SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Boken Sjukt hus utvecklar, fördjupar och breddar på en lång rad punkter den granskning av Nya Karolinska (NKS) som publicerades i Svenska Dagbladet under 2015 och då belönades med Guldspaden i klassen Stor tidning. Med mängder av tidigare opublicerade fakta och intervjuer beskriver boken tillkomsten av Nya Karolinska, avslöjar de skenande kostnaderna och hur demokratiskt fattade beslut medvetet kringgåtts i samband med Sveriges hittills största byggprojekt. Till skillnad från artikelserien ägnar boken även stor uppmärksamhet åt att söka svaret på varför så många fel kunde begås trots ständiga varningssignaler? Som sannolikt första bok i något land berättar Sjukt hus i detalj om finansieringsformen OPS – Offentlig privat samverkan - från dess ursprung inom oljeindustrin på 1930-talet, till att bli en viktig brittisk finansiell exportprodukt såld med hjälp av både den brittiska regeringen och kungahuset. Mycket aktiva parter i exportsatsningen är de konsulter som Stockholmslandstinget ändå valde att anlita för att planera, opartiskt utreda och genomföra upphandlingen av NKS. Boken går sedan vidare och berättar hur den brittiska och amerikanska finansindustrin lyckas förmå Världsbanken att prioritera satsningarna på OPS-projekt i utvecklingsländerna, trots att det saknas någon som helst uppföljning av hur detta påverkar Världsbankens mål om fattigdomsbekämpning. Detta sker under ledning av samma konsulter från PwC som låg bakom Nya Karolinska. Författarna besöker Lesotho där Världsbanken initierat satsningen på ett stort specialistsjukhus som nu äter upp 51 procent av landets nationella sjukvårdsbudget och tar resurser från övrig sjukvård, detta i ett av världens mest hiv-drabbade länder. Även svenska skattemiljoner har gått till detta projekt. 1. Boken preciserar hur det gick till när kostnaderna för Nya Karolinska skenade. Tidigare har vi avslöjat hur det gick till när utgiftsramen rundades genom ”knapring”. Som en direkt följd erkände landstinget att byggnotan inte är 14,5 miljarder kronor utan 22,8 miljarder kronor. På samma sätt ändrades slutnotan (inklusive räntor mm) fram till 2040 från 52 miljarder till 61 miljarder. Denna väldiga kostnadshöjning hade dolts för allmänheten och även för den politiska oppositionen genom att motiveras med andra skäl och blandas samman med andra investeringar. I boken visar vi nu att den samlade notan för NKS-beslutet faktiskt är ännu högre och över 70 miljarder skattekronor. 2. Tidigare har vi med dokument avslöjat att Skanskas bud – som vi redan 2010 avslöjade var enda anbudet - låg långt över utgiftsramen. Boken fördjupar bilden av hur kostnadsstegringen skett genom att politiker och tjänstemän medvetet kringgått politiskt fattade beslut. 3. Boken innehåller flera helt nya uppgifter om det omfattande hemlighetsmakeriet kring projektet och hur affärsupplägget begränsar det demokratiska inflytandet för folkvalda politiker. Exempelvis visas hur den valda affärsmodellen sätter kommunallagen ur spel så att hela landstingsfullmäktige fick munkavel och hur landstinget i NKS-avtalet förbinder sig att ge en positiv bild av projektet. I ett särskilt kapitel diskuteras demokratiska konsekvenser och där efterlyser demokratiutredaren Olle Wästberg reformer för att stärka den lokala demokratin. 4. Boken visar hur vården av sjuka drabbas av de skenande kostnaderna och bristande planeringen i samband med NKS-projektet. 5. Boken var först med att berätta om de problem som uppstår i och med att landstinget låtit konsulter från Boston consulting group utforma vården på NKS enligt en ny och i den här omfattningen helt oprövad tematisk modell. 6. Boken slår även hål på argumenten från landstinget om att sjukhuset är klart i tid: i själva verket har det blivit mer än två år försenat på grund av bristande konkurrens, något som i sig orsakat mer än en miljard i merkostnader. 7. Boken kunde avslöja att Skatteverket underkänt NKS-projektet för skatteplanering i Luxemburg. Efter detta bekräftade även Skanska att landstinget känt till upplägget, vilket landstinget förnekat. Boken ägnar ett särskilt kapitel åt skatteplaneringens betydelse både i NKS-projektet och som en integrerad del av affärsuppläggen med OPS-finansiering där investerarna i hög grad är dolda via banksekretess i skatteparadis. Vi berättar om ägardokument vi påträffat i en bilaga till NKS-avtalet som avslöjar att det projektbolag som bygger och ska driva sjukhuset ägs direkt till 50 procent av två brevlådeföretag i Luxemburg. 8. Boken berättar ingående om lögner i det tjänsteutlåtande som låg till grund för NKS-avtalet, bland annat om att landstinget fått insyn i Skanskas kalkyl. En sådan insyn var av central betydelse för att få igenom affären i fullmäktige då man gick vidare med endast ett anbud. 9. Boken beskriver ingående hur landstinget medvetet struntat i sin egen marknadssondering som redan 2007 visade att ingen fler än Skanska tänkte lägga bud på affären. Detta resultat framgick dock inte då sonderingen redovisades av PWC. 10. Boken beskriver betydligt mer ingående än artikelserien utländska erfarenheter av sjukhusbyggen, som att man i Hamburg bygger högspecialiserade sjukhus för en tiondel av NKS-notan. Boken skildrar i ett särskilt kapitel de brittiska erfarenheterna av OPS-sjukhus, däribland NKS-projektets stora förebild i London, ett sjukhus som idag befinner sig i akut ekonomisk kris och där stora delar av vården dömts ut som undermålig. Boken visar att den omfattande brittiska kritiken mot OPS-sjukhus var väl känd och dokumenterad då NKS-avtalet ingicks. 11. Boken berättar utförligt om sprickan inom moderaterna där både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg hade försökt stoppa OPS-affären. Det fanns även ett motstånd bland landstingsmoderaterna, bl a Filippa Reinfeldt, och bland moderaterna i Stockholms stad. 12. Boken publicerar hela den sista intervjun med NKS-upphovsmannen Ralph Ledel som kort före sin död förklarade att det var fel att gå vidare med bara ett anbud. 13. Sedan boken publicerats har det skett en radikal politisk scenförändring där det tidigare finanslandstingrådet Torbjörn Rosdahl (M) i december 2016 byttes ut mot Iréne Svenonius. Som den främste företrädaren för det ledande allianspartiet har Svenonius plötsligt börjat hylla vår granskning och menar att NKS-avtalet aldrig borde ha undertecknats då det bara kom in ett anbud, och att OPS-modellen dessutom inte borde ha använts. En fullständig omsvängning mot vad allianspartierna hävdat i debattartiklar bara några veckor tidigare.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Nya Karolinska (NKS) är Sveriges hittills största byggprojekt, större än Öresundsbron. Granskningen som inleddes i SvD och fördjupades i boken Sjukt hus visar hur närmast ofattbara summor av skattepengar medvetet spenderats i uppenbar strid med demokratiskt fattade beslut och hur de ansvariga envist försökt hemlighålla detta under lång tid. Vi har avslöjat riggade rapporter, mörkade och aldrig diarieförda handlingar och även rena lögner i centrala beslutsdokument. Hade något liknande avslöjats inom det privata näringslivet hade de ansvariga fått stå till svars inför en bolagsstämma och högst sannolikt även juridiskt. I landstinget saknas en sådan stark kontrollfunktion. På så vis belyser NKS-granskningen på ett angeläget sätt hur enorma skattemedel kan slarvas bort av ansvariga landstingspolitiker i samband med ett stort offentligt byggprojekt utan att något juridiskt ansvar utkrävs. Till skillnad från artikelserien för boken upp detta på en internationell nivå och avslöjar ett mönster där enorma och ofta OPS-finansierade infrastrukturprojekt blivit en medveten strategi för den framför allt Londonbaserade finansindustrin att skapa ännu större kapitalvinster. Detta sker genom att via avtal med offentlig sektor tillförsäkra sig framtida skatteintäkter, trots att det är betydligt fördelaktigare för det allmänna att låna upp pengarna på ett traditionellt sätt. Frågan om OPS-finansiering, och de enorma merkostnader den medför för skattebetalarna, är högaktuell då Sverige och övriga världen sägs stå inför enorma investeringsbehov i transporter, skolor och sjukvård. Bland annat har förslag om OPS-finansiering väckts i samband med en rad svenska projekt, exempelvis jättesatsningen på höghastighetståg. Boken visar hur OPS-modellen har mycket stora beröringspunkter med de finansiella instrument som orsakade finanskrisen och som allvarligt ramponerat ekonomin i företag som Enron och senare i länder som Grekland och Portugal.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Fredrik Mellgren har länge bevakat Stockholmslandstinget och flera av de nyheter som tidigare kommit fram om kostnadshöjningar i samband med NKS har han grävt fram. Henrik Ennart har tidigare gjort grävande journalistik kring sjukhusmaten, som är en del av NKS-projektet, vilket resulterade i att NKS försågs med ett tillagningskök. Henrik var även 2010 först, tillsammans med Josef el-Mahdi, med att berätta om att affären gjordes upp trots att det bara fanns en anbudsgivare. Genom detta tidigare arbete hade båda, var och en för sig, fått många tips och dragit slutsatsen att det fanns en stor, viktig och ännu oskriven historia om tillkomsten av Nya Karolinska.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Researchen bygger dels på ett mycket stort antal intervjuer med personer som på en mängd olika sätt varit kopplade till NKS-projektet. Vi har intervjuat alla finanslandstingsråd och i stort sett alla landstingsdirektörer som varit aktiva sedan projektet började planeras, samt en lång rad andra befattningshavare inom landstinget. På samma sätt har en lång rad intervjuer gjorts med källor inom sjukvården, politiska partier och inte minst byggbranschen. Till det kommer flera hundra tips från källor som oftast velat vara anonyma och som funnits på alla nivåer i och runt projektet. Till detta kommer att vi begärt ut ett mycket stort antal offentliga handlingar, och, då dessa varit hemligstämplade, i många fall fått fram dem ändå via anonyma källor. Boken tar avstamp i den storytelling som publicerades i SvD på nyåret 2016. Det var en längre sammanhängande historia som sammanfattade de avslöjanden som fram till dess publicerats i SvD. Utifrån denna stomme kunde vi bygga vidare och bredda och fördjupa granskningen. En väldig fördel med bokformatet, jämfört med nyhetsartiklar, är förstås också att kunna binda samman trådar och ge en mer heltäckande bild. I ett sådant sammanhang får ofta detaljer, som kanske är svåranvändbara i en kort och hårdare vinklad nyhetstext, ett större förklaringsvärde. En fördel med att ta utgångspunkt i en storytelling var att det blev lättare att se vilka dokument och olika nyckelpersoner som behövde kontaktas, inte bara för att få fram nyhetsvinklar utan också för dramaturgi, personporträtt och miljöskildringar. Ett stort antal intervjuer, även med personer som var inblandade för många år sedan, gav ovärderlig information som sedan kunde användas för att gå vidare.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Det som kännetecknat NKS-grävet är det mycket stora antalet både muntliga och skriftliga källor som kompletterat varandra och tillsammans kunnat ge en bild av ett projekt där få haft en heltäckande överblick. Intervjuerna gjordes både on- och, lika ofta, off the record och ledde fram till ständigt nya personer att kontakta och även i letandet efter viktiga offentliga handlingar i ett ärende där det finns tusentals sådana. Flera av de handlingar vi kommit över är eller har tidigare varit belagda med strikt affärssekretess, exempelvis delar av huvudavtalet och minnesanteckningar från förhandlingarna. I flera fall har vi haft tillgång till både maskade och omaskade versioner. I en del fall är det handlingar som inte diarieförts av Landstinget. I andra fall har landstinget diariefört handlingar först i samband med att vi begärt ut dem eller kommit över dem på andra sätt.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
NKS-projektet har kringgärdats av en unikt hög sekretess där även folkvalda politiker tvingats skriva på tysthetslöfte för saker som avhandlas i fullmäktige. Dessutom byggdes upphandlingsorganisationen upp på ett sådant sätt att mycket få individer hade full insyn. De flesta källor har därför bara kunnat bidra med enskilda pusselbitar. Det är först med många källor som bilden börjat klarna. Till detta kommer landstingsmajoritetens ovana att inte diarieföra handlingar och att ständigt försöka undanhålla information. Den politiska ledningen för landstinget har dessutom upprepade gånger förnekat dokumenterad information, även sådan som höga ansvariga tjänstemän inom landstinget själva till slut bekräftat. Den inledande granskningen i SvD har attackerats av Skanska i ett långt pressmeddelande som lagts ut på företagets hemsida och som sedan spridits en del i sociala medier. Skanska har även i över ett års tid köpt annonsplats på Google för sitt pressmeddelande.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet inleddes våren 2015, inledningsvis i SvD men perioden januari till augusti 2016 med fullt fokus på boken.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Sjukt hus har genomgående fått mycket positiva recensioner: http://www.expressen.se/kultur/manniskor-riskerar-att-do-med-nya-karolinska/ http://www.dn.se/kultur-noje/vasst-gravande-om-den-stora-politiska-svindeln-pa-karolinska/ http://www.svd.se/gravjobbet-om-nya-karolinska-avtacker-en-demokratisk-forlust http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article23895979.ab http://www.dagensarena.se/opinion/moderaternas-sjukvardsrora/ http://www.etc.se/kronika/ops-star-ovanligt-puckad-sjukvardspolitik Sedan boken publicerades har vi alltså även sett en total scenförändring i landstinget där det moderata finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl meddelat sin avgång och i december 2016 ersattes av Iréne Svenonius. Medan Rosdahl konsekvent förnekat alla problem har Svenonius svängt 180 grader och anslutit sig till den kritik som vi framfört. Hon har även förklarat att vår NKS-granskning varit enormt betydelsefull, faktiskt enligt henne mer än vad de flesta medier tycks ha förstått, och att granskningen varit en ögonöppnare som redan fått stor betydelse för hela den svenska offentliga sektorns upphandlingar. Göran Eriksson har i SvD gjort analysen att moderaterna dragit slutsatsen att NKS-frågan, som tidigare var helt opolitiserad, efter vår granskning måste neutraliseras före valet 2018 där den riskerade att bli en svårförsvarad symbol för oppositionens kampanj mot vinster i välfärden, och detta i den strategiskt viktiga Stockholmsregionen. Vi har haft flera välbesökta föreläsningar kring boken, bland annat på ABF och på ett fullsatt biografen Grand där många beslutsfattare inom landstinget och sjukvården efteråt kommit fram och tackat för boken.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej, inte boken. Ett par artiklar publicerade i SvD 2015 och som främst behandlade brittiska sjukhusprojekt har anmälts av Skanska till Pressombudsmannen PO som dock avslog anmälan på samtliga punkter. Skanska gick då vidare till Pressens opinionsnämnd PON som ännu ej behandlat ärendet.