BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
I början av pandemin skrev en läkare i skånska Bjärred hemliga beslut om att äldre människor som bor hemma inte skulle få vård på sjukhus. Sydsvenskan avslöjade hur hon under påskveckan avgjorde ödet för 180 personer i Lomma och Kävlinge. Utan att prata med patienterna eller deras anhöriga. Bertil Nilsson, 89 år, och hans fru Siv upptäckte av en slump att läkaren hade bestämt att Bertil inte ska få någon vård på sjukhus om han blir dålig. Anna-Karins 92-åriga mamma misstänktes ha fått en stroke. Då sa kommunens sjuksköterska att mamman inte skulle åka till sjukhus – eftersom doktorn hade bestämt det i förväg, utan att träffa patienten. Att ta beslut om behandlingsbegränsningar utan att ha kontakt med patienten och de anhöriga strider mot både patientlagen och Socialstyrelsens riktlinjer. Sydsvenskan kunde dessutom avslöja att läkaren Munira Al-Saadi tog betalt för de hemliga och felaktiga besluten. Hon låtsades att hon hade haft möten med patienter och deras anhöriga och skickade in uppgifter till Region Skåne för att få ersättning. Under en enda dag rapporterade hon till exempel 34 sådana videomöten. Det gjorde att Region Skåne betalade ut 100 000 kronor till vårdcentralen, där Munira Al-Saadi är chef och delägare. Trots att en läkare omöjligt kan hinna så många möten på en och samma dag fanns inget kontrollsystem på Region Skåne som stoppade utbetalningarna. Avslöjandet blottlade en brist i systemet och visade hur skattepengar betalas ut till vårdgivare utan kontroll. Granskningen visade också att både läkaren och chefer och politiker i Lomma kommun försökte mörka skandalen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Sydsvenskans reportrar grävde fram smutsiga sanningar om hur äldre respektlöst prioriterades bort under pandemin. I hemliga beslut portades inte bara gamla som bodde på äldreboenden från sjukhusvård, utan även människor som bodde hemma. Lomma kommun tonade ner problemet men med hjälp av bandinspelningar kunde reportrarna avslöja att både läkaren och kommunen försökt mörka vad som hänt. Och genom att metodiskt gräva sig ner i fakturaunderlagen och pussla ihop koder och diagnoser med riktiga patienter lyckades de belägga att läkaren dessutom tagit betalt för möten om att neka patienterna sjukhusvård. Möten som aldrig ägt rum. Granskningen avslöjade stora brister både i sjukvården och äldrevården under pandemin, hos myndigheter och i Region Skånes ekonomiska kontrollsystem för hur skattemedel används. De hemliga besluten om att äldre människor inte ska få vård på sjukhus har väckt stark upprördhet bland privatpersoner, politiker och debattörer. Efter publiceringen har flera myndigheter på kort tid satt igång omfattande utredningar. Bland annat Ivo och Region Skåne som har anlitat en konsult, tidigare delaktig i Macchiariniutredningen, för att systematiskt gå igenom alla journaler och reda ut vad som hänt. Även en polisutredning pågår. Avslöjandet är en del av historien om vad som kunde hända äldre människor i Sverige 2021 utan att myndigheter reagerade. Tillägg 13 april: Efter granskningen fick chefen för vårdcentralen fick avgå och Region Skåne krävde, för första gången någonsin, skadestånd för varumärkesskada. Praktikertjänst fick betala 2,5 miljoner kronor. När myndigheterna försöka mörka vad som hänt fortsatte Sydsvenskan att utkräva ansvar. I Lomma kommun där de felaktiga besluten varit kända visade en utredning inga brister i socialchefens agerande. Vår vidare granskning avslöjade att socialchefen själv beställt utredningen - och att hon erbjöds möjlighet att ”skruva” på innehållet innan rapporten blev offentlig. När Praktikertjänst hävdade att besluten var på grund av de äldres sjukdomar fortsatte vi att visa nya exempel där det hade gått snett. Till slut fastslog Region Skånes utredning: I många fall fanns inte medicinska grunder för att porta de äldre från sjukhusvård.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi höll på med en uppföljning av ”Den sjuka äldrevården”, Sydvenskans granskning av Sveriges sämsta äldreboenden, som finns i Lomma kommun och drivs av företaget Frösunda. När vi skrev om ett större covidutbrott på deras äldreboenden fick Dan Ivarsson tips om att äldre personer som bor hemma hade blivit bortprioriterade från sjukhusvård utan att de eller deras anhöriga fått reda på det. Efter att vi hade fått full insyn i ett sådant ärende förstod vi att det fanns många drabbade och började leta efter fler fall.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
1. Hitta besluten i patientjournalerna Vi letade efter case genom tidigare kontakter i Lomma äldreomsorg, pensionärsföreningar anmälningar till Ivo och personer som registrerats som avlidna i Lomma. Sedan arbetade vi upp förtroende hos de drabbade och deras anhöriga. På det sättet fick vi höra deras berättelser och insyn i deras journaler för att ta reda på hur, när och vem som hade fattat besluten om behandlingsbegränsningar. 2. Inspelningar En anhörig spelade in samtal som hon hade med sjukvårdspersonal, kommunen och regionen. På så vis kunde vi till exempel höra exakt hur det gick till när sjuksköterskan nekade hennes mor att få vård på sjukhus. Vi kunde också höra hur både läkaren och kommunens och regionens tjänstemän och politiker förklarade det inträffade för anhöriga – det gav en annan bild än de svar som vi journalister fick under våra intervjuer. 3. Lägga pussel av koder i Region Skånes fakturasystem Hade läkaren tagit betalt för att ta de hemliga besluten om att patienter inte skulle få sjukhusvård? Av sekretesskäl finns inte patientens namn eller personnummer på fakturorna så det krävdes mycket funderingar och research innan vi utarbetat en helt egen metod: Läkaren hade i journalerna angett att besluten om att neka patienter sjukhusvård fattats på ett möte där de gjort en sip, samordnad individuell plan. Region Skåne betalar ut 3 000 kronor i ersättning varje gång en läkare har haft ett sådant möte där patienter, anhöriga och andra inblandade ska delta, enligt lag. Vi började med att begära ut leverantörsreskontra och fakturor hos Region Skåne. Där kunde vi se att vårdcentralen Sundets läkargrupp hade fått pengar för ett stort antal sip-möten, men alltså inte vem mötena gällde. Vi gjorde långa intervjuer med tjänstemän på Region Skåne för att få veta hur systemet med fakturorna är uppbyggt och vilka uppgifter som sparas. Till sist kunde vi begära ut en databas för samtliga möten som vårdcentralen påstod att de hade haft. Där framgick vilken läkare som hade haft mötet, vilken dag mötet hade ägt rum samt patientens ålder, kön, hemkommun samt en chifferkod för patientens personnummer. Det gav viss fingervisning. Den avgörande nyckeln blev sedan att begära ut vilka diagnoskoder som var kopplade till vilken rad/patient i systemet. Diagnoskoderna var googlingsbara och till slut kunde vi med säkerhet hitta de patienter som vi varit i kontakt med. Vi jämförde och konstaterade att uppgifterna stämde med deras sjukjournaler – och kunde slå fast att läkaren hade hittat på mötena. 4. Leta efter direktiven som inte fanns Läkaren hävdade att hon bara följde direktiv från Region Skåne när hon tog beslut om behandlingsbegränsningar på löpande band. Så vi begärde ut alla instruktioner som skickats ut till privata vårdcentraler från Region Skåne, Socialstyrelsen, kommunförbundet och lusläste. Ingenstans hade läkaren stöd i sitt påstående. Vi bad också läkaren att visa upp direktiven hon hänvisade till. Men det gjorde hon inte. 5. Förstå lagtexten Vi läste lagtexter och riktlinjer från Socialstyrelsen och intervjuade läkare för att ta reda på hur beslut om behandlingsbegränsningar ska gå till. En jämförelse med det som hänt visade att besluten stred mot både riktlinjer och patientlagen.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Intervjuer med drabbade. Sjukjournaler där beslut antecknats. Mejlkonversationer mellan drabbade, kommun och Region Skåne. Bandupptagningar från samtal mellan anhöriga, kommun och Region Skåne. Leverantörsreskontra, fakturor och fakturaunderlag från Region Skåne Databas från Region Skåne med fakturaunderlag, kopplat till läkarnas påstådda möten och uppgifter om patienterna och deras diagnoskoder. Utdrag från Ratsit om personer som registrerats som avlidna. Minnesanteckningar från Lomma kommun från ronder och klustermöten med vårdcentralerna. Avtal mellan kommunen och Region Skåne. Lagtexter (Patientlagen, Hälso- och sjukvårdslagen) Riktlinjer från Socialstyrelsen.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Lomma kommun tonade ner händelsen. En skrivelse där sjuksköterskorna hade slagit larm till kommunen belades med sekretess. Kommunen kallade den minnesanteckningar och ingen avvikelse. Vi fick istället intervjua flera av varandra oberoende källor för att pussla ihop innehållet. Efter första publiceringen skickade kommunen dock skrivelsen till det företag som utredde händelserna – då blev den allmän handling och vi kunde begära ut den. I fakturaunderlaget till Region Skåne finns endast en chifferkod som representerar varje patient. Det var därför svårt att bevisa exakt vilka patienter och anhöriga som läkaren påstod att hon hade haft möten med. Ett tag var vi nära att ge upp. Men genom att ägna mycket tid åt att försöka förstå hur regionens databassystem var uppbyggt lyckades vi till sist lägga pussel med hjälp av diagnoserna, se metod ovan. Lomma kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska hade en central roll i historien – men hade slutat sin anställning i kommunen och ville inte medverka i något reportage. Efter den första intervjun med läkaren valde hon att inte ställa upp på fler intervjuer utan hänvisade till Praktikertjänst. Några fler direkta svar från läkaren har vi inte fått.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
13 december: Läkarens hemliga coronabeslut: äldre som bor hemma portas från sjukhusvård 14 december: Så tystade läkaren och Lomma kommun ner att äldre portats. 2 januari: Läkaren tog betalt för att porta patienter från sjukhusvård - begärde ersättning för möten som aldrig ägt rum. Ta gärna del av artiklarna digitalt. Inloggning är sänd till kansliet och länkar finns i artikelförteckningen i bifogad fil.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Ungefär en månad. Två reportrar i princip på heltid, en på deltid. Arbetsledare avlöste varandra eftersom jul och nyår kom emellan.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Tillägg 13 april: Region Skåne krävde att chefen för vårdcentralen skulle avgå och Praktikertjänst fick inte bara betala tillbaka ersättningen för mötena som inte ägt rum. För första gången någonsin krävde Region Skåne skadestånd för varumärkesskada på 2,5 miljon kronor. Praktikertjänst har lagt sig platt och betalat. De ska även göra en informationskampanj till kommunens alla invånare för att återskapa förtroendet för vården. Region Skåne kontrollerar just nu hur 18 andra utvalda vårdcentraler beslutat om behandlingsbegränsningar under pandemin. Ivos utredning pågår än. Ursprungstext: Sällan har en granskning så snabbt fått konsekvenser hos så många olika myndigheter. Flera olika utredningar har tillsatts. Region Skåne har anlitat konsulten Jesper Persson, som även var delaktig i utredningen för Machiariniärendet på Karolinska Institutet. Hans uppdrag är att gå igenom alla beslut om behandlingsbegränsningar som läkaren har tagit under mars till och med maj, kontrollera om besluten är rätt tagna, om läkaren har varit i kontakt med patienter och anhöriga och om hon gjort samordnade individuella planer (sip:ar) på korrekt sätt, och hur hon har fakturerat. Lomma kommun har låtit en extern firma utreda kommunens agerande. I rapporten som nyligen blev klar konstateras att rutinerna brustit. Utredningen visar att socialchefen borde följt upp ärendet och gjort en avvikelse till Region Skåne. Kommunen har också krävt att vårdcentralens chef ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits, tex om läkaren tagit kontakt med alla anhöriga. Kommunen var dock inte nöjd med redovisningen och gjorde därför anmälningar till Ivo, Praktikertjänst och Region Skåne. Kävlinge kommun har beslutat att alla sipar, samordnade individuella planer, som gjordes under våren för invånare med hemsjukvård eller hemtjänst, ska göras om senast under februari 2021. Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, har startat en tillsynsutredning över vårdcentralen Sundets läkargrupp. Tre nya anmälningar har inkommit, från Lomma kommun, en privatperson och en läkare på Region Skåne. En polisutredning pågår om huruvida läkaren gjort sig skyldig till något brott. Attendos äldreboende Lyckliga gatan har avslutat samarbetet med läkaren och den aktuella vårdcentralen. Praktikertjänst har också startat en egen utredning av ärendet. Den aktuella läkaren på vårdcentralen har bett om ursäkt och lovat att hon ska ta kontakt med alla patienter och anhöriga och informera dem. Granskningen fick bra genomslag. TT, SVT, P4 Malmöhus, Aftonbladet, Kvällsposten/Expressen och branschtidningar som Senioren tog upp nyheten samma dag den publicerades. Flera av dem gjorde uppföljningar. Ledarskribenter, kulturskribenter och krönikörer har kommenterat det inträffade. Regionpolitiker från S, M, L och SD har reagerat och krävt att regionen går till botten med ärendena. ”Jag blir beklämd när jag ser det. Så här får det inte gå till”, sade till exempel Gilbert Tribo (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne. Gensvaret från läsarna har varit stort. Många läsare har hört av sig och tackat för avslöjandet. Flera bor i de områden där läkaren varit verksam och debatten har rasat i lokala facebookgrupper. Men människor från hela Skåne har hört av sig. Många är oroliga för att andra läkare har gjort på liknande sätt och att det kanske står i deras patientjournal att de inte kommer att få någon sjukhusvård om de blir dåliga. En privatperson har gjort en anmälan till Justitieombudsmannen, som beslutat att ej utreda ärendet, eftersom en privat vårdcentral inte räknas som en myndighet. Malmö anhörigförening hjälper några av de drabbade att driva sina ärenden vidare och få en korrekt gjord bedömning om de ska ha några behandlingsbegränsningar. RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, har föreslagit att det ska gå att utfärda vite för huvudmän som inte lever upp till åtaganden i lagen om sip, samordnade individuella planer.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej