Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Daniel Öhman
Förutom ovanstående deltog följande personer
Tilda Glaes
Maria Ridderstedt
Daniel Värjö
Emelie Rosén
Lisa Helgesson
Erik Nilsson
Anna Björklund
Samuel Skoog
Publiceringsdatum
2019-09-12
Var publicerades jobbet?
SR Ekot
Prylarnas Pris P1
p1 morgon
Studio ett
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Prylarnas pris har avslöjat flera av de verkliga miljö- och klimatkonsekvenserna av vår ohållbara prylkonsumtion. Hur elbilars motorer tillverkas av sällsynta jordartsmetaller som skapar allvarliga miljöproblem i Kina. Hur svenska myndigheter lurar folket och EU och hävdar att vi återvinner mer än dubbelt så mycket plastförpackningar som vi i verkligheten gör. Att ingen plast återvinns från bilar och att nedmalda bilrester som lagts på deponier bokförs som materialåtervinning. Att elsparkcykelföretaget VOI ljuger om sin klimatpåverkan och att de i själva verket skadar klimatet istället för att vara en räddning. Att många av våra elektriska prylar håller allt kortare tid och att många företag använder sig av planerat åldrande i syfte att få oss att byta ut prylar snabbare än nödvändigt
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Programmet och nyheterna avslöjar hur myndigheter och företag medvetet lämnar felaktig information till allmänheten. Tex att transportfordon som Volvos elbilar och VOIs elsparkcyklar framställs som bättre för miljö och klimatet än de verkligen visar sig vara när vi granskar dem. Samt att återvinningsstatistiken inte återger verkligheten och framställer svenskarna som mycket bättre än vi är. I själva verket når vi inte ens upp till EU:s krav.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Jag har tidigare granskat matens miljö och klimatkonsekvenser och har länge funderat att göra samma sak när det gäller prylar. Så när jag äntligen fick tid att göra en sådan storsatsning så körde jag igång.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
En uppsjö av metoder, hemliga källor, egna databaskörningar, fältarbete, tagit del av forskning, både publicerad och inte publicerad, inhemsk och utländsk statistik. Några exempel: En bit in i arbetet med granskningen av den svenska plaståtervinningen hade jag hört misstankar från flera håll om att allt inte stod rätt till med siffrorna. Det verkade helt enkelt som att alla förpackningar inte räknades in. Jag bestämde mig för att kontrollera bakvägen. Mycket av plasten som inte hamnar i återvinningen hamnar i de vanliga soppåsarna, som i sin tur eldas upp i fjärrvärmeverk. Genom att kontakta de här fjärrvärmeverken, läsa forskning och rapporter lyckades jag till slut fastställa att, plastens andel i soporna var över 15 procent. Nästan hälften av energin i fjällvärmeverken kom från plast. Det mesta av plasten var förpackningar. Det skulle innebära att det fanns uppemot 500 000 ton förpackningar, vilket är dubbelt så mycket som de officiella siffrorna. Jag började då kontakta kommuner och andra som utfört mer exakta plockanalyser som gått igenom hushållssopor och klassificerat innehållet och dessa analyser tydde på att fjärrvärmeverkens analyser var korrekta. Till slut lyckades jag identifiera ett privat företag som utfört hundratals sådana här analyser, jag besökte dem på plats för att dokumentera hur analyserna utfördes och fick till sist ta del av deras interna statistik. Underlaget var tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt och efter att ha viktat siffrorna för villor och flerfamiljshus lyckades jag hitta den verkliga siffran på hur mycket plastförpackningar som låg i de vanliga soporna. Tillsammans med statistik som jag lyckades få ut från förpacknings- och tidningsinsamlingen och Naturvårdsverket, samt återvinningscentraler kunde jag till sist räkna fram den verkliga mängden plastförpackningar i Sverige. Det visade sig att den var mer än dubbelt så hög som de officiella siffrorna, vilket också innebar att en halv miljard i förpackningsavgifter inte betalats in och att Sverige inte på långa vägar klarar EUs krav. Under arbetet med granskningen, hade jag också kontakt med en konsult som jobbade för naturvårdsverkets räkning. Hon gjorde parallellt en egen analys som kom till samma slutsats. En genomgående nyckel i hela Prylarnas pris granskning var att följa näringskedjan hela vägen. I fallet med jordartsmetallerna begav jag mig till Kina för att se med egna ögon. Jag valde de sällsynta jordartsmetallerna som blivit och kommer bli allt viktigare i takt med att allt mer teknik, inte minst bilarna elektrifieras. Kinas officiella linje när det gäller utvinningen av jordartsmetaller är att det fanns miljöproblem tidigare, men att dessa är åtgärdade. Det är också den bilden som många av företagen som använder metallerna kablar ut och i viss mån också de organisationer som granskar metallerna. Det visade sig när jag startade granskningen att det var akut brist på förstahandsuppgifter. Varken NGO:s eller journalister hade släppts in i områdena de senaste fem åren. De som försöker arresteras eller körs iväg. SR:s korrespondent som försökte närma sig en slaggdamm i inre Mongoliet blev tagen av företagets säkerhetstjänst, förhördes och beordrades att lämna. Ett filmteam från Hong Kong arresterades av polis. Strategin som jag lade upp tillsammans med min tolk/fixare var att vi skulle röra oss fort. Vi bokade resan till Baotou, platsen för världens största gruva för jordartsmetaller, i sista stund. Vi använde inga appar för att boka taxi och bokade inget hotell. Vi stängde av telefoner när vi befann oss i känsliga områden. Vi gjorde det kort sagt svårt för myndigheterna att veta vad vi gjorde. Planen var att inte stanna på samma plats länge. Att prata med människor men att röra oss vidare, och göra längre intervjuer inomhus utom synhåll för vittnen. Frågan som vi ville ta reda på var, hur hade boende i området kring fabrikerna som utvann jordartsmetallerna påverkats, hur hade miljön påverkats och hade området verkligen sanerats såsom myndigheterna sagt. Det mest förorenade området sades vara området kring en stor slaggdamm Wiekuang damm. Det här området hade besökts av journalister för flera år sedan då det var lättare att röra sig fritt för journalister i Kina. Men det fanns i princip inga rapporter från de senaste fem åren. Det visade sig att marken fortfarande var så giftig att de flesta bybor omlokaliserats. Vi lyckades hitta flera av dem och de vittnade om svår sjuklighet, överdödlighet i cancer, övergrepp från företaget och myndigheterna i samband med flytten. Det visade sig också att myndigheterna hållit hälsofaror hemliga för dem. Jag hade kommit över en forskningsrapport som visade på kraftigt förhöjda strålningsnivåer i området kring sjön, Men byborna hade inget fått veta. Granskningen var nära att sluta här innan vi ens fick se området, en angivare i byn ringde polisen, men vi blev larmade av vår taxichaufför som överhört samtalet och vi kunde lämna området innan polisen hann dit. Nästa steg var att närma oss dammen för att undersöka om föroreningarna upphört och om området sanerats. Det hade planterats en del träd, och en del bybor hade flyttats, andra bodde kvar och odlade grönsaker i den kraftigt förorenade jorden som inte sanerats. (något som bekräftades av experter vi talade med) Själva dammen som tidigare hade gått att besöka var nu inringad av en mur med övervakningskameror så den kunde vi inte se. Dock kunde vi känna lukten, En mycket kraftig kemisk odör, som gav både mig och tolken ont i huvudet, yrsel och halsont. Vi följde lukten och lyckades till slut finna lukthärden, ett brunsvart vatten som strömmade i riktning mot dammen. Det var utan tvekan så att vattnet var förorenat. Allt var dött i närheten, det luktade och såg förfärligt ut, men målsättningen var ändå att ta ett vattenprov. Det skulle dock inbegripa att göra olaga intrång, klättra över ett stängsel. När jag övervägde detta närmade sig dessutom två svarta bilar, av allt att döma tillhörande de lokala myndigheterna. Vi var tvungna att snabbt lämna området. Med hjälp av satellitbilder lyckades vi senare fastslå att vattnet kom från fabrikerna som utvann jordartsmetallerna. Jag lyckades också få tag på centralt positionerade personer, som mot löfte om anonymitet, lät sig intervjuas. De kunde bekräfta att förorenat vatten fortsatte att strömma ut i dammen. Inte heller skyddades dammen av något täckskikt vilket gjorde att vattnet trängde vidare genom marken och rörde sig i riktning mot Gula floden. En annan utsaga från Kina var att gruvor i södra Kina, nu använde sig av en miljövänligare teknik. Men vi lyckades samla flera samstämmiga vittnesmål om att den nya tekniken inte var bättre. Den bara såg bättre ut. Istället för att förorena marken utifrån förorenades den nu inifrån. I flera provinser utfördes inga kontroller på det här vattnet. Nästa steg var att kontrollera vad bilföretagen och framför allt Volvo cars som vi valt att särskilt granska gjorde för att säkerställa att metallerna utvanns på ett sätt som inte skadade miljö och klimat. Själva hävdade de att de ställde krav på hur metallerna bröts. Men via källor och intervjuer med officiella företrädare för jordartsmetallsindustrin i Kina stod det klart att några sådana krav inte ställdes i dagsläget. Det fanns inget spårbarhetssystem för jordartsmetallerna i Kina i dagsläget. I konfrontation med Volvo erkände företagets företrädare till sist att de inte ställde några konkreta krav. Ett annat exempel: En granskning, gällde hållbarheten hos hushållsapparater och annan hemelektonik där svenska Electrolux är marknadsledande. När det gäller Electrolux sa de inledningsvis att alla deras produkter höll en hög kvalitet. Här kunde vi med kombinerad internetresearch och genom att fråga de som faktiskt sålde deras produkter snabbt ringa in att vissa av deras produkter tvärtom hörde till de som reklamerades mest något som ledde till att vi valde att titta vidare på de produkterna. Vi testade också produkterna själva. När vi sedan återkom till Electrolux så erkände de så småningom (i tredje intervjun), att de faktiskt hade kvalitetsproblem inte bara på dessa produkter utan även på stora delar av sortimentet för småel under flera års tid. Genomgående har den stora researchutmaningen varit att mycket är väldigt tekniskt. När det gäller bilåtervinningen till exempel fanns helt enkelt inte någon detaljerad statistik. Jag ville se vad som faktiskt återvanns från bilarna. Genom att besöka återvinningsanläggningar, bilskrotar och prata med de experter och forskare som kunde branschen bäst lyckades jag slå fast att i princip ingen plast återvanns från bilarna. Men vad som då återvanns var svårare att få veta. Via en källa fick jag till slut höra att utöver metaller så handlade återvinningen om att man dumpade rester från bilåtervinningen, ett sandliknande material som kallades fines, på soptippar som täckmaterial och att detta redovisades som materialåtervinning. Men hur mycket det handlade om kunde ingen säga. På direkt fråga svarade dock bilskrotningsföretagen att det enda material de återvann från den lätta fraktionen som kallas för shredder light fraction. ( det som blir kvar när metallerna återvunnits) var det här sandliknande materialet som kallades fines. Bilindustrin var skyldig att redovisa detta till Naturvårdsverket men har struntat i att göra det. men efter jag konfronterat både Bil Sweden och Naturvårdsverket valde Bil Sweden för första gången att redovisa hur mycket som återvanns ur shredder light fratction. Kombinerat med svaren från återvinningsföretagen hade jag nu en siffra. Det här är bara ett exempel på att den verkliga nyheten ofta finns dold i statistik som inte finns, men som bör finnas. Genom att sätta mig in på djupet, kunna området bättre än experterna, kunde jag hitta vägar att få fram verklig statistik som dolde obekväma sanningar.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Detta har delvis förklarats ovan. Men huvudbasen i källorna har varit, besök på anläggningar, intervjuer med företrädare för branschen, forskningsrapporter, såväl interna som offentliga. Offentlig statistik från SCB, Naturvårdsverket, Eurostat med mera. Många har inte velat prata offentligt och har pratat med mig under löfte om anonymitet. Konsumentforum, och Youtube har varit bra forum för att hitta exempel på produkter som inte fungerar. Vi har därefter gott vidare och gjort djupare granskningar på vissa produkter med hjälp av experter, tester och intervjuer. Vi gjorde också egna undersökningar, lät tillexempel själva testa plastförpackningar för att se om de var återvinningsbara. I Kina var det stundtals en utmaning, att hitta forskningsrapporter som bara var på kinesiska och inte alltid publicerade på internet. Mina egna sinnen var också en viktig källa. Många nyhetsingångar, föddes i fält. Ett studiebesök avslöjar ofta verkligheter man aldrig skulle fått i en intervju.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Massor. Det kanske mest genomgående problemet, är att det var utmanande att göra en så omfattande granskning till största delen på egen hand. Helt enkelt svårt att hålla alla de olika trådarna i huvudet. Många delar var dessutom tekniskt väldigt komplicerade. Det var viktigt att få visum till Kina och visumprocessen var komplicerad, och tog mycket tid, i Kina var vi ständigt påpassade, lokala myndigheter och säkerhetspolis försökte flera gånger på olika sätt stoppa oss.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Lyssna i första hand på programmen nedan, men vi har också listat en eller ett par av nyheterna som hör till dessa avsnitt. Återvinningsbluffen: https://sverigesradio.se/avsnitt/1383147 En av nyheterna i Ekot som hör till detta ämne: 80 procent av plastförpackningarna eldas upp: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7313146 Bilbranchens mörka hemlighet (2 delar) https://sverigesradio.se/avsnitt/1374160, https://sverigesradio.se/avsnitt/1374161 Två av nyheterna som hör till detta ämne: Elbilar riskerar skapa stora miljöproblem https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=32387&artikel=7302098 Volvo Cars om miljöproblemet: Kan inte ställa krav https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=32387&artikel=7302757 Allt som säljs går sönder: https://sverigesradio.se/avsnitt/1371105 En av nyheterna som hör till detta ämne: Forskarna: Elektriska prylar går sönder allt snabbare. https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=32387&artikel=7296955 Samt nyheten om Elsparkcykelföretaget Voi: Voi har kraftigt överdrivit elsparkcyklars klimatnytta. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7323721
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
1 år
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Kraftfulla reaktioner. Serien har debatterats i riksdagen, Fått Naturvårdsverket att ändra sina rutiner för statistikinhämtning, genererat flera debattartiklar, nya kurser i plaståtervinning har startats inom bilindustrin med hänvisning till serien, Flera politiska förslag och partimotioner gällande prylars livslängd och ursprungsmärkning av jordartsmetaller. Volvo Cars har förändrat sin policy för inköp och upphandling av metaller. Elsparkcykelföretaget Voi, har ändrat sin företagskommunikation och hävdar inte längre att de är så klimatsmarta som tidigare sagts. Flera konsumentkampanjer har startats för mindre shopping med hänvisning till Prylarnas pris. FTI har ändrat sin text på sin hemsida och skriver nu ut sanningen om hur stor andel av plastförpackningar som materialåtervinns, vilket de inte gjorde tidigare. Flera nyheter från granskningen har fått stort genomslag i svenska medier och har varit bland de mest lyssnade i Sveriges Radios app under året. Andra länder såsom Belgien och Finland, har inspirerade av vår granskning om plastförpackningar gjort liknande granskningar som fått stort genomslag. Flera ytterligare journalister från andra länder har kontaktat mig för att få hjälp med liknande granskningar. Flera affärskedjor har i kontakter med mig sagt att de med anledning av serien börjat jobba hårdare på att ta fram nya plastförpackningar. Bilindustrin har ändrat sitt sätt att redovisa till Naturvårdsverket och lovat att bli mer transparant. Flera projekt har startats av bilåtervinnare för att börja återvinna mer plast. Naturvårdsverket har uppmanat kommuner och länsstyrelser att se över lämpligheten att använda restprodukter från skrotade bilar som täckmaterial på soptippar. Och verket lobbar numer på en harmonisering av EUs direktiv för avfall och skrotade bilar så att det inte längre blir möjligt att redovisa nedmalda bildelar som använts som täckmaterial som materialåtervinning. Jag har fått oerhört mycket positiv feedback från myndigheter och kollegor samt 100-tals tips som jag nu jobbar på att förvalta.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Ja avsnitt 2-3 har anmälts till granskningsnämnden. Granskningsnämnden har ännu inte beslutat om ärendet kommer tas upp eller ej.