Sök
Kategori
Etermedia lokal
Nominerade
Ida Andersson
Olof Peterson
Förutom ovanstående deltog följande personer
William Frykfeldt, fotograf
Erik Nielsen, redaktör
Nina Davidsson, onlinespecialist
Publiceringsdatum
20241217-20241222
Var publicerades jobbet?
SVT Nyheter Småland, webb och tv
SVT:s rikssajt, Rapport
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi har hittat återkommande brister hos åklagare och domstolar som leder till att hemliga namn och adresser blir offentliga och ibland skickas direkt till den som hotar. Vi har i detalj kunnat beskriva systematiska brister som aldrig tidigare blivit belysta och visa att de ansvariga inte kartlagt omfattningen eller lyckats komma åt dem, trots att de varit kända inom myndigheterna. Granskningen visar att det finns ett mönster i de misstag som sker, och att åtgärder som hade kunnat förhindra åtminstone en del av dem har prioriterats ned. Vi kunde också visa att en tredjedel av landets tingsrätter inte anser sig behöva anmäla personuppgiftsincidenter till den ansvariga tillsynsmyndigheten. Något som påverkar möjligheten att begränsa skador och som riskerar att leda till att samhället går miste om viktiga lärdomar om hur problemet kan åtgärdas.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Om samhället bedömer att en person behöver skydd men sedan röjer personen, så leder det till risk för personens liv, fri- och rättigheter - och ett försämrat förtroende för samhället i stort. Polis, åklagare och domstolar har som huvuduppdrag att bevaka medborgarnas juridiska rättigheter. Ändå har ingen myndighet kartlagt hur det specifikt går till när personer blir röjda av just rättsväsendet eller hur vanligt det är. Därför bidrar vår granskning med ett helt unikt kunskapsunderlag. De misstag som tingsrätter och åklagare har tillskrivit den mänskliga faktorn, visar sig ha skett på liknande sätt över hela landet, och varit återkommande. Vi har avslöjat helt nya detaljer om hur vissa typer av röjningar går till. Trots att drabbade i intervjustudier och enkäter har uppgett att rättsväsendet är en av de vanligaste källorna till röjningar, har inte ens de myndigheter som har i uppdrag att kartlägga personuppgiftsincidenter och mäns våld mot kvinnor reagerat på att rättsväsendet står för en väldigt liten del av rapporterade incidenter.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
I maj 2024 hittades en ung kvinna mördad i Lessebo kommun. Hon hade flyttat långt bort från sin familj, som hon polisanmält för långvarigt och omfattande hedersförtryck. Från en person som stått kvinnan nära fick vi höra att det var i samband med att förundersökningen kring den här anmälan lagts ner som familjen fick reda på var hon fanns. När vi konsulterade experter på hedersrelaterat våld och förtryck, samt kvinnojourer, förstod vi att de var väl bekanta med att polis och rättsväsende röjer skyddade personer. Vi kunde aldrig belägga att det var polis, domstol eller åklagare som avslöjat den mördade kvinnans nya adress för hennes familj. Men det blev startskottet för oss att börja granska hur rättsväsendet röjer skyddade personer.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi började med att begära ut alla anmälningar om personuppgiftsincidenter för skyddade personer från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Det gav dock inte så mycket eftersom de först 2024 införde en rutin att diarieföra att en incident drabbat en skyddad person. Av de anmälningar som trots allt fanns från 2024, stod rättsväsendet för en mycket liten del - trots att flera rapporter pekat ut dem som en vanlig källa till röjningar. Därför begärde vi ut samtliga IMY-anmälningar som domstolar, polis och åklagare gjort sedan 2021. Sedan gick vi igenom dem manuellt för att själva sålla ut fall som gällde röjningar av skyddade personuppgifter. Dock visade det sig att en tredjedel av landets tingsrätter inte anser sig vara skyldiga att anmäla personuppgiftsincidenter till IMY. Genom att begära ut interna incidentrapporter från en av landets största tingsrätter kunde vi belägga att det leder till ett mörkertal i IMY:s underlag. Vi har också gått igenom samtliga fall där JO och JK kritiserat rättsväsendet för att de röjt skyddade personer. I JO-besluten kunde vi se att en handfull domare kritiserats för ett och samma misstag - att de glömt skriva ut ett sekretessförordnande. Vi sökte då i Acta Publica efter domar som berör sekretessmarkerade personer, men som saknade sekretessförordnande. Då kunde vi belägga att felet var mycket vanligare än vad någon kände till – ett fel dagligen under två veckor i november. Trots att detta alltså skett återkommande uppgav Domstolsverket att de prioriterat ned åtgärder som hade kunnat minska risken för dessa misstag. Genom en efterlysning hos nätverket gömda kvinnor, som driver ett instagramkonto där kvinnor som lever skyddat stöttar varandra fick vi kontakt med flera case som hade fått sina nya namn avslöjade i beslut om kontaktförbud. Uppgifter som åklagare sedan skickat hem till de personer som dömts för att ha utsatt dem för våld, trots att det strider mot myndighetens interna vägledning för kontaktförbud. Åklagarmyndigheten säger själva att de är väl medvetna om problematiken, men saknar statistik över hur vanligt det är att åklagare röjer nya namn i kontaktförbud. Deras tillsynsavdelning har registrerat ett fåtal ärenden de senaste tre åren, men vi kunde snabbt konstatera att inget av de fall vi själva hittat hade anmälts dit. I listor över kontaktförbud som vi fick fram i Acta Publica, såg vi fler exempel på när en skyddad person hade olika namn i olika delar av beslut. Vi lade mycket tid på att läsa domar, inspektionsdokument och prata med poliser, domare och åklagare för att reda ut hur rutiner och juridiken fungerar. Vi hade också många samtal med IT-ansvariga för att förstå interna datasystem, Vera och DiBa (domstolar) samt Cåbra (åklagare). All research samlades ihop i excel-ark med dokumenterade röjningar, 44 stycken på fyra år. Vi kunde då se likheter i tillvägagångssätt och att många blivit röjda direkt till den som hotat, något som tidigare pekats ut som en särskild riskfaktor.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
IMY-anmälningar från polis, åklagare och domstolar. JO- och JK-beslut, samt listor över beslut om kontaktförbud. Domar från landets tingsrätter. Interna rapporter och vägledningar från Åklagarmyndigheten. Källor inom polis, åklagare och domstolar.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det har krävts väldigt stort arbete att reda ut hur det går till bakom kulisserna, inte minst i myndigheternas interna datasystem, Vera, Diba, Cåbra och DurTvå. Det har krävts otaliga samtal och mejl till tjänstemän på Domstolsverket, olika domstolar och Åklagarmyndigheten för att kunna reda ut hur saker och ting går fel. Även juridiken har varit komplicerad, i flera fall har experter gett oss motstridiga uppgifter om vad som gäller i vissa fall, till exempel vilka konsekvenser ett missat sekretessförordnande kan få. Vi har fått väga våra ord väl och stämma av dem med flera experter för att publiceringen skulle bli helt korrekt. Vi har fått god hjälp av IMY, åklagare och domstolar när det gäller insyn. Tyvärr inte av polisen som konsekvent förhalat att svara på våra frågor om sitt datasystem och rutiner. Ännu vid dags dato har vi inte fått kontakt med någon polisens IT-avdelning, trots att vi kontaktade dem i november. Vi har också fått gå igenom en stor mängd fall som inte har lett till en publicering, eftersom det ofta är svårt att belägga hur fel har gått till (som i det nämnda fallet med kvinnan i Lessebo) och eftersom vi valde att fokusera på det som skulle utgöra systematiska brister och från början inte visste var dessa skulle finnas. Vi har också fokuserat på att vårt arbete inte ska bidra till att skyddade personuppgifter blir röjda. Det är till exempel en risk att handlingar med personuppgifter vi begär ut skulle bli offentliga.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Rapport-inslaget som sändes 17 december sammanfattar hela granskningen på ett bra sätt, men utöver det så vill vi särskilt lyfta följande: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/bytte-namn-for-att-komma-undan-valdsamma-ex-man-rojdes-av-aklagare https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/domstolens-missar-som-gor-hemliga-adresser-offentliga https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/domstolar-rojer-hemliga-adresser-men-var-tredje-anmaler-inte https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/svt-granskar-sa-rojs-skyddade-personer-av-rattsvasendet
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Från start till mål, cirka sex månaders håltimmesgranskning, framför allt att begära ut och sålla i tusentals dokument. Ungefär fyra veckor heltid på slutet att göra färdigt arbetet.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen ledde till reaktioner inte minst från de två ansvariga ministrarna, Gunnar Strömmer och Paulina Brandberg, som inte kände till de brister vi pekat på och som gör utspel om hårdare krav på domstolar, åklagare och polis.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Låg överst på svt.se, sändes i Rapport, Morgonstudion och publicerades i SVT:s sociala medier. Omni: Personer röjs av myndigheter – trots att de lever skyddat https://omni.se/personer-rojs-av-myndigheter-trots-att-de-lever-skyddat/a/QM3rpV DN: Lisa Magnusson: Slarvet med sekretessen är förödande för dem som lever gömda https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-slarvet-med-sekretessen-ar-forodande-for-dem-som-lever-gomda/
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.