Sök
Kategori
Storstadstidning
Vinnare
Mia Pettersson
Nana Eshelman Håkansson
Sofia Boo
Jonas Lindstedt
Anna Tärnhuvud
Förutom ovanstående deltog följande personer
Hans Petersson Hammer (Redaktör)
Anna Jaktén (Redaktör)
Publiceringsdatum
Juli 2022 t.om. Mars 2023
Var publicerades jobbet?
Göteborgs-Posten
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
I juli 2022 körs Nadja Blom brutalt ihjäl i Göteborg och Nadjas söner är huvudmisstänkta. GP:s granskning visar hur Nadja utsattes för hot eftersom hon träffat en ny man. Vi kunde berätta hur Nadja, trots att hon var född och uppväxt i Sverige, levt sitt liv utanför majoritetssamhället och att hon flera år innan hon dog uttryckt rädsla för sin ex-make och hans familj. Publiceringen visade också en hederskultur som romska företrädare förnekat och svenska samhället missat: Kvinnor som skamklipps, romska rättegångar om kärleksrelationer, hedersmord och barnäktenskap. Granskningen visar också brister i hanteringen av känsliga frågor om hederskultur och parallella rättssystem. Romska företrädare avslöjas med att förorda romska domstolar och när kommunen ber om hjälp med frågor om hederskultur måste en medlare kallas in. Den fortsatta granskningen avslöjar brott och korruption bland kommunala tjänstemän. Nu riktas fokus mot statens misslyckade inkluderingsprojekt.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Genom en systematisk granskning kunde GP berätta om en hederskultur som tidigare varit dold för personer utanför den romska minoriteten. Tack vare granskningen blev det tydligt att kvinnor och barn inom den romska minoriteten i Sverige far illa av en hederskultur som enligt romska företrädare inte existerar och som svenska myndigheter inte känt till, alternativt blundat för. Vi har belagt former av hedersbrott som tidigare inte uppmärksammats (t ex skamklippning) och gjort det tydligt att det inte handlar om enstaka exempel. Vi har även visat hur barn kan ingå äktenskap utan att myndigheterna får kännedom om det och avslöjat korruption i de kommunala organ som skall vägleda romer. Vi har skapat nya arbetsmetoder för att lösa uppgiften.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
När Nadja Blom kördes ihjäl började vi granska vad som skett veckorna före hennes brutala död. Vi kunde, genom att följa hennes spår på sociala medier, se hur hon fått utstå stora mängder hat och hot. Det hade också hållits en så kallad romani kris (romsk rättegång) med anledning av en tidigare relation Nadja haft. Vi insåg att det som hänt Nadja inte kunde vara en isolerad händelse. När romska företrädare snabbt gick ut och dementerade att det skulle finnas någon typ av hederskultur inom den romska minoriteten, så beslöt vi oss för att granska det påståendet. Från en strävan i nyhetsarbetet att svara på obesvarade frågor gled arbetet alltmer över till ett mer strukturerat gräv.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Att granska sociala medier visade sig bli en viktig arbetsmetod, eftersom det är en kommunikationskanal som används av många inom den romska minoriteten. Detta krävde en stor arbetsinsats för att systematiskt gå igenom de många sändningar som skett och sker. Genom att granska sociala medier kunde vi identifiera flertalet romska rättegångar som ägt rum samt var de hållits. Vi kunde också se vilka som dömdes vid rättegångarna samt vilka personer som var återkommande. Genom att få tillgång till videor från rättegångarna kunde vi också se vilka ämnen som togs upp. På sociala medier hittade vi även andra filmer, såsom en flicka som får lägga handen på en bibel och berätta om ett övergrepp. Vi kunde också visa hur tongivande personer inom den romska minoriteten, som arbetade för romsk inkludering, dels delade propaganda för romska rättegångar och dels var en del i att försöka tysta de romer som ville arbeta för allas lika värde. För att få en bild av hur utbredd hederskulturen var inom gruppen valde vi att granska domar. Där hittade vi bland annat flera fall där romska kvinnor fått sitt hår avklippt i hederns namn. Vi kunde också avslöja ett tidigare hedersmord på en romsk kvinna i Stockholm. Genom att granska LVU-domar kunde vi visa på flera barnäktenskap inom gruppen och att romska flickor importerats till Sverige för att gifta sig. Den yngsta barnbruden var 12 år gammal. Vi hade också flera muntliga källor, men få vågade berätta öppet om hederskulturen. Språkfrågan krävde också särskilda lösningar eftersom vi tidigt förstod att det fanns en reell risk att översättare kunde råka illa ut. Att översätta Romani kan ses som ett förräderi. Vi hanterade därför tolkar som källor. Eftersom Romani består av olika och särskiljande dialekter kontrollerade vi också avgörande översättningar i flera led. Vi har också korrekturläst alla texter med ”romska” ögon för att inte hamna i kulturstereotypa fällor. Genomgående har vi ansträngt oss för att berätta genom romska ögon. Förstahandskällor som Megi och Georgi har varit prioriterade.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Skriftliga, såsom domar, statliga rapporter, LVU-utredningar, handlingar från kommunala arkiv Muntliga (öppna och hemliga) Sociala medier, i väldigt hög grad Facebook, som visade sig vara en vanlig kanal för kommunikation för romer.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
* Översättning av inlägg/filmer på sociala medier. Det finns en utbredd rädsla att översätta material från Romani inom den romska minoriteten. Språket anses av många som en närmast religiös hemlighet. För att illustrera problemets dignitet kontaktades vi av poliserna som utredde mordet på Nadja Blom. De var intresserade både av det filmmaterial vi samlat in och av att komma i kontakt med ”våra” översättare. På grund av källproblematiken vi beskrivit ovan var detta såklart en omöjlighet. Däremot kunde vi se hur åklagaren i takt med våra avslöjanden tillförde nya misstankar i utredningen: videohot blev olaga hot, utpressning och uppmaning till självmord. *Att få personer inom minoriteten att berätta öppet om missförhållanden. Flera personer som bestämt sig för att vara med hoppade av. Samma problem hade vi med ansvariga och förtroendevalda romer.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen är i flera delar är i första hand en online-publicering (bla med tanke på omfattande videomaterial) De viktigaste delarna: * Berättelsen om Nadja Blom Kallades hora – sedan kördes Nadja ihjäl. (221127 online 221128 papperstidning) * Hedersbrott Romska kvinnor skamklipps i hederns namn (221205 online 221206 papperstidning) Det bortglömda hedersmordet (221204 online, 221205 papperstidning) * Barnäktenskap Megi och Georgi var 16 när de flydde från barnäktenskap. (221218 online och papperstidning) Romska barnbrudar importeras till Sverige (221219 online, 221220 papperstidning)
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Det startade efter mordet, i slutet av juli 2022 och övergick sömlöst till ett gräv som i januari 2023 fortfarande pågår (fem månader och pågående).
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Den pågående brottsutredningen om mordet på Nadja Blom har påverkats genom att nya misstankar har lagts till efter våra avslöjanden. Vårt avslöjande om skamklippningar ledde till att vi blev kontaktade av en person vid Polishögskolan eftersom hen ville använda materialet i utbildningen relaterat till hedersvåld. Ansvariga tjänstemän, poliser och politiker har uttalat att reportagen öppnat deras ögon. Man har bett romska flickor och barn om ursäkt och agerat för att hitta lösningar. På politisk nivå har det lett till yrkanden i kommunstyrelsen i Göteborg. Vi har också bjudits in att delta i såväl akademiska som politiska seminarier, bland annat i anslutning till riksdagen. Fortsättningen av granskningen har lett till att den offentliga strukturen för att vägleda romer ifrågasätts.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Artiklarna refererats och diskuterats i minoritets- och minoritetsspråks medier. Vi har intervjuats i Dikko och Radio Romano och medverkar i en SVT-dokumentär under produktion. Den senare delen av avslöjandena har lett till att även riksmedier rapporterat och refererat till GP:s granskning.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Inte vad vi vet.