Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Mikael Färnbo
Förutom ovanstående deltog följande personer
Sara Olsson (producent och klipp), Marcus Derland (redaktör), Gunilla Eriksson (redaktör), Holger Ronemaa (investigative journalist at Eesti Ekspress), David Lundmark (foto)
Publiceringsdatum
Poddavsnitt 8-15 mars, webbpubliceringar 8 mars-1 april, reportage i tidningen 8 mars och 14 april. Webbuppföljning 12 dec 2022.
Var publicerades jobbet?
Dagens Arbete
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
*Ena gärningsmannen var en rysk elittränad Spetsnaz-soldat som fått sin utbildning hos underrättelsetjänsten, GRU. Hans skriftliga bekännelse har avsiktligt förstörts. *Två kvinnor som pekats ut som lockfåglar hade kopplingar till sovjetisk militär och Sverige. Inget tyder på att de arbetade som prostituerade i nattklubben. *Okända obduktionsprotokoll visar att våldet mot fackledarna var dödligt i sig. *Misshandeln med ett hårt föremål sker sannolikt på en annan plats och inte i samband med rånet. Fackledarna är då rånade och drogade, Whinberg sannolikt medvetslös. *Utredningen toppstyrdes av höga polischefer från Moskva. Hotellet/nattklubben avlyssnades av KGB. *Svenska mordutredare tror inte att sanningen kom fram i den sovjetiska förundersökningen. *Whinberg var central inom facket, socialdemokraterna och näringslivet. Han stödde den baltiska frihetskampen i ett spänt politiskt läge. *En av kvinnorna har i Sverige umgåtts flitigt med det ryska ”spionpar” som greps den 22 nov.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Dubbelmordet på Whinberg och Fredriksson är en unik tragedi i den svenska fackföreningsrörelsen. I 30 år har den officiella sanningen varit att de gått med prostituerade och råkat ut för ett rånmord. Genom flera avslöjanden vände min granskning uppochner på den historieskrivningen. Med hjälp av tidigare hemligstämplade sovjetiska dokument, svenska polisarkivet, intervjuer och möten med vittnen, anhöriga och gärningspersoner i Sverige och Estland belystes stora brister och felaktigheter i den officiella sovjetiska utredningen – en utredning som låg till grund för mediebilden av mordförloppet. Därtill avslöjades okända kopplingar mellan gärningspersonerna och sovjetisk militär och underrättelsetjänst. Grävet visade att den officiella historia som spreds om ett rån som gått snett, omöjligen kunde stämma – och att det istället skulle kunna ligga ett politiskt motiv bakom dådet. Granskningen uppmärksammades stort i både Sverige och Estland och har lett till krav från flera fackförbund samt ledarsidor på en ny utredning i fallet. Fallet blev aktuellt igen med avslöjandet att en av de inblandade kvinnorna under minst tio års tid umgåtts med det ”ryska spionparet” som greps den 22 nov.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
För tio år sen snappade jag upp rykten och frågor om mordet som länge cirkulerat inom fackföreningsrörelsen. Jag började läsa pressklipp från 1991. Snart insåg jag att avgörande detaljer i händelseförloppet saknades – eller fick motstridiga svar. Varför lämnade de hotellet när det var där prostitutionen bedrevs? Varför tog de inte med sig sina ytterkläder ut i den smällkalla natten? Varför slogs de brutalt ihjäl när de redan blivit rånade och låg utslagna av droger och alkohol i en soffa? Initierade källor fanns namngivna i artiklarna. Men få hade låtit sig intervjuas. Nu hade åren gått, världen såg annorlunda ut. Här fanns stor potential att komma närmare sanningen, avslöja nya omständigheter och räta ut frågetecknen.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Källkritisk kartläggning Mordet på Whinberg och Fredriksson har engagerat en stor mängd människor och myndigheter i flera länder. För att kunna få en överblick och hantera den stora mängd dokument, medieuppgifter, vittnesmål, rykten och felaktigheter som i alla år cirkulerat kring mordet, byggde jag upp en stor databas som all information silades igenom. Databasen hade dels till syfte att skapa ett persongalleri över alla människor som kunde vara intressanta. Jag kartlade deras inbördes förhållanden, rörelser innan, under och efter mordnatten och inte minst motiven bakom deras handlingar. Databasen hade också syftet att bygga upp en detaljerad tidslinje över händelseförloppet där alla tusentals uppgifter förseddes med källhänvisningar. Med hjälp av databasen kunde jag se mönster. Sortera bort uppenbara felaktigheter medan andra uppgifter stärktes av flera av varandra oberoende källor. Jag fick en överblick över vad som kunde styrkas och var det saknades tillförlitlig information. Ibland fanns motstridiga uppgifter som krävde en fördjupad granskning, vilket ofta ledde till överraskande slutsatser. Intervjupersoner Jag har med olika metoder identifierat och sökt upp en stor mängd människor som rörde sig i och kring hotell Viru i Tallinn mellan den 23 och 24 januari 1991. Genom att systematiskt samla på mig små informationsbitar från många olika källor i databasen har det ofta gått att på olika kreativa sätt få tag på rätt person – om det så varit via Facebookvänner, dansgrupper i Tallinn, grannar i bostadsrättsföreningen eller uteslutningsmetoden och Folkbokföringsregistret. En framgångsrik metod gentemot ovilliga källor har varit tid och tålamod. Redan för tio år sedan kontaktade jag en av nyckelkällorna för första gången – som då vägrade att ställa upp. Under tio års tid fortsatte jag hålla kontakt och skickade flera brev. Det var avgörande för att jag till slut fick till en intervju. En annan metod har varit timing. Jag har ansträngt mig för att förstå potentiella intervjupersoners bevekelsegrunder och farhågor – och därmed utforma en strategi för att förekomma dessa. Framgångsrikt har varit att förstå i vilket läge, på vilket sätt och i vilken ordning, de olika personerna ska kontaktas för att optimera utfallet. Det har varit avgörande för flera av de mest centrala intervjuerna. Internationellt samarbete Svaren på gåtan om mordet finns i Estland. Att etablera ett nära samarbete med en lokal grävande redaktion var en framgångsrik metod. Jag behövde deras hjälp för att gräva fram dokument, tolka de olika språken och hitta och intervjua centrala personer. Dessutom ville jag att historien skulle publiceras på estniska på en stor plattform för att öka chanserna att få in kvalificerade tips till uppföljningar. Via kontakter med personer inom OCCRP upprättades ett samarbete med grävdesken på Eesti Ekspress. Undvika sekretess För att undvika sekretess har det varit framgångsrikt att begära ut samma dokument från olika myndigheter.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
*Sekretessbelagda sovjetiska förundersökningshandlingar, obduktionsprotokoll och kriminaltekniska undersökningar, brottsplatsfotografier, förhör mm. *Arkiverade dokument från den estniske åklagarens åtalsförberedelser. *Arkiverade handlingar från den sovjetiska militären i Estland. *Nådeansökningar hos det estniska inrikesministeriet. *Rättegångsfotografier från Nationalarkivet i Estland. *Arkiverade handlingar från svenska Rikspolisstyrelsen. *Obduktionsprotokoll från Rättsmedicin i Stockholm *Offentlig begravningsdatabas och fastighetsregister i Estland. *Tidningsarkivet på KB, Retriever mediearkiv, Folkbokföringsregistret, historiska böcker, memoarer, tillgänglig information på internet. *Ett hundratal intervjuer med öppna och anonyma källor. *Ryska sociala medier som VK och OK.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Nästan all information om vad som hände under mordnatten som publicerats i svenska medier och som svenska myndigheter har fått ta del av har ursprungligen förmedlats av den sovjetiska spaningsledningen. De verkade i sin tur i ett genompolitiserat system där sanningen inte stod högt i kurs. Hela projektet har genomsyrats av en kritisk granskning av de sovjetiska uppgifterna. Det har gällt att först kartlägga vilken berättelse Sovjet försökt berätta, och vilka källor de hänvisat till, för att sedan själv gå till förstahandskällorna och granska om det finns någon rimlig grund för uppgifterna. Mordet skedde för drygt 30 år sedan. Tiden har sin effekt på minnet hos många av nyckelpersonerna. Vad är ett korrekt minne och vad har förvrängts? Det har varit av största vikt att hela tiden väga intervjupersonernas utsagor mot andra uppgifter för att på så sätt reda ut om det rör sig om minnen av saker som faktiskt skett eller olika grader av förvrängningar. Att gräva i händelser i sovjetiska Estland för 30 år sen har såklart haft sina språkliga, kulturella, samhälleliga, logistiska utmaningar.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
*Granskningen är publicerad i en poddserie om SJU delar OBS! Två avsnitt har jag laddat upp. ALLA sju avsnitt finns att lyssna där poddar finns. Eller här: https://da.se/tema/facktopparna/. Eller på Spotify: https://open.spotify.com/show/1yJzJ1R0R8Mx8SJdmEG68c?si=116747cbec48422e GRU-biten finns i avsnitt 5 & 6. I avsnitt 7 ges en sammanfattning. *Nyhetsartiklar/uppföljning har publicerats på webben: https://da.se/tema/facktopparna/ *Podden sammanfattas i två reportage i magasinet (finns uppladdade) *Nyhet Olga & spionparet: https://da.se/2022/12/har-festar-olga-med-ryska-spionparet/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Ungefär ett år.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen uppmärksammades stort i både Sverige och Estland och har lett till krav från flera fackförbund samt ledarsidor på en ny utredning i fallet. I Estland läste 80 000 ester reportaget digitalt i Eesti Päevaleht första dagen. Granskningens avslöjande om GRU-koppling gav en helt ny infallsvinkel på nyheten om gripandet av det misstänkta ryska spionparet den 22 nov.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen fick stort medialt genomslag, trots att det kom ut strax efter Ryssland anföll Ukraina. I Sverige skrev Expressen två artiklar, det var även artiklar i Aftonbladet, Dagens Media, Journalisten, Byggnadsarbetaren och Aktuellt i Politiken. P4 Radio Stockholm genomförde en live-intervju. Danska Berlingske skrev och i Estland publicerades ett stort reportage i Eesti Päevaleht. Uppföljningen den 12 dec har fått stort genomslag i bland annat Expressen, Eesti Päevaleht och i sociala medier.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.