Sök
Kategori
Mindre dagstidning
Nominerade
Anna Wikner
Jenny Petersson
Förutom ovanstående deltog följande personer
Redigering: Ann-Therese Tjärnlund och Tobbe Enmark.
Illustration: Annika Eriksson.
Publiceringsdatum
31 januari – 3 februari 2018, samt uppföljningar under våren, bland annat delgräven Skellefteå Kraft Arena (21 februari) och ”Underhåll på löpande räkning” (3 mars).
Var publicerades jobbet?
I Norran och på norran.se.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Norrans granskning visade att Skellefteå kommun har stora svårigheter att hålla budget för sina byggprojekt, både stora och små. Man bygger i stort sett allt på löpande räkning och bara de sammanlagt 20-tal projekt vi kontrollerade hade dragit över budget med sammanlagt 300 miljoner kronor. Bristande kontroll från kommunens sida och projektering under byggtiden gav entreprenörerna kontrollen över projekten. Ett av de granskade projekten, ombyggnaden av gymnasieskolorna i Skellefteå, spräckte budget med en kvarts miljard – utan att någon reagerade. Skolprojektet, kallat ABK, gjordes som ett partneringsamarbete med entreprenören och skedde på löpande räkning - trots att en budget slagits fast i kommunstyrelsen. Ansvariga politiker räknade upp budgeten år efter år – utan att fråga sig vad det egentligen var som kostade. När de väl försökte förklara fördyringen, kunde vi slå hål på i princip varje punkt. När Norran avslöjade att kvadratmeterkostnaden för ombyggnaden av skolorna nästan låg i nivå med nybygge – ”hittade” kommunen 6000 kvadratmeter extra, som man ”missat” att räkna med och fick därmed ned kvadratmeterkostnaderna igen. I ett annat av de granskade byggprojekten, restaurangbygget på Skellefteå kraft Arena, kunde vi visa att Skellefteå AIK aldrig betalade den summa som politikerna beslutat. Kostnaden togs av kommunen. Inte heller betalade Skellefteå AIK den överenskomna nya hyran, förrän Norran påpekade detta – då åtgärdades hyran till beslutad nivå. I vår granskning av kommunens underhållsarbeten (enligt ramavtalet för byggservice) kunde vi också avslöja att kommunen nästan aldrig tog in offerter, trots att den beräknade budgeten låg över den summa då detta enligt ramavtalet ska göras. Och kalkyler och besiktningsunderlag saknades nästan alltid, trots att det kunde röra sig om arbeten för flera miljoner kronor. Granskningen rörde upp många känslor bland läsare och reaktionerna vällde in. Men ingen har egentligen tagit ansvar för budgetfiaskot. Efter högljudda diskussioner i b.la kommunfullmäktige, beslutades dock att varje ”ambitionsökning”, som den skenande skolbudgeten kallades, hädanefter ska upp till fullmäktige för beslut. Inte som tidigare endast passera nämnden. Kommunen kommer även att se över sina femårsplaner för underhåll, då Norran kunde visa att även dessa projekt spräcker budget. Men från de högst ansvariga – de som tagit besluten, uteblev några egentliga svar. De fortsatte, till och med motbevisade, att hänvisa till gamla budgetar och kalkyler som inte gällt på flera år.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har visat på systematiskt felkalkylerande av byggprojekt, som kostat skattebetalarna nästan 300 miljoner kronor mer än beräknat. Och detta i en tid då Skellefteå kommun står inför ett flertal enorma bygginvesteringar. Vi har också avslöjat en närmast likgiltig inställning till pengar från kommunens sida. Felkalkyleringar och skenande kostnader förblir misstag som ingen vill ta ansvar för. Det har dock utmynnat i en gemensam politisk vilja att styra upp investeringsbudgetarna, bland annat har nya riktlinjer nu antagits kring detta.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Skellefteå kommun är inne i en period av många expansiva investeringar. Det rör sig om byggprojekt i miljardklassen. Kommunen har en god ekonomi och har tidigare klarat av att finansiera investeringar med egna pengar, men har nu för första gången tagit lån för just detta på flera miljarder. Kommunen hoppas öka invånarantalet till minst 80 000, förhoppningarna är stora på den planerade batterifabriken. Storsatsningen innefattar alltifrån ett nytt vattenverk, ett kulturhus, äldreboenden och lägenheter. Taket för lån per invånare har därför nyligen höjts, men håller man inte de budgetar som satts, kommer lånen inte att räcka. Samtidigt strömmade tipsen till Norran in – om att kommunen aldrig håller budget på sina byggen. En oroväckande utveckling, med tanke på planerade satsningar, tänkte vi. Granskningen började med en rak nyhetsrapportering om en ramp på en av Skellefteås gymnasieskolor. En entréramp som inte fanns med i den ursprungliga budgeten, men som ändå kom att landa på nästan fyra miljoner kronor. Fanns det ytterligare skenande kostnader, frågade vi oss. Det fanns det.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi var från första början öppna med vad vi granskade och sa till kommunen att ”alla säger att ni spräcker budgetarna på era byggprojekt, så nu ska vi kolla om det stämmer.” Därefter försökte vi ringa in vilka av alla projekt som skulle granskas – och lät kommunen själva vara med och avgöra vilka projekt som skulle granskas. Det landade i de tio största byggprojekten de senaste åren, samt åtta större underhållsprojekt inom ramen för kommunens byggserviceavtal. Vi begärde ut kalkyler, budget och utfall, samt transaktionslistor för alla projekt. För de byggerviceprojekt som borde ha upphandlats begärde vi även ut samtliga fakturor. Vi försökte också kartlägga de stora projektens politiska beslut. Hela tiden pratade vi med ansvariga tjänstemän, byggfolk och källor med insyn i projekten. Det tog lång tid att ens skaffa sig en överblick över hur mycket pengar som runnit ut ur projekten, då de ofta pågick under flera år och i olika omgångar. Kommunens investeringsbudget var svårtydd, då rubrikerna på ett och samma investeringsprojekt under olika år tycktes innefatta olika delar. Något som även förvirrade politikerna. När vi skaffat oss en bild av exakt hur mycket pengar det handlade om, intervjuade vi ansvariga politiker – som i samtliga fall kom dåligt pålästa till intervjuerna och hänvisade till tjänstemännen, eller till att de inte kunde ha ”detaljkontroll” på projekten. Exempelvis hade en enskild gymnasieskola blivit nästan hundra miljoner kronor dyrare, vilket inga politiker kände till. Att ABK-projektet som helhet blivit dyrare, visste de flesta politiker – men inte med hur mycket.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Tips från personer som ville vara anonyma. Öppna källor så som: kalkyler och budgetar, politiska beslut, utdrag ur projektens bokföring. Intervjuer med ansvariga tjänstemän på olika nivåer, byggfolk, entreprenörer och politiker.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Trots att vi begränsade oss till tio större projekt, samt åtta mindre, resulterade det i ett nästintill oändligt material att granska. Det ställde till det både för oss och kommunens tjänstemän, som i takt med granskningen fick allt svårare att skicka rätt material till oss. Regeln var att vi till slut fick det vi begärde ut, men att det alltid fattades något, eller skickades fel saker – eller att det dröjde – ibland oacceptabelt länge. Ibland ”glömdes” begäran bort. Kommunen hävdade att det berodde på att vi begärde ut ”så mycket”. Det var också svårt att följa de stora projekten i delårsbokslut samt i kommunens beslutade investeringsbudgetar. Det berodde på att kommunen exempelvis ibland hänvisade till ”område väst” som en budget som gällde endast tre skolor och inte ett helt skolområde, och vice versa, vilket inte bara var förvirrande för oss. Även politikerna hade problem med detta.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Budgeten sprack med en kvarts miljard (1 februari) Tveksamma förklaringar till chocknotan – politiker saknar svar (2 februari) Arenarestaurangen, en mångmiljonsmäll och Kommunen bjöd på hyran (21 februari)
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Totalt fyra månader, sedan start. Men granskningen innehöll tre separata, men sammankopplade granskningar. Dels de stora byggprojekten, dels de mindre enligt byggserviceavtalet samt Skellefteå Krafts Arena-restaurangen.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Lokal media, exempelvis SVT Nyheter VB, rapporterade utifrån vår granskning. Övrig media rapporterade också om debatterna som följde i granskningens spår. Jurister har reagerat på upphandlingen av ABK, som de menar kan bryta mot LOU. Anledningen är att projekteringen inte var klar, utan utfördes av vinnande byggföretag. Något som innebär att konkurrenter inte kunde lägga bud på det som faktiskt skulle byggas – då ingen egentligen visste vad detta var. Preskriptionstiden försvårar dock en granskning från Konkurrensverket. Detsamma gäller upphandlingar enligt ramavtalet – då flera av dessa jobb fördelades enligt ramavtalet för byggservice, fastän de egentligen borde ha upphandlats på nytt. På insändarplats i Norran har debatten rasat ordentligt, och inblandade reportrar får fortfarande samtal om misskötta budgetar och skenande kostnader i byggprojekt.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.