Sök
Kategori
Storstadstidning
Nominerade
Michael Verdicchio
Sanna Tedeborg
Förutom ovanstående deltog följande personer
Snezana Bozinovska, redaktör
Dan-Tage Augustsson, redaktör
Angelika Dimakis, redaktör
Marie Asklid, grafik
Anna Tärnhuvud, fotograf
Kristina Petersen, TV
Axel Norén, grafik/redigering
Andreas Nordh, grafik/redigering
Publiceringsdatum
2021-11-13
Var publicerades jobbet?
Original på GP.se, kortad version i pappret
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
GP har avslöjat allvarliga missförhållanden inom grekisk-ortodoxa kyrkan i Sverige – och i förlängningen bristen på statlig kontroll av vart hundratals skattemiljoner hamnar varje år. Genom intervjuer med grekisk-ortodoxa församlingar och ledande medarbetare i hela landet har GP avslöjat hur skattepengar försvunnit inom grekisk-ortodoxa kyrkan, hur trossamfundet medvetet fuskat med bidrag samt larm om ekonomiskt fiffel, maktmissbruk och maffialiknande incidenter. I fokus för all kritik står kyrkans högste ärkebiskop och metropolit i Skandinavien – som samtidigt är en av de mäktigaste ortodoxa prästerna i världen, enbart underställd världsledaren Bartholomeus I – Patriarken av Konstantinopel. Trossamfundet tar årligen emot miljonbelopp i statsbidrag från svenska staten – men GP har kunnat visa att pengar inte hamnat där de ska. Samtidigt som inte en krona nått fram till de avsedda lokala församlingarna runt om i Sverige och där de hamnat hos Kronofogden som följd – har GP kunnat avslöja att biskopen i hemlighet använt kyrkans pengar till att köpa ett lyxhus i Stockholms skärgård, åkt på betalda resor och gjort höga lönehöjningar till sig själv. Vi har också kunnat avslöja att biskopen, i samband med en svart renovering av en kyrka på Östermalm, betalat ut miljonbelopp till en ekobrottslings privatkonto samt hur hundratusentals kronor gått till en hantverkare som tidigare ordnat fram svart arbetskraft åt kyrkan – något som nu granskas av en konkursförvaltare. Vi har även kunnat berätta hur kyrkans pengar stulits i mystiska insider-inbrott, hur företrädare medvetet fuskat med bidragsansökningar, hur en lokalpolitiker i hemlighet transporterat stora mängder kontanter till biskopen, hur han uppges ha skrämt medarbetare med sina kopplingar till Vladimir Putin och utländska säkerhetstjänster, samt hur han försökt använda sitt inflytande till att försöka ställa sig in hos Sveriges socialminister Lena Hallengren. Genom hemligstämplade dokument från USA har vi dessutom kunnat avslöja biskopens okända förflutna i New York där han utreddes för storbedrägerier, samt hur en kyrka i Göteborg skänkts bort gratis till biskopen med ett förfalskat gåvobrev – något biskopen varit medveten om. GP har också avslöjat hur Myndigheten för statligt stöd till trossamfund (SST), som årligen betalar ut 100 miljoner till svenska trossamfund, brister i sin kontroll av vart skattepengarna hamnar. Granskningen har lett till att grekisk-ortodoxa kyrkan tvingats betala tillbaka stora belopp till SST, som nu också utreder trossamfundet för misstänkta brott.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
GP har med djupgående och engagerad grävande journalistik – både genom mänskliga möten och grävande i myndighetsmejl, diarier och arkiv – blottlagt en skandal med internationella implikationer för en av världens mäktigaste ortodoxa biskopar. Vi har visat hur ett litet lokalt gräv med utgångspunkt i Göteborg, om en liten minoritetsgrupp som försökt slå larm i flera år utan gehör, kan växa och bli granskande journalistik som når ut över hela världen. Och som samtidigt leder till konsekvenser och förändringar på högsta myndighetsnivå i Sverige. Vi har grävt i missförhållanden där visselblåsare till slut vågat träda fram och rikta kritik mot sin andlige ledare, redo att riskera det för dem ultimata priset – att uteslutas från kyrkan, nattvarden och därmed också paradiset.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Det började som ett tips från en läsare om att vi borde granska statens bidrag till trossamfund. När vi började begära ut uppgifter från Myndigheten för statligt stöd till trossamfund, råkade en myndighetschef av misstag skicka ett mejl till GP, där chefen varnade en kollega för att vi kanske ”gör något om grekerna”. När vi sen begärde ut hela myndighetens mejlkorrespondens med grekisk-ortodoxa kyrkor såg vi i mejlen att några lokala församlingar i Västsverige försökt larma myndigheten om att statsbidraget inte nått fram till dem på flera år – utan att myndigheten agerade. När vi senare dessutom fick höra att två svartklädda män nyligen dykt upp och hamnat i ett dramatiskt bråk med den lokale grekiske prästen i Göteborg – där polisen larmats – var bollen i rullning.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi begärde först ut mejl, dokument och handlingar från Myndigheten för statligt stöd till trossamfund. Vi gick igenom redovisning om hur statsbidraget använts från alla 47 trosberättigade trossamfund, sammanlagt ett par hundra sidor, innan vi djupdök i den grekisk-ortodoxa kyrkan. Tanken var att undersöka om redovisningen stämde – då myndigheten själva inte kontrollerade detta. Då biskopen vägrat ge sina egna medarbetare insyn, något vi förstod efter våra första samtal med församlingarna som slagit larm, förstod vi istället att vi skulle behöva lägga pusslet själva. Stort fokus lades på att kontakta och åka runt till många församlingsmedlemmar och anställda runt om i Sverige – däribland Göteborg, Stockholm, Malmö, Borås och Kalmar – som alla initialt var både skeptiska och livrädda för att tala med oss. Många var rädda för repressalier, en del beskrev kyrkans styre som en maffiaorganisation. Många av de äldre var dessutom väldigt rädda av religiösa skäl, då de enbart genom att prata med oss ifrågasatte en man av gud. Inte minst hade många förlorat hoppet efter att ha försökt larma medier, polis och myndigheter i flera år utan gehör. Sammanlagt intervjuades ett 50-tal församlingsmedlemmar, där majoriteten var ledande medarbetare och anställda inom kyrkan. De flesta intervjuerna gjordes oberoende av varandra, de intervjuade visste alltså oftast inte vilka andra vi talat med. Det var också via de många samtalen som vi började se att mönster gick igen – där församling efter församling i Sverige hade metodiskt vilseletts och spelats ut av biskopen. Insynen vi fick i församlingarnas ekonomi, bankkonton och bokföringsunderlag gjorde det tydligt att biskopens redovisning till staten inte stämde överens med verkligheten, där biskopen redovisat att statsbidraget gått till lokalförsamlingarna, när han i själva verket länsat flera av församlingarnas konton och inte delat ut en krona. Präster som till staten uppgavs ha fått lön tack vare statsbidraget, hade i själva verket inte fått något alls. Mönstret gällde inte bara Göteborg och Borås som först slagit larm, utan även bla Malmö, Jönköping och Kalmar – där en av biskopens allra närmaste medarbetare, lokalpolitikern Maria Kehagia, efter månader av övertalning till slut ställde upp öppet och berättade om oegentligheter. De enskilda intervjuerna blev samtidigt viktiga pusselbitar för helheten. En städerska som nämnde i förbifarten att polisen varit på plats i kyrkan under en särskild påskvecka för att det varit inbrott, gav oss tillräckligt mycket ledtrådar för att kunna hitta en nedlagd polisutredning i Östermalmpolisens arkiv från just den veckan. I polisutredningen framgick för första gången att polisen misstänkte ett insider-brott efter förhör med biskopen samt en rad andra detaljer som församlingen inte fått veta. På samma sätt ledde ett rykte bland ledande medarbetare, om att biskopen skulle ha tittat på hus åt sig själv – till att vi via Lantmäteriet hittade en lyxvilla som köpts i kyrkans namn i Stockholms skärgård. Ingen var skriven på villan, men via kommunen fick vi ut fastighetens VA- och sophämtningsfakturor som visade att fastigheten användes som permanentboende. Även grannar vittnade om att den enda de sett vid huset var biskopen. Vi gjorde även ett försök att i två dygn spana vid kyrkan/fastigheten, för att försöka få på bild när biskopen lämnade kyrkan och åkte till villan. Detta misslyckades tyvärr. Efter att ha talat med en äldre kvinna som sparat ett gammalt tidningsutklipp från en grekisk tidning i USA – där biskopens namn nämndes – började vi även gräva i biskopens förflutna, från tiden innan han kom till Sverige. Vi fick så småningom kontakt med grek-amerikaner som kunde skicka fler pappersartiklar till oss, där vi använde OCR-tjänster och översättningsverktyg för att förstå vad som stod. I enstaka artiklar nämndes namn på grek-amerikaner som vi började söka. En del hade gått bort. Andra bemötte oss återigen med skepsis och rädsla. Flera varnade oss för att granska Patriarkatet av Konstantinopel med all sin makt och politiska kopplingar över hela världen. En av dem, en fd ekobrottsutredare som nu jobbade med kontraterrorism, säkerhet och internationella brottsutredningar för den amerikanska regeringen, gick till slut med på att hjälpa oss få kontakt med andra greker och bistå med information. På grund av pandemin och inreseförbudet till USA fick alla intervjuer göras via länk och telefon, och på grund av tidsskillnaden ofta nattetid. Genom USA-spåret fick vi loss hemligstämplade dokument, som bevisade vad biskopen utretts och anklagats för i USA innan han flyttades till Sverige. Vi granskade också gamla domstolshandlingar i USA och New York via den amerikanska tjänsten Pacer, där vi hittade fler namn och viktiga dokument. En frilansfotograf samlade till sist in bild- och video-materialet i New York. I Sverige hittade vi också andra polisanmälningar och polisutredningar kopplade till kyrkan, däribland gällande grekiska kyrkan i Göteborg som skänkts bort med ett gåvobrev till biskopen – där 4 av 5 som signerat menar att det förfalskats. Då biskopen vägrade svara på frågor i månader, valde vi även till sist att konfrontera honom i Stockholm i samband med en nattvard. I interna mejl som biskopen senare skickade ut till sina medarbetare, där han delvis bifogade utdrag från diverse fakturor/kontoutbetalningar, kunde vi se att miljonbelopp förts över till ett specifikt bankkonto. Via en konkursansökan och aktbilagor i Norrtälje tingsrätt, kunde vi spåra kontonumret och se att det i själva verket var ett privatkonto tillhörande en dömd ekobrottsling som nu ligger i konkurs med stora skatteskulder. Saken utreds nu av den aktuella konkurshandläggaren.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Redovisning, statistik, dokument och interna mejl från Myndigheten för stöd till trossamfund. Polisanmälningar, nedlagda/pågående polisutredningar i Göteborg och Stockholm. Intern ekonomisk redovisning, kvitton, bankutdrag och diverse interna handlingar från grekisk-ortodoxa församlingar runt om i Sverige. VA-/sophämtningsfakturor från kommunala Roslagsvatten AB, uppgifter om folkbokföring, taxerad inkomst, skattekonto från Skatteverket, handlingar/akter hos Lantmäteriet. Religiösa skrifter och böcker om trossamfundets historia i Sverige och världen. Registreringshandlingar från Kammarkollegiet. Patriarkatets hemsida. Mejl skickade till regeringskansliet/socialminister Lena Hallengren. Ansökningar till studieförbund. Domstolshandlingar, brev och hemligstämplade dokument från USA/verktyget Pacer. Konkurshandlingar från Stockholms och Norrtälje tingsrätt. Stämningar/domstolshandlingar från Göteborgs och Södertörns tingsrätt. Medierapportering/tidningsurklipp från Sverige, USA, Grekland och Cypern. Uppdateringar i Facebook, Twitter och Instagram. Intern mejlkorrespondens mellan biskopen och hans medarbetare. Muntliga källor: Ett 50-tal medarbetare/församlingsmedlemmar/präster i grekisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Kyrkomedarbetare i Norge och Danmark. Grekiska familjer i flera svenska städer. Grekiska föreningar i Göteborg, Malmö och Stockholm. Konkursförvaltare, poliser, åklagare, polisens diarium, professor Claes Martinson på Göteborgs universitet, chefer/experter på Skatteverket och Kronofogden. Kulturminister Amanda Lind. Riksrevisionen. Journalister i Grekland och USA. Personer på två olika studieförbund. Källor inom regeringskansliet. Gamla medarbetare till biskopen i USA, amerikanske ekobrottsutredaren Evan Tziazas, amerikanske åklagaren/brottmålsadvokaten Jeffrey T Schwartz, New Yorks distriktsåklagare, New York-polisen (NYPD). Hemliga källor inom Patriarkatet av Konstantinopel. Politiker kopplade till grekiska communityt. Källa inom grekiska ambassaden.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
- Inledningsvis var folk mycket rädda för att tala med GP. Många var rädda för repressalier och hot från kyrkan, som vissa beskrev som en maffialiknande organisation, samtidigt som många också var rädda av religiösa skäl. Mångas rädsla var att de i skulle förbjudas tas nattvarden och uteslutas/stämplas som ”bad standing” med kyrkan ifall de kritiserade ledningen, vilket skulle kunna påverka hela familjer både i detta och nästa liv. Det krävdes därför mycket jobb att vinna förtroende hos grekerna. Ett annat stort problem var den snabba ryktesspridningen i det grekiska communityt, både inom Göteborg och utanför. Många träffades på grekiska föreningar och på tex IKEA – där ”gammelgrekerna” köpte korv och skvallrade ihop varje söndag. -Det blev tydligt att biskopen spelat ut stora grupper inom trossamfundet mot varandra nationellt, med många splittringar och konflikter som följd, vilket även skapade problem för oss. En allmän skepticism mot medier – som i Grekland är betydligt mer politiskt drivna – i kombination med den snabba ryktesspridningen, ställde till det. När det exempelvis kom fram att vi talat med en viss person i en församling, ville inte längre personer i en annan församling vara med i reportaget, efter spekulationer och rykten om att vi gick en viss falangs ärenden. Att få förtroende hos alla församlingar för att kunna berätta helheten krävde mycket mer jobb än vi anat och gjorde också att vi fick gå väldigt försiktigt fram. I vissa fall tog det månader. - Det främsta problemet var dock att biskopen systematiskt vägrat svara på några frågor, samtidigt som en överväldigande mängd kritik riktades mot honom som person och ledare. Trots återupprepade försök i flera månader, och trots löften om att han skulle svara via sitt juridiska ombud, kom aldrig några svar. Till slut valde vi att konfrontera honom. Efter granskningen har biskopen krishanterat genom att svara på utvalda frågor, dock enbart internt och i kyrkstyrda kanaler där han inte kan ifrågasättas/få följdfrågor. Tills idag har han fortsatt vägrat att svara eller ställa upp på intervju. - Ett annat problem gällde USA-spåret. Inreseförbudet pga covid-19 och tidsskillnaden gjorde det svårt att kommunicera. Därför fick intervjuer göras på kvälls-/nattetid.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen i fyra delar är i första hand en online-publicering. De viktigaste är: - Del 1: Hot och försvunna skattepengar i grekiska kyrkan - Del 2: Ärkebiskopen köpte lyxhus – samtidigt som pengar försvann - Del 4: Kyrkan skänktes bort – med ett förfalskat gåvobrev
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka sex månader, varav tre på heltid.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen, som fortfarande pågår, har hittills lett till att grekisk-ortodoxa kyrkan tvingats betala tillbaka stora belopp till myndigheten SST, som nu också utreder trossamfundet för misstänkta brott och felaktig användning av statsbidraget. Myndigheten har med anledning av granskningen börjat begära in mer noggrann redovisning från samtliga trossamfund i Sverige som får statsbidrag. Ärendet har också anmälts till Ekobrottsmyndigheten, som överlämnat ärendet till Polismyndigheten. En förundersökning mot trossamfundet och biskopen har inletts, enligt uppgifter till GP. Granskningen ledde också till diskussioner på regeringsnivå. Nyligen meddelade Riksrevisionen att man startar en nationell utredning av hur fyra svenska myndigheter sköter bidragssystemen till det civila samhället. I utredningen ingår myndigheten SST – och enligt insatta källor så beror det till stor del på GP:s granskning. Skandalerna inom grekisk-ortodoxa kyrkan har inte minst skakat om den ortodoxa världen internationellt, där avslöjandet spridits i bland annat grekiska, amerikanska, serbiska och bulgariska medier som tillsammans når miljontals ortodoxa världen över. Granskningen och de pågående utredningarna har skakat om Patriarkatet av Konstantinopel, där kyrkan tvingats krishantera och bemöta kritik gällande ”skandalerna i Skandinavien” på sajter och i tv-kanaler kopplade till den ortodoxa kyrkan. Personer med insyn har pekat på att skandalen sannolikt även kommer påverka den djupa pågående internationella schismen mellan den grekisk-ortodoxa och rysk-ortodoxa kyrkan, som ligger i konflikt med varandra sedan en tid tillbaka. Utöver det har starka reaktioner kommit även från politiskt håll. Dåvarande kulturminister Amanda Lind kallade det som framkom i grävet för ”förkastligt”. Störst reaktioner har det dock blivit i Grekland, där granskningen lyfts av både politiker och debattörer. Det grekiska partiet Syriza, som innehade regeringsmakten mellan 2015 och 2019, har bland annat krävt att den grekiska staten och Patriarkatet agerar. Man menar att avslöjandena i GP skadar bilden av greker i hela världen. Inte minst verkar granskningen ha enat många greker i Sverige – som tidigare låg i konflikt med varandra på grund av splittringar som biskopen skapat. En del äldre svensk-greker har ringt gråtande och skrivit långa brev – där de tackat GP för att vi gett dem upprättelse.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.