BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Den myndighet som skulle värna personalens skydd valde efter påtryckningar att tona ned och backa från sina egna ståndpunkter, och låta behovet av att slippa en ”svår debatt” väga tyngre än sitt eget expertutlåtande. I Sverige ska myndigheterna agera opartiskt och självständigt utifrån gällande lagstiftning, men när krisen kom blev verkligheten en annan. Strax före påsk fattade Arbetsmiljöverket ett uppmärksammat beslut där man krävde munskydd under visir vid allt patientnära arbete med covid-patienter på äldreboendet Serafen i Stockholm. Kort därefter tonade man ned betydelsen av beslutet i två unika utspel – som välkomnades av arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR. Men vår granskning visade hur utspelen i själva verket kommit till efter ett initiativ från SKR, som kallat de fyra myndigheterna till ett möte där man uttryckte sin oro för att Serafen-beslutet skulle leda till fler så kallade skyddsstopp runtom i landet, där arbetet skulle kunna stoppas på äldreboenden utan munskydd. SKR påpekade att Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte innehöll något generellt krav på munskydd, och uppmanade myndigheterna att samordna sina budskap. Facket och skyddsombuden hade inte bjudits in till mötet, men SKR fick vara med i utformningen av de påföljande utspelen. Granskningen avslöjade också att SKR agerat med regeringens goda minne. En medarbetare till Lena Hallengren hade informerats både före och efter mötet, och hade till och med erbjudit sig att själv medverka vid mötet. Vi kunde också berätta hur en chef på Arbetsmiljöverket haft samtal med arbetsgivaren Stockholms stad som inte diarieförts, trots interna uppmaningar. När Serafen-beslutet överklagades av Stockholms stad skulle Arbetsmiljöverket välja linje i domstol. Ett yttrande från myndighetens medicinska expert förbereddes som bilaga, där experten efter en forskningsgenomgång kommit fram till att visir ensamt inte skyddar mot smitta. Men Arbetsmiljöverkets ledning valde att inte ta med slutsatsen i yttrandet till domstolen, utan skrev i stället att man skulle avgöra lokalt, inför varje enskilt arbetsmoment, om visir var tillräckligt. Expertens yttrande makulerades därefter från myndighetens diarium. Vår granskning kunde visa hur expertens slutsats valts bort eftersom ledningen inte kände sig "bekväm” med den, och ansåg att man måste "linjera” med Folkhälsomyndighetens (mildare) rekommendationer för att undvika en "svår debatt” om motstridiga budskap från myndigheterna. Ledningens agerande ledde till att flera inblandade begärde att få sina namn bortplockade från inlagorna till domstolen. Granskningen visade också att Folkhälsomyndighetens rekommendationer varit uppe till diskussion redan tidigare. Strax före Serafen-beslutet hade Arbetsmiljöverkets expert kritiserat rekommendationerna, bland annat för att Folkhälsomyndigheten valt bort ett absolut krav på munskydd. Folkhälsomyndigheten ansåg att munskydd bara behövdes när det fanns risk för "stänk”, vilket Arbetsmiljöverkets expert betecknade som ett missvisande begrepp - som dock senare fick stor betydelse i flera kommuner som argument mot att plocka fram munskydden. När SVT ställde frågor till Arbetsmiljöverkets generaldirektör om kritiken mot rekommendationerna tillbakavisade hon först att det skulle ha funnits några allvarliga motsättningar. När vi berättade att vi tagit del av synpunkterna så medgav hon att man varit oense tidigare, men hävdade att man nu ställde upp bakom rekommendationerna. Arbetsmiljöverkets chefsjurist har raderat mejlet där hon uttryckte en vilja att undvika en ”svår debatt”, och chefer inom myndigheten har också – i strid med Riksarkivets uttryckliga rekommendationer till svenska myndigheter att spara mer dokumentation än vanligt under pandemin – uppmanat personal att rensa sina mejlkorgar under granskningen. Sveriges myndigheter ska agera självständigt utifrån gällande lagstiftning, och får inte påverkas av påtryckningar i enskilda ärenden. Flera experter på statskunskap och förvaltningsrätt har konstaterat att Arbetsmiljöverkets agerande kan ha brutit mot lagen, och agerandet utreds just nu av Justitieombudsmannen efter en anmälan från fackförbundet Kommunal.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Under pandemin var alla överens om vikten av att skydda våra äldre. Även personalen skulle skyddas – både för sin egen och de äldres skull. Ändå jobbade man på många håll med bara plastvisir, samtidigt som till exempel ambulanspersonal regelmässigt drog på militära skyddsmasker. På flera olika sätt valde Arbetsmiljöverkets ledning att tona ned, backa från och förneka sina egna ställningstaganden, allt för att undvika en öppen konflikt med Folkhälsomyndigheten. Det skedde efter påtryckningar från en arbetsgivarorganisation vid kontakter där fack och skyddsombud inte fick vara med. Värdet av enhetliga budskap vägde tyngre än egna expertbedömningar av smittrisken under visiren. Inget av detta hade kommit till allmänhetens kännedom utan vår granskning. Vi har genom en egen undersökning kunnat berätta om viktiga förhållanden som tidigare varit okända, inom den samhällssektor som var allra mest central under pandemivåren 2020.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
SVT Nyheters grävdesk fick tidigt tips om arbetsmiljöfrågor under pandemin. Vi berättade om kritik mot Folkhälsomyndighetens ändrade rekommendationer om skyddskläder, om räddningstjänsternas önskan att få ta i bruk den förbjudna men effektiva Skyddsmask 90 – och om Arbetsmiljöverkets motstånd mot plastvisir som tillverkats i 3D-skrivare. Vi fick också uppgifter om att Arbetsmiljöverket varit mer kritiskt till Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skyddsutrustning, än vad som kommit fram. När vi frågade generaldirektören så förnekade hon först att man skulle haft någon allvarlig kritik mot Folkhälsomyndigheten, men efter att vi fått tillgång till Arbetsmiljöverkets remiss förstod vi att detta inte var sant. Vi gjorde en ny intervju med generaldirektören som nyanserade sin framställning, och där väcktes vårt intresse för att granska spelet bakom myndigheternas utspel om Serafen.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Hur dokumenterar man konflikter där nästan ingen vill prata öppet, och där den centrala parten inte vill medge att det någonsin funnits en konflikt? Att granska en myndighets agerande innanför väggarna och i relation till utomstående parter kräver en slags metodmässig slalomåkning. I stället för att jobba med ett verktyg fick vi växla mellan flera olika – ibland inom loppet av dagar, ibland från en timme till en annan. Vi har bland annat: • Genom dokument och samtal kartlagt kontakterna mellan SKR och de inblandade myndigheterna inför och under ”påsk-utspelen” för att få en tidslinje över händelserna. • Begärt ut ett mycket stort antal mejl och andra allmänna handlingar från Arbetsmiljöverket och de övriga inblandade parterna. • Förutom enskilda handlingar även systematiskt begärt ut diarieblad, vilket bland annat ledde till upptäckten att ett expertutlåtande raderats från diariet. • Hållit koll på rättsprocessen och begärt ut handlingar kring Serafen-beslutet genom återkommande kontakter med de inblandade domstolarna. Bland handlingarna har vi hittat protokoll med centrala formuleringar, som Arbetsmiljöverket vid den aktuella tidpunkten vägrade lämna ut. • Gjort öppna intervjuer, via telefon, Skype eller live, med både parter och experter. Vi har också haft stor nytta av inspelningar som vid olika tillfällen gjorts av SVT:s lokala redaktioner, med bland annat personal från äldreboenden och hemtjänst som berättat vad munskyddsstriden handlade om i praktiken. • Haft en rad egna kontakter med kommunernas och regionernas ansvariga för skyddsutrustningen, samt med fackliga representanter och andra anställda, för att undersöka på vilket sätt myndigheternas budskap fick genomslag ute i verksamheterna. • Läst lagstiftning och övrig reglering, både inom sakområdet skyddsutrustning och arbetsmiljö, men också inom förvaltningsrätt och myndighetsstyrning. • Bollat frågeställningar med en rad olika experter. Detta blev avgörande framför allt när det gällt de stora frågorna om myndigheternas självständighet. • Bollat kunskap från allmänna handlingar mot muntliga besked från makthavare och andra inblandade. Vid flera tillfällen har vi märkt att vi kommit längre med svaren från ansvariga, när de förstått att vi satt på dokumentation som gjorde det omöjligt att tvärneka eller försöka spela bort oss.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Granskningen har baserats på ett stort antal källor, både skriftliga och muntliga, både offentliga och hemliga. Däribland: • Mejl mellan, till/från och inom inblandade myndigheter. • Formella beslut, expertutlåtandet och andra dokument i Serafen-ärendet. • Yttranden, domar och andra handlingar från förvaltningsdomstolarna. • Bakgrundssamtal med parter och experter. • Lagstiftning och andra regelverk inklusive förarbeten och praxis. • Historiska versioner av webbsidor via Wayback Machine. • Dagboksblad/ärendeblad/diarieutdrag från myndigheter och domstolar. • Telefonlistor och mejlloggar. • Icke-offentliga källor.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det faktum att flera dokument raderats, och att myndighetens interna kommunikation betecknades som ett arbetsmaterial, gjorde det svårt att pröva misstankar om innehållet. Men över tid har vi ändå i slutändan fått del av ett mycket omfattande material, inklusive sådant som i första steget varit raderat eller sekretessbelagt. Vår uppfattning är att det i detta avseende varit en fördel att vi jobbat i ett rullande nyhetsformat – mer och mer material har blivit tillgängligt efter varje publicering. Exempelvis valde myndigheten att på eget initiativ offentliggöra den skarpa expertrapport som först makulerats från diariet. Och efter att vi rapporterat om hur Riksarkivet ville se fler sparade mejl hos svenska myndigheter, och efter att ärendena formellt avslutats, så fick vi till slut också ut en stor del av Arbetsmiljöverkets interna mejltrådar, som bekräftade och bitvis förstärkte våra tidigare uppgifter. Tillgången till allmänna handlingar var avgörande för granskningen. Vi märkte gång på gång hur extremt känsliga frågorna var hos både Arbetsmiljöverket och övriga inblandade myndigheter. På en av de ”övriga” myndigheterna vägrade de inblandade tjänstemännen att över huvud taget prata med oss om det möte man haft med SKR. Och när vi ringde upp den tjänsteman på socialdepartementet som vi förstått hållit i departementets kontakter med SKR så blev han alldeles tyst och svarade sedan: ”Jag. Vet. Inte. Vad. Jag. Ska. Säga. Om. Det. Du. Får. Kontakta. Vår. Pressavdelning.” När vi fick höra rykten om att generaldirektören för Arbetsmiljöverket skulle framträda på Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens, så frågade vi pressavdelningarna men fick ingen bekräftelse. Vi åkte dit på chans och fick vår hittills enda tv-intervju med generaldirektören, med en skarp tidsgräns från den pressansvarige på tre minuter. Vi märkte också att myndighetens ledning gjorde allt för att skapa tvivel kring våra avslöjanden. Bland annat med en debattartikel där man tillbakavisade att man skulle ha svängt. Man använde delvis en klassisk metod: att påstå att vi påstått något annat och sedan dementera detta. Det var viktigt för myndigheten att värja sig mot de reaktioner som granskningen väckte hos fackliga företrädare och skyddsombud. När man bestämt sig för att överklaga domstolsutslaget om Serafen så hörde pressavdelningen av sig, inte till oss men till SVT:s Morgonstudion som erbjöds generaldirektören som en morgongäst som skulle presentera nyheten om det kraftfulla överklagandet live i sändning. Det rann dock ut i sanden eftersom vi fick kännedom om överklagandet via andra kanaler, och berättade om det i en nyhetsartikel dagen innan det planerade framträdandet. Under granskningens gång har vi märkt att myndigheten ändrat sin position. I dag påstår man inte längre att processen varit konfliktfri och att man aldrig ändrat sin linje – tvärtom erkänner man öppet att det funnits olika åsikter både inom och mellan myndigheterna. Däremot förnekar man att man skulle ha agerat partiskt eller brutit mot lagen. En svårighet som också var en stimulans var konkurrensen med andra redaktioner. Vi hade redan upplevt hur pandemin förändrat villkoren för grävandet – när hundratals människor tipsar om allvarliga missförhållanden inom samma ämne varje dag och alla redaktioner jagar de bästa historierna, så blir det svårt att hålla på ett avslöjande eller en nyhetsutveckling under någon längre tid. Här var det en fördel att kunna jobba med ett kort tidsspann från bekräftelse till publicering. Vi har efteråt förstått att flera andra redaktioner försökt undersöka SKR:s eventuella roll i ”påsk-utspelet”, och tidningen Kommunalarbetaren har också, strax efter vårt första avslöjande, gjort mycket förtjänstfulla publiceringar i ämnet. Parallellt med granskningen pågick domstolsprocessen kring Serafen, där vi på grävdesken skötte nyhetsbevakningen. Detta hade stora fördelar genom att nyhetsutvecklingen och granskningen kunde förstärka varandra – men där fanns också en pedagogisk utmaning eftersom Arbetsmiljöverket och Stockholms stad trots allt fortfarande var motstående parter i domstolsprocessen, även efter att Arbetsmiljöverket mildrat sin linje. På SVT:s grävdesk försöker vi alltid så tidigt som möjligt ta ställning till vilka allmänna handlingar som vi kan begära ut när vi får indikationer på ett potentiellt avslöjande. Detta för att sätta bollen i rullning, i bästa fall komma först i kön till registratorn, och för att urval och avgränsningar alltid kan göras i ett senare skede. Denna gång gav den modellen stark utdelning. Det har också varit avgörande att vi inte bara arbetat med mejltrådar utan också med myndigheternas ärendesystem. När myndigheten gör sitt jobb rätt är diariet ett bra verktyg för att förstå vad som hänt i ett ärende – men då gäller det att veta vilket ärende det handlar om. I detta fall har processerna legat fördelade på flera olika ärenden, vilket gjort att vi fått hålla koll på flera olika ärendenummer. Vi fick också anledning att reflektera över mantrat att det alltid är viktigt att “följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer”, som Arbetsmiljöverkets ledning använde för att motivera sina ställningstaganden. Det är ord vi alla lärt oss utantill under 2020, och som bär en stark aura av höjd försiktighetsnivå, social distansering och aktiva insatser för att stoppa smittspridningen. Men i detta fall användes ju formuleringen åt andra hållet: för att motivera nedtonade och mildrade krav på skyddsutrustning för personal som inte har någon som helst möjlighet att tillämpa social distansering.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vill man få en snabb överblick av affären kan dessa tre (korta) artiklar rekommenderas: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-avslojar-kommunernas-intresseorganisation-fick-myndigheter-att-tona-ned-munskyddskrav https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mejlen-avslojar-ministerns-medarbetare-erbjod-sig-vara-med-pa-kritiserade-motet-om-munskydden-skulle-lyssna-utan-att-saga-nagot https://www.svt.se/nyheter/inrikes/expert-det-ar-ytterst-allvarligt-myndigheten-kan-ha-brutit-mot-lagen En bit in i granskningen gjorde vi en videospecial som också innehöll dokumentära scener och kommentarer från andra delar av landet. Den ger den bästa bilden av vilken roll striden om munskydden spelat ute i äldreomsorgen och hemtjänsten. Den bifogas och kan även ses på någon av dessa länkar: https://www.svtplay.se/klipp/26870929 https://www.dropbox.com/s/fmm90rm1uy6sd1p/STRIDEN_OM_MUNSKYDDEN_VIDEOSPECIALH264.mp4?dl=0 Av de samlade nyhetsinslagen utgör det första, om SKR:s inblandning, ett bra startskott, men det är i fortsättningen med expertkommentarer och mejlcitat som man förstår affärens omfattning. Inslagen bifogas och kan även ses här: https://www.dropbox.com/s/c9sbs0xx41z5qoh/STRIDEN_OM_MUNSKYDDEN_INSLAGH264.mp4?dl=0 Våra samlade webbpubliceringar finns här: https://www.svt.se/nyheter/amne/Striden_om_munskydden
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
En reporter gjorde granskningen under en stor del av sin arbetstid från mitten av april till mitten av juni – plus enskilda dagar under sommaren och hösten. En arbetsledare har sammanlagt jobbat ungefär två veckor med granskningen, och redigerare och grafiker ca en vecka vardera.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Reaktionerna på granskningen har varit mycket omfattande. Tidigt reagerade fackförbundet Kommunal, som också JO-anmält Arbetsmiljöverket. JO har under sommaren inlett en granskning av Arbetsmiljöverkets agerande. JO-anmälningar har också gjorts av fyra privatpersoner, varav en tidigare inspektör och utbildningsansvarig på Arbetsmiljöverket som menar att myndigheten svikit sitt uppdrag. Även andra fackliga organisationer har reagerat. LO:s distriktsordföranden kallade det hela”en rejäl skandal” i en debattartikel i Aftonbladet, och beteckningen upprepades på första maj av LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson. Svenska distriktsläkarföreningens ordförande har sagt att ”förtroendet för Arbetsmiljöverket som oberoende expertmyndighet är skadat” och Anna Rask-Andersen, seniorprofessor vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala och tidigare fackligt aktiv och skyddsombud, har krävt att myndighetens generaldirektör ska få sparken. De politiska reaktionerna har varit många. Affären har tagits upp i riksdagen vid flera tillfällen. Riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) har sagt att hon tror att de svenska dödstalen kan ha påverkats av att personal saknat munskydd. En rad nyhetsuppföljningar har gjorts av andra redaktioner. Ledarskribenter från bland annat DN, GP, Aftonbladet och SvD har tagit upp granskningen. Tidningen Dagens Arena ägnade nästan ett helt avsnitt av sin podd åt avslöjandet under rubriken ”Förvaltning i krisens hetta”. Flera experter inom statskunskap och förvaltningsrätt har konstaterat att Arbetsmiljöverkets agerande kan strida mot lagen. Myndigheter ska inte påverkas av utomstående påtryckningar, och strävan efter entydiga budskap kan aldrig vara en parameter i ett enskilt tillsynsärende. Statsvetaren och tidigare generaldirektören, riksdagsledamoten och statssekreteraren Monica Andersson har beskrivit avslöjandet som ”mycket allvarligt”, och uttryckt sin respekt för de tjänstemän som tagit avstånd från hanteringen. Under sommaren infördes till slut ett krav på munskydd under visir vid allt patientnära arbete. Men det kom inte från Arbetsmiljöverket, utan från Folkhälsomyndigheten, som funnit att systemet med lokala riskbedömningar inte fungerat.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
En privatperson har anmält tv-inslaget som sändes den 1 maj till granskningsnämnden eftersom vi i detta inte berättade att Förvaltningsrätten dagen innan gått på Stockholms stads linje i den rättsliga processen kring Serafen-ärendet. Anmälaren verkar tro att Arbetsmiljöverkets agerande, som får kritik i inslaget, baserades på domstolsutslaget. Detta är i så fall en missuppfattning, och SVT hade också berättat om domstolsutslaget dagen innan. Ärendet har i skrivande stund inte avgjorts av granskningsnämnden.