Sök
Kategori
Etermedia lokal
Nominerade
André Kvist
Alma Tallborn Aringskog
Förutom ovanstående deltog följande personer
Therese Wahlgren, redaktör
Göran Wiland, tekniker och redigerare
Mathilda Nilsson, digital redaktör
Publiceringsdatum
3/12
Var publicerades jobbet?
P4 Halland
Ekot delade även flera delar av granskningen.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
P4 Halland avslöjar ett systemfel i rättskedjan med omfattande och kostsamma konsekvenser. Brott preskriberas, brottsoffer lever i skräck, gärningsmän begår nya brott som hade kunnat undvikas, företag går miste om miljoner och kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas hårt. Att polisen misslyckas med en fjärdedel av sina drygt 50 000 delgivningar årligen och att domstolarna misslyckas med hälften av sina 10 000-13 000 delgivningar. P4 Halland har närstuderat 800 fall och kan avslöja att 10 procent rör grova våldsbrott såsom misshandel och våldtäkt, lika många rör narkotikabrott. Trots påståenden från polisen om att dessa personer är "omöjliga" att hitta, fann P4 Halland flera på bara några timmar. En man som polis och privata delgivningsmän misslyckats med i över en månad hittades av oss på fyra timmar. Granskningen har redan lett till en översyn av delgivningsarbetet i Halland och justitieminister Gunnar Strömmer och S-oppositionen har sagt att lagen måste ändras.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har byggt en databas med tiotusentals misslyckade delgivningar och detaljgranskat drygt 800 av dem. I databasen har vi hittat människor; både offer och förövare som berättat om sina öden och bidragit med sina perspektiv. Konsekvenserna dessa människor drabbats av, eller orsakat, har varit vårt fokus och styrt hela granskningen. Genom att utforska ett område som aldrig tidigare granskats i den här omfattningen har vi avslöjat att en avgörande del av rättskedjan brister. Idén att granska delgivningssystemet föddes ur en enkel fråga: vad händer när en grundläggande del i rättskedjan inte fungerar? Vi har tvingats utveckla egna metoder för att undersöka problemet, eftersom myndigheterna saknat både statistik och struktur för att hantera våra förfrågningar. Vi har själva spårat och hittat personer som polisen och privata delgivare inte lyckats nå, och har därmed belyst ineffektiviteten i systemet på ett konkret sätt. Vi har avslöjat att bristerna i delgivningssystemet inte bara är administrativa utan får allvarliga rättsliga och samhälleliga konsekvenser. Granskningen har satt ett dolt problem på den journalistiska och politiska dagordningen.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Våren 2024 granskade vi ett uppmärksammat fall där en tioårig pojke i Göteborg allvarligt attackerades av en hund – det tredje barnet som blivit attackerad av samma hund inom några månader. Det visade sig att ägaren, redan innan dessa tre incidenter, fått ett beslut om att hunden skulle ha munkorg och hållas hårt kopplad. Men eftersom polisen inte lyckades delge ägaren beslutet, trädde det aldrig i kraft. Vid närmare granskning visade det sig att ägaren varit på både rättegång och i polisens förvar under tiden beslutet skulle delges. Polisen sa då att attackerna kunnat undvikas om beslutet nått fram. Det ledde oss till den större frågan: Hur många andra delgivningar misslyckas, och vilka konsekvenser får det?
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vår metod kombinerade gedigen datainsamling, noggrant urval av case och praktiska tester av delgivningssystemet. Vår metod delades upp i tre delar: kartläggningen, casen och jakten. Kartläggningen: Vi begärde ut polisens listor över hindersbeslut från de senaste tre åren, fördelat per region och lokalpolisområde. Hindersbeslut är dokument som visar att en delgivning misslyckats och beskriver vidtagna åtgärder. Dessa listor omfattade tiotusentals fall. Från de lokala tingsrätterna i Halland begärde vi ut alla hindersbeslut under samma period och kompletterade med nationell statistik. Målet var att skapa en databas över samtliga misslyckade delgivningar i Halland de senaste tre åren, drygt 800 ärenden. Polisens listor och tingsrätternas hinder saknade mycket detaljer, och skilde sig åt, vilket vi kompletterade manuellt med Acta Publica och begäranden till de över 15 olika myndigheterna som delgivningarna kom från. Informationen vi samlade in inkluderade bland annat vad delgivningarna handlade om, namn och personnummer på mottagarna. Våldsbrott granskades sedan särskilt. Målet var att se om vi kunde hitta konkreta brottsliga konsekvenser av att delgivningen inte nått fram. Från databasen visste vi när hindersbeslutet fattades, när delgivningen avslutades, det behövde kompletteras med information om när den började. Det fick vi fram genom att begära ut dagboksbladen i varje ärende och spåra delgivningen i ärendelistan. Vi kombinerade datan och sökte på personnumret i Acta för att se om personen gjort sig skyldig till något annat brott under delgivningsperioden, och hittade flera exempel. Detta gav en unik inblick i systemets brister. Vi upptäckte när personer återkom, såg mönster i åtgärderna som vidtagits, fick en generell bild av dem som undvek delgivningar och kunde identifiera systematiska konsekvenser, som preskriberade brott och återfallsbrottsligar. Casen: Casens berättelser har varit avgörande för hela granskningen, vilket identifierades tidigt. I vår databas kunde vi identifiera bra case kopplade till varje konsekvenskategori snabbt men att få brottsoffer att ställa upp krävde förtroendebyggande. Flera ville även vara anonyma och källskydd blev en central fråga, särskilt för kvinnan med skyddad identitet. Jakten: För att testa polisens påstående om att dessa personer var omöjliga att hitta ville vi själva söka personer som polisen och privata delgivningsmän misslyckats med. Vi valde två nyligen beslutade hinder. Vi spårade en man i Falkenberg som skulle delges en rättegångskallelse för olaga hot med kniv. Vi hade hans senast kända adress och där fick vi veta att han inte längre bodde där men fick efter några samtal med personer runt boendet kontakt med honom. Den enda information vi gav var att vi kom från P4 Halland och sökte honom med anledning av en delgivning som inte nått fram. Syftet var att försöka ha liknande förutsättningar som polisen har när de söker personer. Från start till slut tog det fyra timmar för oss att träffa mannen.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vår egen databas är vår huvudkälla. I den samlade vi in information från Polismyndigheten, Domstolsverket, Acta publica och över 15 olika myndigheter i Sverige och utomlands. Vi har även samlat in och sammanställt nationell statistik från Domstolsverket och polisen. Samt öppna källor och Flashback. Vi utförde flera intervjuer med brottsoffer, offer av systemet och med personer som aktivt flyr delgivningar. Vi jobbade noga med anonymitet genom utbytta röster och flera avväganden om informationen som var med. Vi utförde även 15 bandade intervjuer med berörda intresseorganisationer såsom kvinnojourer och brottsofferjouren, poliser på lokal, regional och riksnivå, privata delgivningsmän, domare och lagmän vid tre olika tingsrätter i Sverige, forskare och makthavare.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
De största problemen vi stötte på uppstod när vi begärde ut underlaget för databasen. Eftersom detta är ett ogranskat område saknade myndigheterna både övergripande statistik och anpassade system för utlämning. Varbergs tingsrätt kunde efter viss mejlväxling ta fram hindersbevisen till oss. Halmstads tingsrätt var initialt krångligare och ville inte göra detta. Istället fick vi hundratals dagboksblad där vi manuellt fick leta fram de med hinder och begära ut dem separat, vilket var extremt tidskrävande. Polisen var generellt hjälpsamma, men det märktes att ingen begärt ut detta innan. Polisens servrar klarade inte heller av vår begäran, varför handlingarna fick plockas ut kvällstid. Inledningsvis fick vi listor med hinder där det utöver myndighet som delgivningen kom från även stod arbetsställe. Om myndigheten var Sveriges domstolar så stod det under arbetsställe vilken domstol det rörde. Detta gjorde det enkelt att spåra och begära ut tillhörande ärenden via rätt myndighet. Men eftersom listorna inte hanterats som offentliga handlingar, innehöll de ibland personuppgifter under arbetsställe, till exempel namn på en åklagare eller handläggare. GDPR-problem uppstod, och istället för att enbart ta bort personuppgifterna tog polisen bort hela arbetsställe-kolumnen. Detta försvårade arbetet med databasen enormt, särskilt gentemot domstolarna. Varje ärende blev ett detektivarbete där vi manuellt fick jämföra dagboksblad och datum för att koppla rätt hinder till rätt ärende.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen består av 22 publiceringar, och fler är på gång i skrivande stund. Viktigaste rubrikerna: Polisen misslyckas i jakten på gärningsmän – men vi hittar dem ”Anton” förföljde kvinnor – överlistade polisen i flera år ”Annas” expojkvän gick fri – efter polisens misslyckande Misstänkt man kom undan – när polisen inte jobbade natt Brotten som hade kunnat undvikas – om polisen nått fram i tid Sara flydde sin make – men terrorn fortsatte i flera år Efter granskningen – nu kräver Hallands polischef bättring Efter P4:s avslöjande – justitieministern vill se lagändring
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Mycket skrivbordsjobb under våren 2024 vid sidan av annat. Frikopplade cirka sex veckor under hösten.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Först att kräva en lagändring var brottsofferjourens ordförande, Sven-Erik Alhem. Domstolsverkets rättschef Peter Islander uppmanade samtidigt regeringen att se över frågan. Regeringens tidigare utredare Michael Mackiewicz reagerar på granskningen och föreslår att en delgivningskommission ska tillsättas. Från makthavarhåll har sedan både justitieminister Strömmer och Socialdemokraterna rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho uttryckt att lagen måste ändras. Strömmer har föreslagit att digitala delgivningar bör införas, medan Carvalho vill göra det brottsligt att undvika delgivningar och öppnar för att det kan bli en valfråga för S. Lokalt i Halland har polischefen beslutat att genomföra en översyn av delgivningsverksamheten, efter att vi hittat personer de misslyckats med.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Internt har Ekot har tagit nästan alla publiceringar både linjärt och digitalt. Flera andra P4 kanaler har även gjort egna vinklar på vårt underlag och lagt ut våra huvudpubliceringar. Dagens Eko gjorde ett helt avsnitt om granskningen där Alma var med. Vi har även varit med i Studio Ett, Radio Sweden och P4 Extra. Externt fick vi stort genomslag i alla stora medier när TT plockade upp oss vid tre tillfällen. Efter nyheten om TV4 profilen har även Expressen i flera av sina publiceringar hänvisat till vår granskning och Omni gjorde en lång fördjupande sammanfattning av granskningen.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.