Sök
Kategori
Etermedia riks
Nominerade
Samira Othman
Daniel Värjö
Andreas Lindahl
Förutom ovanstående deltog följande personer
Andreas Lindahl, producent
Publiceringsdatum
21/11, 5/12 och 19/12 2016
Var publicerades jobbet?
Sveriges Radio Kaliber
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Kaliber avslöjade att några av våra mest konsumerade fiskar och skaldjur med MSCs hållbarhetsmärkning kommer från bestånd som överfiskas eller är överfiskade trots löftet om hållbar fisk. Kaliber kunde också visa att fisken trots allvarliga brister certifieras. Vi fick också fram en intern rapport från Världsnaturfonden som visade på samma brister i fisken efter tonfisk och att fisken som enligt MSCs egna standard inte borde blivit godkända ändå blev det. Kalibers granskning av odlad fisk med den gröna märkningen ASC visade på allvarliga problem för miljö och fisk, som sjukdomar och utsläpp och att fisk i laxfodret kommer från bestånd som överfiskas eller är överfiskade.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Många konsumenter lutar sig mot hållbarhetsmärkningar för att skona miljön och för att lätta sitt samvete. För det här betalar vi extra. Grävet avslöjade något vi konsumenter inte visste. Vi kunde bevisa att löftena om den miljö- och hållbarhetsmärkta fisken inte håller. MSC och ASC är de största miljömärkningarna för vildfångad respektive odlad fisk i världen och anses också vara de bästa. MSC har hög svansföring när det gäller hållbarheten i de MSC-certifierade fiskena. Vi kunde metodiskt avslöja att löften inte stämmer med verkligheten. Vår granskning visade att MSC-certifierade fisken fiskar på bestånd som överfiskas eller är överfiskade. När det gäller ASC kunde vi visa att det finns problem som sjukdomar, hög dödlighet, utsläpp, antibiotikaanvändning och påverkan på miljön på certifierade odlingar. Vi kunde också visa att den certifierade laxen äter fisk som överfiskas eller kommer från överfiskade bestånd och att det går åt ett kilo foderfisk för ett kilo producerad lax. Allt det här är problem som vi konsumenter inte får reda på och som ger en annan bild än MSCs och ASCs löften och marknadsföring. Organisationernas viktigaste säljargument är att deras märkta produkter inte bidrar till överfiskat i haven.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Granskningen började med ett tips från en västkustfiskare. I bearbetningen av tipset upptäckte vi att statistiken inte går ihop. Samtidigt med larmrapporter om situationen i haven så miljömärks alltmer fisk.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Utmaningen i granskning var att hitta en metod för att ta reda på hur fiskbestånd som MSC-märkta fiskar och laxfoderfiskar kommer ifrån verkligen mår och det var en stor utmaning att sätta sig in i det komplicerade materialet för att kunna visa att att fiskbestånden överfiskas eller överfiskade. - Vi gick igenom ett stort antal dokument från MSC, ICES, Internationella Havsforskningsrådet och FAO, FNs livsmedels och jordbruksorganisation, och tog hjälp av ledande forskare och experter för att förstå tekniska termer och dra slutsatser. Vi gjorde också en hel del fotarbete, i hamnar och på fiskauktionen för att ta reda på hur snacket går bland fiskare. Vi började med att lokalisera våra mest populära fiskar och varifrån de kommer. För att få reda på vilka fiskar som hamnar på just våra tallrikar var vi tvungna att be Norsk Sjömatsråd plocka fram statistik. De vanligaste fiskarna plockade vi sedan ut i MSC databas och kollade i informationen om varje fiske om det säljs inom eller till EU. Sen jämförde vi forskningen och råden från ICES, som ligger till grund för EUs kvoter, med de rapporter som låg till grund för MSCs certifiering av fisken. Vi kunde då se att fisken som fiskar på bestånd som överfiskas (som makrillen i nordöstra Atlanten) eller är överfiskade (som torsken i Nordsjön och Skagerack), ändå fått godkänt av certifieringsföretagen och fått använda MSCs märkning. Vi kunde även tack vare tips avslöja att fiskena efter Nordhavsräkan saknade förvaltningsplan (en överenskommelse mellan politiker, forskare och fiskare om till exempel vad som ska göras om det blir problem med beståndet ), men ändå fick godkänt på den punkten i MSCs poängsystem och blev certifierade. Vi kunde även genom att systematiskt sammanställa certifieringsprotokoll visa att certifierade fisken inte bara använder de mest hållbara fiskemetoderna. Bottentrålning godkänns och används trots att det finns andra fiskemetoder som är bättre för livsmiljöerna i havet och som fått högre poäng i MSCs system. När vi lagt samman resultat från samtliga protokoll kunde vi se att bottentrålning konsekvent fick lägre betyg än andra metoder. När det gäller ASC gick vi igenom ett stort antal certifieringsrapporter, forskning, rapporter från miljöorganisationer och norska laxproducenters årsredovisningar för att hitta brister. Vi gick också igenom foderproducenters årsrapporter och hållbarhetsrapporter för att ta reda på vilka fiskar som används i laxfodret. Vi kollade hur foderfiskbestånden mår med hjälp av rapporter från ICES, FAO och FishSource, som ASC själva använder. Vi kom fram till att laxen äter fisk som överfiskas eller kommer från överfiskade bestånd.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Dokument från MSC och ASC som till exempel certifieringsrapporter, dokument och uppgifter från FAO, forskningsrapporter och de råd som ICES gör för olika fisken i olika områden, rapporter från Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, en intern rapport från Världsnaturfonden, som inte var tänkt för offentligheten. Muntliga källor som forskare och anonyma fiskare.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det första problemet var att försöka belägga det ursprungliga tipset. Vi insåg snabbt att det skulle bli svårt med den tid vi hade på oss. Då bestämde vi att gräva i ett annat spår och kolla hur hållbara de hållbarhetsmärkta fiskarna vi äter mest är. Nästa problem var att avgränsa vad vi skulle undersöka, vi märkte snabbt att det tog lång tid att kolla varje fisk efter varje fiske och varje område. Vi valde då när det gäller MSC att kolla tre av våra mest populära fiskar och skaldjur (räka, torsk och makrill) och när det gäller ASC kollade vi norsk odlad lax och pangasius odlad i Vietnam). Det var även svårt att veta varifrån fisken som hamnar på våra tallrikar kommer. Vi fick systematiskt gå igenom certifieringsrapporter och information från MSCs hemsida för att hitta var fisken säljs. Det tredje problemet var att det, för oss, var svårt att förstå dokumenten med alla olika termer och beräkningsmodeller, t ex att det är skillnad på ett bestånd som överfiskas eller är överfiskat. Där tog vi hjälp av, förutom google, ledande experter, myndighetspersoner och forskare. Det fjärde problemet var - i vår transparenta arbetsmetod - att MSC starkt ifrågasatte programmet när vi skickade dem utkast veckan innan. Här fick vi lita på de dokument vi tagit fram och det ledande forskare och experter sagt. Vi hade även diskussioner om innehållet med ASC innan publicering. Det femte problemet var att både MSC och ASC hävdar saker om vårt program som inte stämmer på deras respektive hemsidor. Till exempel att vi har tagit upp saker i programmet som inte ens var med.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vi har anmält tre delar. Det första programmet om MSC är det viktigaste
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi påbörjade arbetet med de båda programmen i slutet av september och publiceringarna var 21/11, 5/12 och 19/12 2016. Så knappt två månader tills att första programmet sändes och mindre än tre månader tills att del 3 publicerades.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Reaktionerna var att det var ett bra gräv, och att det var något som folk inte kände till och blev förvånade över. Även Greenpeace, utländska forskare och experter har berömt granskningen, vi har översatt den till engelska på grund av efterfrågan.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.