Guldspaden Nominerad 2024

Säkerhetshaveriet på Lantmäteriet

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2024 i kategorin Storstadstidning Se bidrag: Bidrag (.pdf, 66 MB) Kategori Storstadstidning Nominerade Mattias Carlsson Publiceringsdatum 20 november, 22 november, 3 december och 6 december Var publicerades jobbet? Expressen

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Granskningen visade hur Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg under flera år fick varningar om att hemliga uppgifter kunde läcka ut från myndighetens arkiv och att hon trots det inte agerade. Med myndighetens egna dokument kunde vi också visa att försvarshemligheter lämnades ut till allmänheten gång på gång – något generaldirektören själv förnekade. Vi kunde också visa att hon medvetet mörkade bristerna för såväl regeringen som myndighetens styrelse.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Det är en mycket omfattande och metodisk granskningen som avslöjade omfattande brister i myndighetens agerande och hur hot mot rikets säkerhet mörkats för regeringen. Avslöjandet fick stora politiska följder, både riksdagens försvarsutskott som civilutskott kallade generaldirektören för att få en förklaring. Som en konsekvens av avslöjandet fick generaldirektören Susanne Ås Sivborg också sparken som myndighetschef för Lantmäteriet.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

I maj stängde Lantmäteriet ner sitt arkiv för externa kunder, något som blev en nyhet då. Redaktionen fick under hösten ett vagt tips om att det låg något mycket större bakom. När jag började gå igenom händelseförloppet visade det sig att skandalen mycket riktigt var mycket mer omfattande än känt. .

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Eftersom grundtipset var vagt började jag granskningen väldigt brett med en genomgång av alla inkomna och upprättade handlingar i myndighetsledningen under en sexmånaders period. Motsvarande begäran gjordes också för skriftväxling från andra myndigheter som Lantmäteriet har löpande kontakter med såsom regeringskansliet och Riksrevisionen. Jag studerade även myndighetens organisationsplan för identifiera var i organisationen frågan kan ha hanterats. Ledningsgruppen, styrelsen och internrevisionen var några av utgångspunkterna. Samtliga protokoll, kallelser och tillhörande dokument från möten begärdes in. Även internrevisionsplaner och tidigare genomförda revisioner granskades och uppföljningarna på dessa gicks igenom. Allt eftersom jag fick handlingarna kunde nya intressanta dokument intensifieras i materialet jag fått och insamlades av handlingar kunde fokuseras på den konkreta händelsen. Även nya handlingar på andra myndigheter kunde på detta sätt identifieras en fördel med att begära ut handlingar från andra myndigheter parallellt är dels tidsaspekten men också att sekretessbedömningarna kan skilja sig åt. Exempelvis lämnade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ut Lantmäteriets anmälan om personuppgiftsincident helt utan maskning och jag kunde på så sätt få flera uppgifter som Lantmäteriet försökt dölja i det som de själva lämnat ut. Parallellt med arbetet med de allmänna handlingarna identifierade jag också personer som på något sätt hanterat frågan eller hade insyn i hur den hanterats och fick flera av dessa personer att hjälpa till som anonyma källor. Källarbetet var helt avgörande för stora delar av projektet.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Allmänna handlingar såsom: diarier, loggar för e-post,skype och telefoni. Internrevisionsrapporter, säkerhetskyddsanalyser, anmälningar om personuppgiftsincidenter, tjänsteanteckningar, upprättade stabsloggar och utskifter från interna informationsdelningssystem och anonyma källor.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Lantmäteriet försökte i omgångar att undvika att lämna ut handlingar, lämnade ut felaktiga postlistor, använde felaktiga sekretessparagrafer och fördröjde utlämnanden. Men det avgörande problemet var att generaldirektören gång på gång lämnade osanna uppgifter om vad som hänt och när. Något som i förlängningen blev en styrka för granskningen när vi med dokument och vittnesmål kunde motbevisa henne.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Första publiceringarna den 20 november https://www.expressen.se/nyheter/sverige/chefen-stoppade-inte-lacka-trots-larm-om-forsvarshemligheter/ https://www.expressen.se/nyheter/sverige/hot-om-fangelse-fick-styrelsen-att-stanga-i-panik/ Andra publiceringen den 22 november: https://www.expressen.se/nyheter/sverige/har-ar-dokumenten-som-avslojar-generaldirektoren/ Samt den 3 december: https://www.expressen.se/nyheter/sverige/har-avslojas-hon-chefen-for-lantmateriet-morkade-for-regeringen/

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka 7 veckor

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Generaldirektören Susanne Ås Sivborg fick sparken av regeringen, en extern granskare ska tillsättas. Riksdagens försvarsutskott och civilutskott behandlar frågan och har kallat Ås Sivborg för att förklara sig. Avslöjandet har också lett till en bred debatt om säkerhetsskydd och förhållandet till andra samhällsviktiga funktioner.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Avslöjandena har uppmärksammats brett i svenska medier både i samband med publiceringarna men också vid försvarsutskottet och civilutskottets möten samt efter uttalanden från regeringen. Även vid generaldirektörens avgång fick avslöjandena stor uppmärksamhet.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.