Sök
Kategori
Etermedia riks
Nominerade
Daniel Öhman
Emelie Rosén
Claes Aronsson
Emelie Rosen
Förutom ovanstående deltog följande personer
Lisa Helgesson var arbetsledare
Publiceringsdatum
2016-09-23
Var publicerades jobbet?
Sveriges Radio Ekot
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
En man som kallar sig Egor Putilov och som är anställd på Sverigedemokraternas partikansli i riksdagen är en potentiell säkerhetsrisk, enligt alla de experter Ekot talar med. Det är experter från Försvarshögskolan, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarets Radioanstalt och Brottsförebyggande rådet som får ta del av några av de uppgifter som vi grävt fram. Och alla säger att situationen är mycket allvarlig. SD-tjänstemannen har bland annat fått sex miljoner genom en märklig fastighetsaffär i Sverige med en rysk kriminell affärsman. Den ryska affärsmannen köpte ett hus för tolv miljoner, sålde det sedan till Putilov för sex miljoner, som genast sålde huset vidare för över tolv miljoner kronor igen. Den inflytelserika affärsmannen är känd i Ryssland både inom företagsvärlden, den undre världen och i politiken. Affärsmannen har bland annat varit indragen i en härva på den ryska skattemyndigheten, där hans fru varit en av de högsta cheferna. Och nu har han en hållhake på SD-tjänstemannen, eller gjort någon form av betalning till honom, enligt experterna. Den här händelsen är nog för att klassa Putilov som en säkerhetsrisk, enligt experternas bedömning. Men det finns mer. Putilov använder sig dessutom systematiskt av minst fem olika namn, också i kontakter med olika myndigheter, och han är polisanmäld av Sveriges Radio för brott mot skyddslagen. Samtidigt har han alltså fri tillgång till riksdagens lokaler. (Dagen efter våra avslöjanden sade ”Putilov” upp sig.)
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Riksdagen kan beskrivas som demokratins hjärta, och våra avslöjanden visade på den generella risk som följer på de låga säkerhetskraven där. I det här fallet har det också fått konsekvenser. En man som arbetade på Sverigedemokraternas partikansli med ackreditering att röra sig fritt i riksdagen betedde sig på ett sådant sätt att han var att betrakta som en säkerhetsrisk. Samtidigt säger Sverigedemokraterna att partiet överhuvudtaget inte kände till uppgifterna vi avslöjade om deras tjänsteman. Det är i sig också en risk eftersom partierna enligt Säkerhetspolisen bör ställa frågor som riktar in sig på den här typen av personliga förhållanden vid anställningar till känsliga positioner. Det är nödvändigt för att kunna göra relevanta riskbedömningar. Varken partiet, säkerhetsavdelningen på riksdagen, allmänheten (eller annan offentlig instans, vad vi har kunnat bedöma), kände alltså till den märkliga fastighetsaffären. Inte heller att mannen systematiskt verkade under så många olika namn (också i myndighetskontakter, exempelvis med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Utrikesdepartementet och Justitieombudsmannen). Att mannen däremot använde sig av pseudonymen Egor Putilov när han skrev artiklar hade visats tidigare av Aftonbladet, som också avslöjade att han skrivit en debattartikel under ett annat namn. Vår granskning byggde framförallt på gedigen personresearch, en av de mest utmanande sådana vi någonsin arbetat med. Förutom att mannen hade en sekretessmarkering som ofta satte stopp de vanliga vägarna, hittade vi ständigt nya namn vi behövde följa (betydligt fler än de fem vi säkert kunde bekräfta och således rapportera om). Putilov har också bytt sitt riktiga namn sedan han kom till Sverige för tio år sedan. Att lämna breda förfrågningar till myndigheter där personnummer och namn kunde maskas, för att sedan bekräfta att dokumenten handlar om rätt person med hjälp av uppgifter från helt andra håll har exempelvis varit nödvändigt. Vi har också pusslat samman informationen med de ekonomiska spår som både han och den ryska affärsmannen lämnat efter sig, och vi har följt komplicerade bolagsstrukturer över flera landsgränser, bland annat för att kunna bekräfta att den ryska affärsmannen är just så inflytelserik och kriminell som ges sken av i rysk media. Vårt material är således både mycket gediget och originellt. Efter Ekots avslöjanden var säkerheten i riksdagen den mest aktuella politiska frågan i flera dagar, och flera partier har sagt att de efter Ekots avslöjanden ser över sina egna rutiner. Också säkerhetsavdelningen på riksdagen säger att man ser över sina rutiner och sitt samarbete med de politiska partierna. Dessutom har både politiker och experter kommit med utspel om att Sverige är för naivt när det gäller rekrytering av personer till känsliga tjänster.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Den 3 september kunde Aftonbladet avslöja att debattören och journalisten Egor Putilov egentligen heter något annat och att han jobbade på Sverigedemokraternas kansli i riksdagen. Att han jobbade på SD:s partikansli och uppgavs skriva debattartiklar under falskt namn tyckte vi var tillräckligt intressant för att granska mannen och säkerheten på riksdagen. Vem är verkligen mannen, och varför agerar han som han gör, blev våra övergripande frågor.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Centralt var personresearchen av Putilov. Men det var ett arbete som försvårades mycket av att han har en sekretessmarkering. Vi tvingades därför ofta gå bakvägen. I olika bolagsengagemang, skrivelser etc kunde vi till exempel hitta en mejladress, en adress eller ett telefonnummer. Utifrån sådana detaljer kunde vi pussla ihop breda förfrågningar till myndigheter som möjliggjorde att de kunde lämna ut dokument men maskat för identitet, och så fick vi sedan genom att samköra informationen fylla i luckorna. Ibland kompletterade vi genom att en dag senare låta en annan person begära ut den ”bakvända informationen”. Om vi till exempel hade sakuppgifter i en handling men inte namn på personen, kunde sedan samma handling begäras ut med sakuppgifterna maskade medan vi fick namn på personen. Vi överklagade också flera beslut, och fick på så sätt ut mer än från början. Vi dammsög i princip alla myndigheter. Husaffären hittade vi till exempel inte alls hos Lantmäteriet som man kan tro, utan hos andra myndigheter som gjorde att vi sedan med hjälp av fastighetsbeteckningen kunde begära ut dokument kring husaffären från Lantmäteriet utan att använda Putilovs namn, vilket hade sekretessbelagts. I avtalen dök vi på den ryske affärsmannens namn för första gången. Vi gjorde en personresearch även på honom. Eftersom han inte hade något svenskt personnummer, och hans namn är ungefär lika vanligt i Ryssland som Anders Johansson är i Sverige, lade vi mycket tid på att bekräfta att vi hittat rätt person och inte någon namne. Till slut hade vi en handfull oberoende uppgifter som alla bekräftade att vi hittat rätt. Vi kunde bland annat ringa in honom eftersom vi fann att han haft ett svenskt bolag som gått i konkurs. I dokumenten från konkursförvaltningen dök Putilovs namn upp. Där framgick också att den ryske affärsmannen satt i fängelse i Ryssland, och vi fick också bekräftat vem mannens fru var, en fd högt uppsatt chef på den ryska skattemyndigheten. Fruns namn och underskrift fanns också på kontraktet vid husförsäljningen till Putilov som vi fick ut från Lantmäteriet. Alla namn och alla födelseår stämde. Det blev många led, men vi var säkra på att vi identifierat rätt man. Vi kontaktade svenska säkerhetsexperter som arbetade på, eller hade bakgrund hos, bland annat Säpo, FRA, BRÅ och Försvarshögskolan. Alla sade att en person som gjort den här typen av affär är en säkerhetsrisk. Det spelar ingen roll om husaffären skulle vara en betalning för något eller bara en snabb affär. Putilov har hamnat i en beroendeställning till en person med kopplingar till både den undre världen i Ryssland och till ryska myndigheter. Utöver husköpet granskade vi bland annat Putilovs tid som handläggare på Migrationsverket. Vi fick också ett tips om att Putilov kontaktat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och erbjudit sina tjänster i falskt namn. Där handlade det specifikt om rysk desinformation. Tipset bekräftades av MSB. Olika digitala verktyg var också viktiga i den här fasen. Bland annat kunde vi söka fram gammal, ibland borttagen, information om ”Putilov” eller någon av hans andra alias genom att använda oss av waybackmachine. Och Facebook Graph gjorde inte bara att vi kunde hitta mer information om hans olika engagemang, resor och kontakter utan det var också centralt för att vi skulle hitta och/eller bekräfta två av SD-tjänstemannens falska namn. Vi har också ringt dussintals personer som varit i kontakt med Putilov, inte bara här i Sverige utan också utomlands. Nästa fas i arbetet var att granska hur säkerhetskontrollerna sköts i riksdagen. Det fick vi information om främst genom säkerhetsavdelningen på riksdagen och säkerhetspolisen. Dessutom hade vi hjälp av att begära ut handlingar från olika avdelningar inom riksdagsförvaltningen. Det är partierna själva som ansvarar för säkerhetskontrollen, men de har rätt att be om hjälp med en registerslagning som då görs av bland annat Säkerhetspolisen och polisen. Vi har kunnat konstatera att det utöver de uppgifter som experterna fick finns många fler oklarheter i mannens liv som är av den digniteten att det är förvånande att hans arbetsgivare inte har reagerat. SD-tjänstemannen blev således ett exempel på en mycket större fråga – säkerheten i riksdagen.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Myndighetskällor: Vi lämnade inget åt slumpen, de mest otippade myndigheter kunde ge träff, några exempel på myndigheter vi använt uppgifter ifrån är: Skatteverket, Migrationsverket, Polisen, Säkerhetspolisen, Försvarets Radioanstalt, Lantmäteriet, Bolagsverket, Justitieombudsmannen, Utrikesdepartementet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksdagsförvaltningen, Patentregistreringsverket, Konsumentverket, Universitetskanslersämbetet, ett antal högskolor, Universitets- och högskolerådet, Försvarshögskolan, Allmänna reklamationsnämnden, Centrala studiestödsnämnden, Sveriges domstolar Ekonomi: Här har vi begärt ut dokument från både offentliga arbetsgivare, deklaration från Skatteverket och granskat mängder med årsredovisningar (främst för bolag kopplade till den ryska affärsmannen, men några också kopplade till Putilov) Källor: Olika typer av personer som varit i kontakt med Putilov, av hänsyn till dem ges inga mer detaljer här.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Den här granskningen byggde i mycket på en gedigen personresearch som krävde stor systematik och uppfinningsrikedom eftersom mannen använde många namn, bytt sitt riktiga namn och dessutom har en sekretessmarkering (se mer om problemen kring det under ”arbetsmetod”). Han har rest över stora delar av världen, och hans bakgrund i Ryssland är i stort höljt i dunkel. Vi behövde följa så väl hans rörelser och kontakter som pengar över många landsgränser. Den ryska affärsmannen var länge också ett problem för oss med tanke på hans vanliga namn, och då han inte hade något svenskt personnummer (se mer om problemen kring det under ”arbetsmetod”.) Det mesta av det vi hittade valde vi att aldrig publicera. Det eftersom en av våra svåraste avvägningar var mannens integritet. Att vara politisk sekretretare är inte en särskilt hög tjänst, därför valde vi att bara publicera de mest allvarliga uppgifterna ur en säkerhetssynpunkt och dessutom utelämna många detaljer. Vi valde också att varken namn- eller bildpublicera (vi använde alltså det alias han själv använde mest i offentligheten men inga andra namn). En annan svårighet var att flera av de säkerhetsexperter vi talade med av olika anledningar inte kunde figurera offentligt. Det gjorde att vi i slutänden bara intervjuade och citerade två av de fem experter som fått ta del av delar av vårt material och som utifrån det pekat ut mannen som en säkerhetsrisk. Vi arbetade dessutom oerhört intensivt eftersom vi tyckte att frågan var aktuell just nu, det skapade problem med alla trilskande myndigheter. Det var inte ovanligt att sitta i två telefonköer med olika myndigheter samtidigt för att ta reda på var i beslutsprocessen de var och skynda på hanteringen av våra redan försenade handlingar.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vi fortsatte att rapportera om säkerhetsriskerna i riksdagen och den specifika mannen i flera veckor, men granskningen publicerades den 23 september och kan beskrivas som en trestegsraket. 1. Morgonnyhet, reportage i P1-morgon och samtal med oss reportrar som tog upp den märkliga husaffären, mannens många namn och vad själva säkerhetsrisken bestod i. 2. Lunchnyhet som visade att mannen också sökt jobb på MSB och att han jobbat på Migrationsverket som nu skulle granska hans ärenden 3. Fördjupningar i Studio ett som bland annat gick in på att SD inte säger sig ha haft någon koll på att mannen bland annat verkat under så många olika namn, trots att det är något de som arbetsgivare för en person med en känslig tjänst bör känna till, enligt Säkerhetspolisen
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
En reporter arbetade med projektet i tre veckor och de andra två reportrarna arbetade med projektet i två veckor.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Inslaget var huvudnyhet hela dagen i många medier och dominerade aktualitetsprogrammen i Sveriges Radio. Under ungefär en vecka fortsatte också ämnet att dominera den politiska debatten. Efter tre dagar gjorde en av våra redaktörer en koll av genomslaget och konstaterade då det här: ”Jag har hittat över 120 publiceringar med ekocred på Putilov-storyn sedan i fredags. Och – unikt – det är inte i första hand TT-texter som återpublicerats av andra medier utan till stor del unika stories - nyhetsartiklar, ledare osv som konkurrenterna gjort.” Redan under den första publiceringsdagen uttalade sig försvarsministern Peter Hultqvist mycket kritiskt mot SD och Jimmie Åkesson. Det gjorde också flera toppolitiker ur de andra partierna. Riksdagens säkerhetschef som normalt inte ställer upp på intervjuer var med i nyhetsinslag och i Studio ett efter det att han hört rapporteringen under morgonen. Partiernas gruppchefer samlades för att diskutera säkerheten på riksdagen. Putilov sade upp sig från SD:s kansli dagen efter vår publicering. Både politiska partier och säkerhetsavdelningen på Riksdagen har också sagt att de ser över sina säkerhetsrutiner efter våra avslöjanden. När nyheten hunnit landa utvecklas den också till att kretsa mycket kring Sverigedemokraternas komplicerade förhållande till Ryssland. Här är ett exempel på en analys från Tomas Ramberg: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6527192 Historien med SD-tjänstemannen som pekats ut som en säkerhetsrisk har också återkommit under hösten, både i riksdagsdebatter och olika försvarsdebatter. Även internationella medier har varit intresserade, också i Ryssland fick Ekots avslöjande genomslag.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Ja, mannen själv har anmält till Granskningsnämnden.