Sök
Kategori
Storstadstidning
Vinnare
Mikael Delin
Mattias Carlsson
Förutom ovanstående deltog följande personer
OBS: FORMULÄRFUNKTION "Lägg till person" FUNGERAR EJ. Mednominerad är Mattias Carlsson (mattias.carlsson@dn.se, 087381069).
Publiceringsdatum
2016-06-30-2016-11-11
Var publicerades jobbet?
Dagens Nyheter
JURYNS MOTIVERING
"För att ha avslöjat vänskapskorruption och regelbrott inom den myndighet vars oförvitlighet ska vara ställd utom allt tvivel.”
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Riksrevisionen är myndigheten som ska vara en helt oberoende väktare av hela den svenska statsförvaltningen. Men Dagens Nyheters granskning avslöjade omfattande missförhållanden som hotade både uppdraget, oberoendet och allvarligt skadat förtroendet för myndigheten. Riksrevisorerna har bland annat gjort regelvidriga rekryteringar av tidigare kollegor, gett utomstående inflytande över det oberoende arbetet och lagt sig i granskningar som rört dem själva. Alla de tre riksrevisorerna har avgått efter granskningen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Riksrevisionen är en myndighet som ska vara ett föredöme för alla landets myndigheter. Deras uppgift är att se till att de andra följer reglerna. Myndighetens oberoende är skyddat i grundlagen. Vi har avslöjat allvarliga missförhållanden som varit helt okända, även för de anställda på Riksrevisionen. Arbetet har krävt ett idogt och systematiskt granskande under flera månader av en myndighet och ett källmaterial som få har djupare kunskap om. Efter varje publicering har vi valt ett nytt område inom myndigheten att fördjupa oss i, vilket lett till avslöjanden om allt från ekonomi, vanstyre och vänskapskorruption. Genomslaget har varit mycket stort och lett till att de tre riksrevisorerna avgått och att riksdagen nu ser över hela myndigheten styre, vilket sannolikt leder till en ändring av Sveriges grundlag.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi fick under våren 2016 in ett fåtal tips om Riksrevisionen. Tipsen var allmänt hållna, och tipsarna kände inte till det som senare skulle komma att avslöjas. Men det var tillräckligt för att väcka vårt intresse att gå vidare och göra en djupare granskning av myndigheten.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi ville granska hela Riksrevisionen och dess ledning. För att strukturera arbetet utgick vi hela tiden från myndighetens tre ledord: öppenhet, professionalism och oberoende. Vår granskning visade hur deras agerande gång på gång stred mot ledorden. Vi gick igenom varenda mejl som riksrevisorerna skickat och varje samtal som de ringt under en period på sex månader och kunde på så vis avslöja hur de i det dolda rekryterade tidigare arbetskamrater och bekanta med riggade rekryteringsprocesser, helt i strid med öppenheten. Mejlen avslöjade också hur utomstående fick inflytande över det interna arbetet - i strid med oberoendet. Genom att granska tjänsteanteckningar, interna skrivelser och rapporter kunde vi visa hur de lade sig i granskningar som berörde dem själva - i strid med professionalismen. En genomgång av många tusentals sidor av både offentligt och internt material ligger till grund för vår granskning, se nedan. En framgångsrik arbetsmetod har varit att flera gånger begära ut nya mejl- och telefonlistor, även efter det att vi börjat publicera artiklar, något som i sin tur lett till att vi kunnat avslöja hur riksrevisorerna och andra myndighetsföreträdare agerat till följd av granskningen. Genom publiceringarna har vi även vunnit förtroende hos en mängd källor med insyn i Riksrevisionens verksamhet. Deras kunskap har varit viktig i den fortsatta granskningen.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Offentligt och internt material från Riksrevisionen, Domarnämnden, Regeringskansliet, Riksdagen och flera andra offentliga och privata aktörer. I detta ingår bland annat mejl- och telefonloggar, sms, intern- och extern korrespondens, upphandlingsavtal, domstolsprotokoll, inspelade domstolsförhör, myndighetsbeslut, ekonomisk redovisning, kvitton, revisionsrapporter och så vidare. Handlingarna uppgår totalt till tusentals sidor. Materialet har varit av så varierande typ på grund av att granskningen omfattat alla delar av Riksrevisionen verksamhet och riksrevisorernas agerande. Utöver källmaterialet har en mängd personer med insyn i verksamhet och uppdraget intervjuats.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Mitt under den pågående granskningen valde Riksrevisor Susanne Ackum att avgå för att förekomma en kommande publicering. I ett pressmeddelande som skickades ut mindre än en timme innan deadline erkände hon misstag. Beskedet kom utan att vi hunnit ställa några frågor och utan att vi publicerat några av uppgifterna som framkommit om hennes agerande. De andra riksrevisorerna ville ursprungligen inte kommentera det som framkommit eller hänvisade till att ”var och en svarar för sig”, något som sedan kritiserades både av Konstitutionsutskottets ledamöter och av en extern utredare. Några veckor senare upprepades agerandet när den andra riksrevisorn Ulf Bengtsson valde att avgå innan publicering, efter att vi ställt frågor om hans agerande. Vi kunde hantera riksrevisorernas tystnad genom att ha grundligt genomarbetade publiceringar som inte var avhängiga av att riksrevisorerna själva medgav fel. De fick hela tiden möjlighet att kommentera, och när de inte ville det så framgick det i publiceringarna. Efter en artikel med titeln ”Riksrevisionen: Inga svar på en månad” krävde det politiska insynsrådet att riksrevisorerna skulle svara på våra frågor. Ett annat problem som uppstod var att riksrevisorerna hade ett stort kontaktnät med många vänner på höga nivåer inom den juridiska och politiska världen. Det fanns därför initialt bland vissa experter och makthavare ett motstånd mot att uttala sig om deras agerande eller bidra med kunskap. Genom granskningen av epostlistor framkom det även att Riksrevisionen varnades om granskningen av chefen för tillsynsmyndigheten Revisorsnämnden. Detta motstånd var dock lätt att hantera genom att helt enkelt belysa det i artiklarna. DN rapporterade även om hur Riksrevisionen anlitade en pr-byrå för att sköta all kommunikation. Trots det vägrade myndighetens inhyrda kommunikationschef att svara på frågor om sitt uppdrag. Artikeln om detta ledde till kritik mot Riksrevisionen som backade.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Några artiklar är: Så raserades förtroendet för riksrevisorn: http://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-raserades-fortroendet-for-riksrevisorn/ DN avslöjar: Därför avgår riksrevisor Ulf Bengtsson: http://www.dn.se/nyheter/sverige/dn-avslojar-darfor-avgar-riksrevisor-ulf-bengtsson/ Dokument som går igenom hela granskningen fram till den sista riksrevisorns avgång: http://www.dn.se/nyheter/sverige/tipset-ledde-till-att-sveriges-riksrevisorer-tvingades-ga/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Det huvudsakliga granskningsarbetet pågick under juni, juli, augusti och början av september.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen nominerades till Stora journalistpriset. Svenska dagbladets ledarskribent skrev att: ”Dagens Nyheters avslöjanden om hur det går till bakom kulisserna på Riksrevisionen kan komma att framstå som den största politiska skandalen i Sverige i modern tid.” (SVD 10 juli) Andra redaktioner publicerade många artiklar och inslag utifrån DN:s avslöjanden (över 1000 artiklar om Riksrevisionen i tryckt press under jul-sep 2016 jämfört med 221 artiklar motsvarande period 2015). Vi reportrar medverkade fler gången i SR, SVT och TV4 för att berätta om granskningen eller kommentera händelseutvecklingen till följd av den. Riksrevisionen tillsatte en extern utredning ledd av Hans-Gunnar Axberger (jurist, tidigare pressombudsman, tidigare JO). Utredningen gällde några av de uppgifter som publicerades i början av DN:s granskning. Hans-Gunnar Axbergers slutsats var att DN:s granskning avslöjat allvarliga fel som begåtts på Riksrevisionen. ”Riksrevisionen är idag en myndighet i kris.” Konstitutionsutskottet extrainkallades under sommaruppehållet för att fråga ut de tre riksrevisorerna om DN:s avslöjanden. Sedan dess har flera ytterligare KU-sammanträden gällt riksrevisorerna. KU och riksdagen har även tillsatt en parlamentarisk utredning - ledd av Högsta förvaltningsdomstolens ordförande - för att se över kontrollen över Riksrevisionen och hur myndigheten styrs. Eftersom Riksrevisionens styre och oberoende bestäms i grundlagen innebär detta att riksdagen kan komma att ändra Sveriges grundlag. Utredningen ska därför vara klar så att riksdagen kan påbörja den processen redan under denna mandatperiod.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.