SökJURYNS MOTIVERING
"För att med nya metoder ha granskat ett extremt omfattande material och i unikt gränsöverskridande samarbete avslöjat en skatteflykt av globala proportioner."
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Uppdrags gransknings två reportrar avslöjade att Skandinaviens största bank Nordea – i motsats till bankens officiella linje och bankens egna policys – varit en mycket aktiv spelare i den ljusskygga världen av skatteparadis. Där banken aktivt och systematiskt hjälpt sina rikaste kunder med brevlådeföretag i skatteparadis, där huvudsyftet varit att undvika att betala skatt. Uppdrags gransknings två reportrar stod också, tillsammans med reportrarnas isländska kollega Jóhannes Kristjansson, för den granskning som så här långt haft störst konsekvenser i hela ”PanamaPapers”. Nämligen kartläggningen och konfrontationen av den isländske statsministerns hemliga tillgångar i brevlådeföretag i karibiska skatteparadis. Uppdrag gransknings två reportrar utgjorde slutligen också det svenska teamet i det största journalistiska granskande projektet någonsin, där nära 400 reportrar från 80 länder under ett år samarbetade i granskningar av skatteflykt, korruption och andra omoraliska eller kriminella verksamheter - där privatpersoner och företag i hela världen fått sina affärer i skatteparadis avslöjade.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Bidraget har avslöjat missförhållanden som tidigare varit okända, och som har ett mycket stort allmänintresse, inte bara i Sverige utan internationellt. Avslöjandet av Nordeas hemliga och ljusskygga verksamhet med att hjälpa sina rikaste kunder med att placera stora tillgångar i brevlådeföretag i skatteparadis har skakat Nordens största bank i grunden, och fått stora konsekvenser. Likaså har avslöjandet av den isländske statsministern, där Uppdrag gransknings två reportrar haft en central roll tillsammans med vår isländske reporterpartner, avslöjat missförhållanden av så allvarligt art att det skrivit om den moderna isländska historien. Båda avslöjandena har således fått mycket stort internationellt genomslag. Undersökningen är ett originalarbete. En framgångsrik kombination av skickligt och tålmodigt självständigt arbete av Uppdrag gransknings reportrar, och ett unikt samarbete med andra reportrar internationellt. Granskningen av Panama Papers är historiens största samarbete mellan journalister, och reportrarna lyckades hålla det enorma arbetet hemligt under ett års grävande. De läckta Panamadokumenten ger en unik och detaljerad inblick i skatteparadisens ljusskygga värld, men dokumenten var på intet vis ett serverat bord. Uppgifterna i dokumenten var skärvor av verkligheten och ledtrådar som krävt både journalistisk kompetens och stor envishet för att komma vidare med till publiceringsbara avslöjanden. Vi lever idag i en global digitaliserad värld, vilket kan låta som en självklarhet eller en klyscha. Men faktum är att de ämnen som den granskande journalistiken har att undersöka är idag till stora delar gränsöverskridande: säkerhetspolitik, miljö, läkemedel, livsmedel, migration, telekom, droger – och skatteflykt/penningtvätt. Och därför måste också journalistiken bli gränsöverskridande. Uppdrag gransknings avslöjande om Nordea och den isländska statsministern är ett bra exempel på hur man kan kombinera klassisk grävande journalistik med ny datajournalistik och hanteringen av stora informationsmängder, samt internationellt nätverkande som bygger på ett reporter-till-reporter-samarbete. Här ställs nya krav, ett aktivt nätverkande, förmågan att kommunicera säkert samt att initiera och driva samarbetsprojekt med gemensamma publiceringar.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Uppdrag gransknings två reportrar (som står bakom detta bidrag till Guldspaden) har i 15 år arbetat med internationella grävprojekt, där de initierat och lett samarbeten med kollegor i en lång rad länder. På senare år har de två reportrarna deltagit i flera stora globala gräv inom ramen för ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists), ex LuxLeaks - som också fokuserade på skatteflykt. Det är bakgrunden till att UG:s två reportrar utgjorde det svenska teamet i det historiska samarbetet mellan nära 400 journalister från 80 länder kring de läckta Panamadokumenten, som den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung fick tillgång till och delade med ICIJ. Arbetet med de svenska och isländska delarna av Panamadokumenten var också en del i en större satsning på granskningar av skatteflykten, som UG:s två reportrar fokuserade på under 2015 och 2016. Denna satsning resulterade även i en uppmärksammad granskning av det svenska systemet med sk självrättelser, med avslöjanden om förmögna och inflytelserika svenskars skatteflykt, reportaget ”Springnotan” i Uppdrag granskning 16 mars 2016. Samt avslöjanden i Uppdrag granskning 6 april 2016 om hur skatteverkets högsta ledning - Ingemar Hansson och Helena Dyrssen- försökt varna sin vän och fd regeringskollega Frank Belfrage (se separat anmälan till Guldspaden).
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
I den stora läckan finns runt 11,5 miljoner dokument, där varje dokument kan vara en sida eller flera hundra sidor, inte sällan på affärsengelska eller spanska. Vårt uppdrag låg att dels i av kartlägga svenska intressen i databasen, samt samverka kring internationella (se Island nedan). Initialt handlar det om att upprätta och samköra databaser. Vi inledde med att skapa en mängd databaser på personer som kunde vara intressanta att undersöka vidare, politiker, företagsledare, idrottsmän, statstjänstemän mm. Det var ett tidskrävande arbete att sammanställa uppdaterade listor som i den bästa av världar skulle köras mot den läckan – men som i praktiken knappades in namn för namn – eftersom ”batch”-sökningarna inte fungerade tillfredsställande. Nordea var ett av de bolag som stack ut redan vid dessa första körningar. Vi fick över 10.000 träffar på ”Nordea” i jämförelse med ett par hundra för de andra bankerna. Frågan var då vad banken hade för relation och affärer med juristfirman Mossack Fonseca, och vilka var kunderna som Nordea hjälpte? Här vidtog ett klassiskt arbete med att läsa in stora mängder information, vi byggde tidsaxlar och kundregister, samt sociogram för enskilda komplicerade affärer (som te x Nordeas miljardlån till en kazakisk oligark, via ett komplicerat nätverk av brevlådeföretag). Parallellt med kartläggningen av den faktiska verksamheten pågick arbetet med att undersöka Nordeas officiella struktur och den bild man gav utåt. Här handlar det om att kartlägga organisationen, från koncernnivå ner till tjänsteman – för att kunna koppla namnen i researchen till organisationen som sådan, och se hur högt upp i Nordeas ledning kunskapen och ansvaret fanns. Vi kunde här visa att den nuvarande koncernchefen Von Koskull haft en direkt inblandning i den kontroversiella låneaffären, samt att koncernledningen haft direkt kunskap om affärerna med brevlådeföretag. Ytterligare en del i researchen byggde på internationella kontakter med andra journalister. Här handlade det framförallt om kunskap kring personer och förhållanden. Vem är x och y, vad är offentligt i landet och vilka kan man intervjua. I researchen kring Nordea ingick samverkan med vår isländska partner Jóhannes Kristjansson, samt kollegor på DR (Danmark), Yle (Finland) och Aftenposten (Norge). I den isländska delen handlade det naturligtvis om klassiskt kartläggning av de personer som fanns i läckan, vilket inte bara var den isländska statsministern. Vad hade de sagt och gjort tidigare? Hur ser det isländska skattesystemet ut? Vilka krav på redovisning ställs på politiker. Här var samarbetet med Johannes Kristjansson centralt. I granskningen av den isländske statsministern lades också mycket tid och kraft på den avgörande konfrontationen. Eftersom metoden var kontroversiell väljer vi att beskriva i reportaget hur vi gick tillväga för att vara öppna mot tittarna. Det handlade i stora drag om att skapa en fasad och få statsministern att ställa upp på en intervju, i klartext: lura honom i en fälla. Det handlade inte om effektsökeri för att så att säga dra ner byxorna på statsministern. Ansvarsintervjun var helt avgörande, och handlade inte om effektsökeri (att överraska statsministern inför kameran). Det fanns en reell risk för att statsministerns stab kunde manipulera bevis och ”döda” avslöjandet. Intervjun var därför ett viktigt led i den journalistiska bevisföringen, en noga planerad och genomförd intervju skulle visa sig vara avgörande för vad statsministern faktiskt kom med för förklaringar initialt. De ändrades nämligen över tid (se problem nedan).
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Utöver själva läckan, databasen med 11,5 miljoner dokument, handlade det om offentliga register för att upprätta listan på personer som vi ville köra mot databasen. Samt bolagshandlingar, årsredovisningar, lagtexter, policydokument, adressregister, kontaktnät via sociala medier och klipparkiv. Vi sökte och upprättade kontakt med källor inom Mossack Fonseca, berörda svenska myndigheter och Nordea. Samt ett hundratal öppna kontakter med internationella experter, allt från journalister till jurister och branschexperter.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Den största utmaningen låg i den ohanterligt stora mängden information. Mellan augusti 2015 och maj 2016 läste vi drygt 20.000 dokument kopplade till projektet. Inte sällan komplicerade affärsupplägg som syftar till att skydda den egentliga ägaren. Vi la stora resurser på att upprätta listor med namn och personer vi ville köra mot databasen, och det fanns en initial förhoppning om att kunna samköra listorna genom särskilda ”batch-körningar”. Men utfallet var en katastrof, vilket berodde på att databasen inte byggde på personnummer utan kundnummer. Bakom kundnumret fanns en person, men det krävdes mycket inläsning i andra träffar i databasen för att lista ut vem som kontrollerade vilka bolag. Efter ett tag övergick vi till att söka manuellt, namn för namn, med olika stavningar och kombinationer vilket var mycket tidsödande. Eftersom läckan också innehöll dokument som handlade om omvärldsanalys, t ex klipp från tidningar, gällde det att hitta söksträngar som uteslöt brus. ”Avgränsning” blev ett nyckelord. Ett brevlådeföretag kunde leda till 30 andra, vilka var de egentliga ägarna? Och vilka verkliga kopplingar fanns – utanför databasen – mellan de olika ägarna. Det är först när man ser verkligheten och informationen i databasen som man kanske har en historia. Detta projekt ledde till ett stort antal återvändsgränder. Inget projekt – i vår 20-åriga grävhistoria – har tagit så mycket tid i anspråk som detta. Att få tillgång till 11,5 miljoner dokument är en fantastisk möjlighet – och en förbannelse… Ytterligare ett problem låg i ämnets natur. Verksamheten med brevlådeföretag går ut på att gömma pengar, oftast för att undvika skatt eller pga penningtvätt. Och väldigt få personer eller företag är intresserade av att delta i den här typen av granskningar. Internationell verksamhet som skatteflykt genererar research som snabbt blir väldigt omfattande när det gäller lagar och regler. På vår lista över intressanta objekt finns idag 5-600 namn på personer och företag kopplade till Sverige. Det betyder inte att de är verksamma i Sverige. Nordea är en multinationell bankjätte och har affärer i en lång rad länder, kunderna bor inte bara i Sverige och brevlådeföretagen är etablerade i en lång rad olika skatteparadis – alla med olika regler gällande skatt och med olika syn på offentlighet. Ett specifikt problem i den isländska delen var den internationella sprängkraft vår granskning hade. Intervjun med den isländske statsministern sändes ut över stora delar av världen och insatsen för statsminister Gunnlaugsson var stor. Effekten på den isländska regeringen akut. Och motelden blev kraftigt, och pågår än idag. Den avgörande intervjun spelades in några veckor innan den globala publiceringen av Panama-läckan (3 april 2015). Det betydde att statsministern, genom sitt eget folk och genom sina politiska kontakter, kunde förbereda ett motangrepp i syfte att sänka vår trovärdighet. Mellan intervjun och publicering kom alternativa förklaringar till det som skett, blandat med hätska påhopp på såväl SVT som vår isländska partner. Rena smutskastningskampanjer inleddes, och har fortsatt fram tills idag. Den typen av utspel, på den nivån, tar tid att hantera. Hur och var ska vi bemöta?
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Nordea: Granskningen har lett till mycket omfattande interna utredningar hos storbanken samt ett antal granskningar av rättsvårdande myndigheter såväl i Sverige som internationellt (dessa pågår). Islands statsminister: Kartläggningen av statsminister Gunnlaugsson ledde till de största demonstrationerna i Islands historia, statsministerns snara avgång, regeringskris och nyval. Skatteflykt: Projektet har gett en unik inblick i skatteparadisens ljusskygga värld och hur denna nyttjas av inflytelserika individer och företag, vilket lett till en bred diskussion bland människor och medier i Sverige (och internationellt) om skatteflykt, och de enorma konsekvenser som både den lagliga, men aggressiva, skatteplaneringen som det direkt olagliga skattefusket har för vår välfärd.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Joachim Dyfvermark och Sven Bergman jobbade under perioder sommaren 2015. Från mitten av augusti 2015 till mitten av maj 2016 på heltid med de två skatteprojekt som ingick i satsningen (”Panamadokumenten” och ”Springnotan (om vår unika lista med självrättelser, se separat anmälan). Från mars och fram till mitten av maj har en lång rad personer från SVT nyheter i perioder varit inkopplade i projektet. Researchern Linda Larsson Kakuli, reportrar som Kristina Lagerström, Knut Kainz Rognerud, Fouad Youcefi för att nämna några.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Genomslaget för hela Panama-projektet saknar motstycke. En global publicering som gav ett enormt avtryck, och en av de centrala delarna var vår intervju med den isländske statsministern. Det mediala genomslaget för Uppdrag gransknings kartläggning var enormt, det största genomslag ett avslöjande i Uppdrag granskning någonsin fått. Såväl i Sverige som internationellt. Granskningarna av storbanken Nordea och Islands statsminister toppade alla större svenska medier under ett antal dagar i början av april, och löpande då och då sedan dess. Uppdrag gransknings reportrar ombads att medverka i extrasändningar och intervjuer i otaliga medier, i Sverige och internationellt. Konfrontationen med den isländske statsministern är sannolikt Sveriges genom tidernas mest publicerade Tv-intervju internationellt. Avslöjandet och intervjun toppade de största medierna världen över. Ett exempel på det internationella genomslaget är när Uppdrag gransknings intervju efter en tid övergick från tung nyhetsrapportering som New York Times vänsterkryss till att användas i talkshower som tex Last Week Tonight med John Oliver på HBO. Det viktiga är dock förstås det maktmissbruk och den dubbelmoral som granskningen avslöjade, vilket redan dagarna efter publiceringen ledde till de största demonstrationerna i Islands moderna historia, statsministerns avgång, regeringskris och tidigarelagda val av ny regering. På hemmaplan kunde man läsa omdömen som det här: ”SVT:s intervju med Islands statsminister var lika mycket lysande journalistik som deprimerande politik”, skrev exempelvis Peter Wolodarski i DN (10/4). När det gäller effekten på myndigheter så inleddes en lång rad utredningar efter vårt avslöjande om Nordea, och svenskarna i Panama-databasen. Finansinspektionen meddelade kort efter programmet att man nu inlett en utredning av samtliga svenska bankers verksamhet gällande brevlådeföretag, och Nordea i synnerhet. Utredningen beskrivs som mycket omfattande och väntas vara klar tidigast i slutet av året. Svenska skatteverket har efter vår publicering inlett utredningar kring 200 personer. New Yorks mäktiga finansinspektion har inlett en omfattande utredning mot Nordea (och flera andra svenska banker som vi rapporterat om). Nordea inledde en intern utredning, med externt stöd av advokatbyrån Mannheimer Swartling. Utredningen presenterades den 20 juli och kritiken var svidande. Rapporten visade att Nordea varit delaktig i upprättandet av ett stort antal brevlådeföretag och brustit i kontrollen av vilka kunderna är och vad kunderna gjort med kontona. Av de undersökta 137 uppläggen spärrades 68 stycken för vidare utredning om skatteflykt. Utredningen bekräftade våra uppgifter om bakdatering av dokument och att man använt målvakter som frontpersoner. Nordea meddelade att en lång rad årgärder nu ska vidtas, bland annat ska banken upphöra med all verksamhet med Mossack Fonseca, och kommer inte att fortsätta använda målvakter. Flera chefer inom Nordea har dessutom fått lämna sina tjänster.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Ja, tre anmälningar finns hos Granskningsnämnden. Ärendena har inte avgjorts. 1) En anmälare anser att programmet orättvist pekar ut just Nordea i handeln med brevlådeföretag och skatteflykt. 2) En anmälare anser att intervjun med den isländska statsministern var förnedrande. 3) En anmälare anser att de publicerade bedömningarna av skatteflyktens storlek är felaktiga och att det i själva verket inte förekommer någon skatteflykt. Vi bifogar anmälningar och UG:s underlag till granskningsnämnden.