Sök
Kategori
Studentspaden
Vinnare
Lisa Svensson
Saga Malm
Josefine Lundgren
Förutom ovanstående deltog följande personer
Peter Jonriksson, handledare Mittuniversitetet.
Publiceringsdatum
2020-05-25
Var publicerades jobbet?
www.dcase.se
JURYNS MOTIVERING
”För att på ett wallrafflande sätt bokstavligen ha avslöjat en mörk värld med övergrepp mot barn, dold bakom en till synes oskyldig ordlek.”
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
DCase avslöjar: Männen som raggar barn på populära spelappen Tiotals miljoner människor i alla åldrar spelar det populära ordspelet Wordfeud. Den norska spelsuccén omsatte häromåret 39 miljoner och spelas över hela världen. Vår granskning visar att Wordfeud också är en plattform för män som involverar barn i sina sexfantasier – och fullbordar övergrepp.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har genom granskningen visat på att ett strukturellt samhällsproblem pågår på en mobilapp riktad till alla åldrar, nämligen att vuxna sexuellt ofredar barn i appens chattfunktion. Genom granskningen har vi sålunda ökat medvetenheten om sexbrott mot barn på Wordfeud. Så också hos polisen, som innan vår intervju inte var medvetna om att det förekom på appen, utan hade fokus på andra sociala medier, såsom Snapchat och Instagram. Vi har jobbat noggrant med nya innovativa metoder för att verkligen kunna skildra vad det är vi kommit fram till på allra bästa sätt. Vi har grundat granskningen på en egen undersökning som ligger helt i våra egna händer där vi ställt strikta metodkrav. Dessutom har vi kunnat visa att vi använt oss av en schysst och kontrollerbar metod. Genom domar och vittnesmål från utsatta unga tjejer visar granskningen att problemet är utbrett i samhället, vilket vi kan styrka med vår egna undersökning. Det arbete vi gjort utifrån hypotesen visade konkret att det sker sexuella ofredanden mot barn på appen.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Lisa, en av reportrarna, spelade själv Wordfeud och blev utsatt för sexuella ofredanden av män. När vi hade idémöte kom det upp och vi bestämde oss att Lisa skulle testa att vara 14-åriga Hanna. Hanna blev utsatt för sexuella ofredanden direkt och efter några timmar skapade vi ytterligare två konton så vi hade varsitt.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Redan från första början var vi medvetna om att vi skulle behöva gå under falsk identitet för att kunna genomföra vår studie: kommer vuxna kontakta dessa profiler, där det framgår att vi är under femton, i sexuellt syfte? Sålunda skapade vi tre konton där våra användarnamn slutar med sifferkombinationerna 05 och 2005 för att signalera ung ålder. Profilbilderna är gamla bilder på en av oss när hon var 14-15 år. Under totalt sex veckor spelar vi sammanlagt med 858 motståndare – totalt 928 matcher. Innan vi påbörjade wallraffningen på Wordfeud skapade vi en tydlig metodbeskrivning. Syftet var att behandla undersökningen som en kvantitativ undersökning: utifrån ett kodschema satte vi upp frågor, nivåer och klassificeringar. För att få ett så objektivt och verklighetstroget resultat som möjligt var det essentiellt att vardera person i arbetsgruppen följde enhetliga instruktioner, samt följde samma riktlinjer vid bedömning av vad som kunde klassificeras som sexuellt ofredande. För att kunna veta var gränsen för sexuellt ofredande går (generellt sett) kontaktades Andreas Grym, utredare på polisens IT-brottscentrum, för att kunna ge ytterligare polisiär vägledning utöver brottsbalken. Vårt förhållningssätt på Wordfeud grundades på olika instruktioner vi tagit fram: dels för att vara enhetliga, dels för att kunna försvara vårt arbete på etiska grunder. Sammanfattningsvis innebär detta att vi var passiva och neutrala i konversationerna, ställde enbart frågor som kunde ge oss information om motståndarna, utan att driva på konversationerna. Vi berättade även att vi var 14 år så snabbt som möjligt och gick aldrig med på att sexchatta med dem. Istället ifrågasatte vi dem, varför de skrev så till oss och lät det vara upp till dem ifall de fortsatte. Konversationerna drevs på motståndarnas initiativ. För att få fram ett resultat som var tillräckligt informativt för att analysera använde vi oss av flertalet variabler i vårt kodschema. Vi graderade hur grova konversationerna var utifrån ett system av nivåer vi tagit fram med hjälp av utredare Andreas Grym, identifierade varje motståndare med deras användarnamn, vem av oss hen skrivit med, om de ville ta chatten till något annat socialt forum (exempelvis Snapchat eller Kik) och om vi konfronterat dem eller inte. Denna datainsamling blev avslutningsvis vårt underlag till granskningen och en möjlighet för oss att vara transparenta med vår arbetsmetod och kunna understödja vårt resultat på faktiska siffror. Dessa siffror möjliggjorde även en grafisk presentering av vårt resultat i artikeln, vilket vi ansåg var nödvändigt för att kunna visa problemets omfattning. Genom tjänsten Acta publica kunde vi få tag i tre olika tingsrättsdomar där första kontakt etablerats via Wordfeud. Dessa domar bestod av två sexuella ofredanden, där den yngsta var 9 år, samt en våldtäkt mot barn. Den första domen som var från år 2012 visade att det inte är ett nytt problem. Slutligen kontaktade vi också en av målsägandena, som nu är vuxen, via brev för att ge henne möjlighet att bidra med sin egna personliga historia till artikeln. Hon valde att inte svara. En av männen som vi skriver med säger sig jobba på Utrikesdepartementet. Vi började kalla honom för UD-mannen. Vi behövde ta reda på om han verkligen talade sanning och provade bland annat att ringa UD. Vi utgav oss för att vara en orolig dotter vars pappa satt fast i Mexiko – och sa att en chef med det namn UD-mannen givit oss ringt upp, men att vi missade att skriva upp hans fullständiga namn samt telefonnummer. Vi fick däremot inga svar. Han skickade bilder till oss via bilddump.se och de bilderna kunde man ladda ner utan att uppladdaren blev notifierad, vilket vi först testade med egna bilder till varandra. Genom bilderna kunde vi kolla upp exif-filen vilket möjliggjorde ett steg närmare identifiering. För att kunna identifiera hans eventuella lögner gjorde vi ytterligare ett konto på Wordfeud, “Johanna” född 1992. Där kunde vi se hur han delvis ändrade story – om bland annat lön. Han skickade också fler bilder till henne, som vi tidigare nämnt kunde spåra genom deras exif-filer. Eftersom att UD-mannen sagt att han var chef för sin avdelning på Utrikesdepartementet ansåg vi att det var viktigt att göra grundlig research för att kontrollera hans påståenden och om hans egna version om sin högt uppsatta position på en statlig myndighet stämde. Om hans version hade stämt borde han ha attesträtt. Därför ringde vi diariet på UD och bad om en lista över vilka som hade det. Den anlände dessvärre efter publicering av artikeln. Han frågade gång på gång om vår fejkprofils Instagram. I hopp om att det kunde vara ytterligare ett steg närmare identifiering gjorde vi ett konto där vi bad våra klasskompisar, släktingar i fejkprofilens ålder och bekanta att följa och att gilla och kommentera bilder som vi la ut. Detta för att bygga upp en så trovärdig fasad som möjligt. Eftersom kontot var nystartat sa vi att det berodde på att någon hackat hennes tidigare konto. Han ville aldrig följa hennes konto eftersom “hans kollegor och kompisar skulle undra.” Det var efter detta som UD-mannen frågade om röstsamtal med vad han trodde var en fjortonårig tjej. Ett kontantkort införskaffades och en gammal mobil rotades fram för att inget skulle kunna kopplas till oss. En av oss pratade med UD-mannen tre gånger, totalt en timmes samtalstid, varav det sista innehöll en konfrontation där vi avslöjade vår journalistiska identitet. I samband med detta fick han därmed möjlighet att försvara och förklara sitt beteende.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
– Acta Publica. De tre tingsrättsdomar som finns i Sverige där första kontakt etablerats på Wordfeud. Två sexuella ofredanden mot barn och en våldtäkt mot barn. – Andreas Grym, utredare på polisens It-brottscentrum, i Göteborg som jobbar med att identifiera förövare och målsäganden i främst sexualbrott mot barn på nätet. – Ulrika Rogland, målsägandebiträde (tidigare åklagare och advokat) som skrivit böcker om grooming. Var åklagare i Alexandrafallet och målsägandebiträde i Star Stable-fallet. – Cecilia Holmbom, en av åklagarna i Star Stable-fallet som kunde prata om ett aktuellt och pinfärskt sexualbrottsmål mot barn på nätet. – Wordfeuds VD och grundare Håkon Bertheussen. – Våra egna chattar med män på Wordfeud. – Konfrontationer med männen vi chattade med. Telefonsamtal med UD-mannen. – Minderåriga tjejer som utsatts på Wordfeud. – Administratören för Instagramkontot Wordfeudsnubbar som mottager vittnesmål från utsatta varje dag. – Berättelserna som publicerats i Wordfeudsnubbars Instagramflöde. – Recensioner av Wordfeud på App Store och Google play. – Wordfeuds egen hemsida (statistik över hur många som spelar). – polisen.se, novahuset.se. – Sveriges rikes lag.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det främsta problemet som uppstod under arbetet var att komma i kontakt med Wordfeuds VD och grundare, Håkon Bertheussen. Under flertalet veckor ringde vi, sms:ade och kontaktade norska redaktioner på jakt efter hans telefonnummer. Vår preliminära förhoppning var att kunna göra en faktafokuserad intervju först för att därefter återkomma med ansvarsutkrävande senare, men vi lyckades inte komma i kontakt med Bertheussen då. Sista veckan innan publicering var vi därmed tvungna att skicka flertalet mejl, sms och röstmeddelanden till diverse mejladresser och telefonnummer kopplade till Bertheussen och Wordfeud där vi förklarade hur situationen låg till. Vi hade försökt kontakta honom i veckor, det här förekommer på Wordfeud utifrån den data vi samlat in och de här frågorna ville vi ha svar på. Vi förtydligade att vi kommer publicera oavsett svar från honom eller inte. Samma dag svarade han på frågorna via mejl, men gick inte att nå efteråt för följdfrågor. Eftersom det var ett känsligt och i många fall svårt ämne upplevde vi att det var svårt att få tag i personliga case. Genom instagramkontot “Wordfeudsnubbar” fick vi däremot kontakt med flertalet unga personer, även flera vuxna kvinnor som underlag, som var villiga att berätta om sina egna erfarenheter.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
1. ”DCase avslöjar: Männen som raggar barn på populära spelappen” 2. “Bad om barnpronografiska bilder: “Du ser jättebra ut för din ålder” 3. “Här avslöjar kvinnorna snusket på Wordfeud: Väldigt ögonöppnande”
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Kursen låg på 10 veckor, där vi snittade runt 13 timmar jobb per dag, per person. Denna arbetstid spenderades dagligen på intervjuer och research, medan chatten upprätthölls under vaken tid – även under helger, kvällar och nätter.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Efter publicering var det en person som jobbade med en AI-programvara till olika spelappar som hörde av sig. Hans tjänst kunde filtrera bort snuskiga meddelanden och liknande. Hade vi haft mer tid efter publicering hade vi säkerligen gjort ytterligare en uppföljning där den tekniken presenterades. I efterhand har en anmälningsfunktion implementerats i appen, vilket troligtvis påskyndades genom vårt avslöjande. Vi har bara fått positiva reaktioner, speciellt från personer i branschen. Många tycker att det är ett gediget och viktigt journalistiskt arbete vi gjort och att de är imponerade över att vi orkat med – trots ett tufft ämne som vi som personer är helt insatta i. Genomslag: – Medverkan i SVT:s Morgonstudion samt artikel om grävet i SVT Inrikes – Inslag på SVT Västernorrland – Ekot uppmärksammade grävet – Borås tidning skrev om grävet med lokal vinkling på en av reportrarna – P4 Sjuhärad gjorde inslag med lokal vinkling på en av reportrarna, som Ekot använde – Återpublicering i Borås tidning (två artiklar) – Artikel i Alingsåskuriren med lokal vinkling på en av reportrarna – Kvällsposten gjorde en egen vinkel på undersökningen när de pratade med Angelika, ett av våra case – Kända profiler på sociala medier (Wordfeudsnubbar, Stina Wollter, Lady Dahmer, Maria Dufva m.fl.)
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej