Sök
Kategori
Studentspaden
Nominerade
Ida Ovesson
Anna Dahlgren
Ebba Wettainen
Förutom ovanstående deltog följande personer
Dagens ETC: Maria Sandmon och Anton Borgström
Handledare Umeå Universitet: Arne Müller
Publiceringsdatum
2 februari 2023
Var publicerades jobbet?
Dagens ETC
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Resorna i Svenska hockeyligan (SHL) orsakar stora klimatavtryck. I en granskning som aldrig tidigare gjorts kartläggs SHL-lagens resor till och från matcherna under grundserien 2022/2023. Klubbarnas transporter orsakar drygt 700 ton växthusgaser. På fem år gör utsläpp i den storleken att 10 500 kvadratmeter is i Arktis, motsvarande ytan av fem fotbollsplaner, smälter. De största utsläppen står publiken ändå för som är 30 gånger större än klubbarnas. De släpper ut omkring 12 000 ton växthusgaser under en säsong, vilket motsvarar 30 000 flygresor tur och retur till Grekland. Ytterligare visade det sig att 11 av 14 SHL-klubbar helt saknar riktlinjer för sitt miljöarbete. Prestationen går före miljön och SHL:s vd är inte tillräckligt påläst inom miljöarbetet. Under grundseriens resande till och från matcher orsakar en genomsnittlig SHL-spelare utsläpp på 1,7 ton växthusgaser, vilket går emot Parisavtalets mål att varje person högst får släppa ut ett ton per år.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen är en omfattande kartläggning av SHL-lagens och publikens resor. Idrotten granskas ofta i relation till jämställdhet eller jämlikhet, men sällan gällande klimatet. Vår granskning fyller luckan och visar att det finns en dold miljöbov. Resorna i SHL leder till stora utsläpp, både från spelarna och publiken. Privatpersoner är sällan föremål för granskning. Under arbetet har vi inte bara synliggjort spelarna och lagens miljöpåverkan, utan också publikens utsläpp, som faktiskt är större än lagens gemensamma utsläpp. Granskningen visar också hur de ansvariga ställer sig till utsläppen. De lägger ofta ansvaret på någon annan, med motiveringar såsom att ligan behöver lägga ett schema som gör det lättare att välja hållbara alternativ eller att transportsektorn behöver utveckla miljövänliga transportmedel. SHL:s vd säger att hon inte är tillräckligt påläst, vilket visar på att klimatet får för lite utrymme inom idrotten. Genom att förklara resemängden i form av resor till Grekland och hur mycket is i Arktis som smälter på grund av utsläppen i SHL gör vi koldioxidutsläppens betydelse förståelig för läsarna.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Klimatfrågor är en minst sagt aktuell fråga och tar mer och mer plats i samhällsdebatten. Vi kände däremot att diskussionerna kring sportens klimatpåverkan är få och att det dessutom saknas en mängd granskningar av det. Vi valde hockeyn för att det är en av Sveriges största sporter. Valet föll på just SHL då vi visste att de spelar många matcher per säsong, att de flyger till många av dem och att matcherna spelas över hela landet, från Luleå till Malmö. Ligan drar dessutom en stor publik och vid tiden för granskningen pågick hockeysäsongen. Slutligen är sport är ett stort intresse för oss alla tre. Därför ville vi undersöka hur hållbar sporten egentligen är.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Research: Eftersom det inte finns några offentliga dokument eller liknande att utgå från i en granskning likt denna har arbetet till stor del baserats på många samtal och intervjuer. Vi har ringt runt till samtliga lag och bett om deras resplan för säsongen, däribland hur många som reser till varje match och vilket färdmedel de använder. Utifrån informationen har vi beräknat resvägen, vilket är beroende på vilket färdmedel som använts, och därefter beräknat deras utsläpp. Vi läste bland annat på om utsläppsberäkningar, ISO-certifieringar och effekterna av koldioxidutsläpp. Intervjuer: I granskningen återfinns ett flertal intervjuade, däribland spelare, SHL:s vd och supportrar. Utöver dessa, som återfinns i artikelserien, har vi intervjuat uppemot hundra personer för information och för att kartlägga transportutsläppens omfattning. Enkät: Vi var på plats under en SHL-match mellan Skellefteå och Örebro där vi frågade 150 personer i publiken hur de tagit sig till matchen och varför de valt just det färdmedlet. Ett par av personerna ställde vi mer djupgående frågor till, bland annat vad de tänker om sin egen miljöpåverkan, för att inkludera deras resonemang kring transporterna. Klimatberäkningar: Vi har beräknat lagen och publikens utsläpp. Utifrån val av färdmedel beräknade vi avstånden mellan arenorna och räknade därefter ut utsläppen, med hjälp av siffror från myndigheten Trafikanalys.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
I vår artikelserie återfinns intervjuer med tre vd:ar för lag i ligan, SHL:s vd, en hållbarhetskonsult, Riksidrottsförbundets hållbarhetssamordnare, Svenska ishockeyförbundets stabschef, en lagkapten i SHL, en reseansvarig i en supporterklubb samt 150 supportrar. Utöver dessa har vi intervjuat uppemot 100 personer som inte syns i artiklarna men som vi sökt information hos, bland annat experter gällande ISO-certifieringar och utsläppsberäkningar. Utsläppsberäkningarna baserades på information från lagen om hur de reser och utsläppssiffror från myndigheten Trafikanalys.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det fanns ingen tidigare granskning av de totala transportutsläppen i SHL och vi ville täcka ett så stort område som möjligt i vår kartläggning, vilket gjorde det svårt att veta var vi skulle avgränsa oss. Dessutom hade vi en begränsad tid att arbeta med detta. Vi valde att hålla oss till de utsläpp vi kunde få information om, det vill säga SHL-klubbarna, publiken och supporterklubbarna. En stor svårighet var hur vi skulle hantera resor längre fram under säsongen som inte var bokade ännu. Där fattade vi beslutet att beräkna dem som bussresor istället för flygresor, i de fall klubbarna själva var osäkra på färdsätt. Därmed kunde vi vara säkra på att vi inte förstorade utsläppen, utan snarare beräknade miniminivån för utsläpp. Granskningen innebar många samtal och mail för att få tag på personer som inte svarade på flera veckor. När de väl svarade återkom de ofta med ny information som krävde att vi räknade om utsläppen för samtliga lag, vilket tog lång tid med tanke på hur många matcher som spelas varje säsong. Ytterligare ett problem vi stötte på under granskningen var att få prata med spelarna i klubbarna. Efter intervju med ett av lagens klubbdirektörer var det inte längre aktuellt med en intervju med spelaren från laget, trots att vi bokat intervjun och varit tydliga med dess syfte. Händelsen gjorde det dock tydligt att vårt arbete rörde upp känslor. Vi fick däremot intervjua en annan spelare.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Publiceringen består av fem artiklar. Första artikeln är viktigast då den redogör för lagens utsläpp. Även artikeln ”Miljön har i princip inte funnits på agendan överhuvudtaget” är viktig då den visar att 11 av 14 klubbar saknar miljöpolicys. SHL ger sin syn på utsläppen i "SHL:s vd om ligans utsläpp: `Jag är inte tillräckligt påläst`". I “Hockeysupportrar skippar bilen – fyller egen tågkupé” lyfter vi ett miljövänligt sätt att resa. Slutligen lyfts spelarperspektivet i “Växjös lagkapten: ”Vi alla har ett ansvar”, där Erik Josefsson berättar om sina tankar kring transportutsläppen i SHL.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Under kursen "Undersökande journalistik" arbetade vi alla med projektet på heltid i 8 veckor. Efter det fortsatte vi arbeta med Dagens ETC fram till första publiceringen. Sammanlagt har arbetet pågått i cirka 22 veckor.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Det har blivit tydligt hur stora transportutsläppen är i SHL. Vi vet att vår granskning har lyfts inom SHL-ledningen, bland annat när de diskuterat ligans hållbarhetsarbete. Flera klubbar säger att vårt arbete fått dem att reflektera över sitt resande, till exempel vad gäller valet mellan privatflyg och linjärflyg. Efter vår granskning publicerade Svenska hockeyligan i juni 2023 nyheten att spelformatet för slutspel och kvalspel för säsongen 2023/2024 ändras. Förändringen innebär att lagens resor minskat i antal. Även spelordningen i åttondelsfinalerna ska ses över under denna säsong.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Vid tiden för publiceringen hade Dagens ETC 18 000 prenumeranter. Granskningen har också publicerats i sociala medier, bland annat på Instagram där tidningen har omkring 27 000 följare. Journalisten Arne Müller nämner vår granskning i en insändare till Folkbladet den 4 augusti 2023.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.