Sök
Kategori
Etermedia lokal
Vinnare
Fredrik Svenningsson
Natalie Medic
Nellie Erberth
Förutom ovanstående deltog följande personer
Ylva Esping, redaktör
Nicolai Grant, videospecialist
Publiceringsdatum
11-29 december 2021
Var publicerades jobbet?
Svt Nyheter Skånes sajt och i sändningar
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Malmö stad har de senaste fem åren fört en allt mer intensiv kamp mot olovliga boenden i staden. Olika förvaltningar gör tillsammans med andra myndigheter regelbundna tillslag för att stoppa boenden i till exempel industrilokaler. Anledningen är att man anser att det är ohälsosamt och farligt att bo så och det är en del i arbetet mot den organiserade brottsligheten att stoppa det. Men vårt avslöjande visar att kommunen samtidigt - genom socialförvaltningen - ger stöd till illegala och ohälsosamma boenden genom att år efter år betala ut hyra och inredning för personer som bor på kontor och i industriområden. Istället för att hjälpa några av samhällets mest utsatta till ett tryggt och säkert hem har kommunen låtit dem bo på industriområden, giftiga tomter och andra platser som inte anses uppfylla kraven för ett värdigt och hälsosamt boende. Vi kan visa att kommunen har känt till omständigheterna eftersom vi kan belägga att de gjort hembesök och godkänt boenden för barnfamiljer i industri- och kontorsfastigheter. De har i många år betalt hyra för personer som bott i en industrilokal på förgiftad mark i en före detta kemisk industri i hamnen och tillåtit en familjehemsplacering av ett barn i en familj som bodde på ett industriområde.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vårt avslöjande har gjort resan från en kommunal diarielista, via ett påhittigt journalistiskt fotarbete till ett avslöjande om allvarliga missförhållanden inom socialtjänsten i Malmö. Vi har kunnat avslöja en glipa mellan olika system, som inte ens kommunen själv har reflekterat över. De har efter vårt avslöjande fattat beslut om att själva göra en utredning för att se hur omfattande problemet är och hjälpa dem som hamnar i kläm. Men hjälp av en varierad, noggrann och tidskrävande metodik har vi utifrån offentliga källor lagt ett pussel för att kunna få en inblick bakom socialtjänstens sekretess. Deras arbete är just på grund av sekretessen svårt att granska, men vi har lyckats göra en kartläggning och fått en bild de inte själva hade av situationen. Vi har genom vår omfattande research kunnat belysa situationen för några av samhällets mest utsatta - missbrukare, psykiskt sjuka, skuldsatta och nyanlända - och kunnat avslöja kommunens bristfälliga hantering av deras ärenden.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idén kom från att vi regelbundet läser diarielistorna för olika förvaltningar i Malmö stad och började fundera kring de beslut om viteshot mot olovliga boenden som regelbundet fattas. Besluten riktas mot de fastighetsägare som hyr ut lokaler och låter dem användas som boende. Vi ville ta reda på vilka det var som bodde i de utdömda hemmen och vi ville veta om kommunen hade någon strategi för att hjälpa dem till ett riktigt hem. Det visade sig att det var precis tvärt om.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Malmö stads olika förvaltningar gör regelbundet tillslag mot illegala boenden i industrilokaler och kontor. Vi ville ta reda på hur många det var som bodde där och försöka ta reda på mer om deras situation. Det visade sig att de myndigheter vi hade kontakt med själva inte hade funderat på hur många som bor kontor- och industrilokaler i Malmö. Så vi började med en systematisk undersökning där vi samlade information från olika håll. I förvaltningarnas handlingar fanns det ibland ledtrådar till hur många som bott på något ställe och i vissa fall till och med ledtrådar till vem eller vilka det var. Vi dammsög förvaltningarna på material om deras arbete de senaste åren. På så vis kunde vi få en bild av i vilka områden det var vanligast med illegala boenden. Men vi kunde också kopiera några av de metoder som myndigheterna använde för att kontrollera ifall någon bodde på platsen. Eftersom Skatteverket inte har någon spärr på var man kan eller inte kan skriva sig så visade det sig att många personer faktiskt var skrivna i industriområden. En del av dem för att de bodde där, andra för att till exempel fuska med bidrag eller för att de inte kunde skriva sig på sina verkliga bostadsadresser. Vi började därför kartlägga personer som var eller hade varit skrivna i olika industriområden. Utgångspunkten var de områden där förvaltningarna gjort många tillslag, men vi sökte också utanför det. Vi byggde upp en databas med fastigheter, adresser och personer. Så vi kollade hundratals adresser i Malmö för att se om någon var skriven där. Vi använde de gratistjänster som utgår från folkbokföringen, tex birthday.se hitta.se och mrkoll.se. Att se ifall någon är skriven på en adress i nuläget är lätt, men det visade sig svårare att kontrollera om någon tidigare varit det. Men genom specifika sökfraser på specifika sajter kunde vi söka fram personer som tidigare varit skrivna på adresser (exempel på sökfras: site:hitta.se bodde tidigare i Malmö på “Sorkvägen 9”). Genom att söka så på hundratals adresser kunde vi fylla på databaen med namn och adress till personer som varit skrivna på fastigheter där man inte får bo. Vi kunde på så vis bland annat hitta en del av ett industriområde där det bott minst 50 personer i fyra olika fastigheter de senaste åren. Det mesta av socialförvaltningens dokumentation är sekretessbelagt och en av få luckor vi hittade där var de transaktioner som ibland görs direkt från kommunen till en hyresvärd. I de flesta fall får en socialbidragstagare själv pengar att betala hyra med, och då är det svårt för oss att se vem hyresvärden är. Men i vissa fall har bidragstagaren en hyresskuld. Då betalar kommunen den direkt till hyresvärden. Så vi begärde ut transaktionslistor över betalda hyresskulder. Där kunde vi bekräfta vissa fastighetsägare som vi var intresserade av. Vi körde också alla relevanta adresser och personer i olika databaser för att på så vis försöka hitta mer information om dem. I vissa fall hade personerna till exempel överklagat sina ärenden om socialbidrag och då kunde vi hitta handlingar med detaljer om deras situation i förvaltningsrätten. I slutändan fick vi tillgång till dokument från några personers akter hos socialförvaltningen. Där kunde vi belägga vilken information det var handläggarna hade att tillgå när de fattade sina beslut.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Tillsynsrapporter och beslut från miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och räddningstjänsten. Handlingar från förvaltningsrätten där personer skrivna på otillåtna adresser överklagat sina biståndsärenden eller andra ärenden. Handlingar från tingsrätt och hovrätt där personer skrivna på olovliga adresser varit inblandade i rättsfall. Handlingar från Lantmäteriet för att kontrollera ägarförhållanden kring fastigheterna. Transaktionslistor över hyresskulder som socialförvaltningen betalt direkt till fastighetsägare. Infotorg för att kartlägga en given persons tidigare folkbokföringsadresser. Gratissajter som utgår från folkbokföringen och har sparad historik (hitta.se, mrkoll.se) för att kolla ifall någon är skriven eller har varit skriven på en viss adress. Fördjupande researchintervjuer med ett 20-tal personer som själva bor eller har bott olovligt i industriområden i Malmö. Intervjuer med ansvariga politiker samt tjänstemän inom förvaltningarna och myndigheter som tex Gränspolisen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det kan verka självklart i det öppna, offentliga Sverige att man lätt kan få reda på ifall det tidigare varit någon person skriven på en viss adress. Men det går till exempel inte att söka utifrån adresser i folkbokföringen. Genom att använda enkla gratissajter som utgår från folkbokföringen och som själva sparar historik, kunde vi genom att göra många hundra specifika sökningar på adresser i industriområden skapa en lista på personer som tidigare varit skrivna där. Den hade vi sedan som utgångspunkt i den databas vi byggde upp.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Tre webbpubliceringar sammanfattar grävet bra. Förutom dem gjordes ytterligare en handfull webbpubliceringar, samt tv-inslag i olika versioner för olika sändningar. Socialen betalar illegala boenden åt Malmös utsatta https://www.svt.se/special/malmos-forbjudna-adresser/ Olagliga boenden – nu ska socialtjänsten granska bidragen i Malmö https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/socialtjansten-ska-granska-hur-manga-som-far-bidrag-for-industriboende Här är industriområdet som varit hem åt 50 personer https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/har-ar-industriomradet-som-varit-hem-at-50-personer
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka 3 månader, där huvuddelen av tiden gick åt till att hitta och kartlägga personer som bor eller har bott i Malmös industriområden.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Socialförvaltningen i Malmö var inte medveten om problemet och har därför startat en egen utredning för att ta reda på vad som hänt. Vilka konsekvenser det kommer få i förlängningen återstår att se, men ansvariga politiker och tjänstemän har varit överens om att hanteringen av de case vi lyft fram inte gått rätt till.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej