikelserie/Lagens%20lekm%C3%A4n
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi är sex personer som har jobbat heltid med arbetet under kursen som pågått lite mer än två månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Då grävet än så länge bara har publicerats på JMG:s låsta webbplats har nyheten inte nått allmänheten. Grävet är sålt till Göteborgs Posten, men datum för publicering är ännu inte satt. Planen är att det ska publiceras inom några veckor. UPDT: Nu är grävet publicerat i en artikelserie på Göteborgsposten. Grävet publicerades för bara några dagar sedan men hitills har det skapat stort engagemang på GPs sociala medier, läsarmejl samt skrivits en ledartext på ämnet och lästs av många.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
UPDT: Grävet är nu i veckan publicerat på Göteborgs Posten i en artikelserie "Lagens lekmän" Nedan finns länk till den slutgiltiga artikelserien vi vill ska synas vid eventuell nominering: https://www.gp.se/artikelserie/Lagens%20lekm%C3%A4n Äldre info: https://gravsite.jmgwebb.se/gugranskarnamndemannasystemet/ Grävet är upplagt som PDF:er enligt instruktioner, men de finns även samlade på vår site. Loggar in gör ni med nedan lösenord och användarnam. Username: mansnormark Password: S73mS88Khhe
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.