Sök
Kategori
Etermedia riks nyhet
Vinnare
Lotta Sima
Julia Lindvall
Ida Andersson
Kristina Lagerström
Förutom ovanstående deltog följande personer
Jenny Küttim, redaktör
Sara Leijman, reporter
David Westling, foto
Diba Dehnad, foto
Andreas Hult, redigerare
Cornelia Schauermann, redigerare
Kalle Fürst, grafik
Alf Jonsson, grafik
Simon Krona, videoreporter
Clara Zahui, videoreporter
Olof Peterson
Publiceringsdatum
26 februari, 27 februari, 1 mars, 29 maj
Var publicerades jobbet?
SVT Nyheter
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Grävet avslöjade hur friskolekoncerner kunnat sätta tillväxten främst för pengarnas skull, medan eleverna får ta konsekvenserna om det går fel, på flera sätt: *En av landets största skolkoncerner har mer än tiofaldigat sin storlek sedan 2010, och under tiden systematiskt underlåtit att ge eleverna den undervisning de har laglig rätt till. Samtidigt blev vinsten en miljard kronor. *Flera friskolekoncerner har under expansionen dragit på sig riskabla hyreskontrakt som kan drabba ekonomin och därmed eleverna framöver. *Undervisningen i kommunala skolor drabbas i majoriteten av fallen av en av skolkoncernernas snabba tillväxt runt om i landet, enligt kommunerna själva. Grävet avslöjade också flera exempel på hur vinstpengar används på ett sätt som regeringen i Tidöavtalet förbundit sig att stoppa, bland annat att skolpeng gått till en våffelstuga i Åre och, i en annan koncern, till köp av skolföretagarens egna skärgårdstomter. *Engelska Skolan har fått statsbidrag med osanna uppgifter.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Grävet avslöjade konkreta exempel på hur ansvariga politiker och myndigheter i flera fall misslyckats med att få skolkoncerner att med skolpengen sköta sitt grundläggande uppdrag att säkerställa undervisningen för eleverna, och i stället prioriterat expansion, vinst och affärer utanför skolsektorn. I granskningen blottlades ett system där tusentals elever år efter år kunnat välja, och sedan gå i, skolor som inte gett eleverna den undervisning de har laglig rätt till, och som skolföretag fått betalt av det offentliga för att ge dem. Detta trots att Skolinspektionen regelbundet inspekterat skolorna, och trots budskapen från de senaste regeringarna om skärpt tillsyn och kontroll av både ägare och skolverksamhet. Grävet krävde mer omfattande, komplexa och kvalificerade kartläggningar av bokslutsdata, årsredovisningar, kommunhandlingar, tillsynsrapporter och beslut än tillsynsmyndighet och regeringar har gjort. Det gav en bild av den logik som skolkoncerner kan drivas enligt, och konsekvenserna för tusentals elever och deras framtid, som inte ens ansvariga politiker och myndigheter i vissa delar kände till.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idén föddes i valrörelsen då friskolefrågan var en het debattfråga, och teamet, i arbetet med ett par reportage, hade samlat och systematiserat bokslutsdata för hela friskolesektorn. Data visade att det fanns flera friskolekoncerner som – som det heter på finansspråk - växt väldigt ”aggressivt”. Då flera gått in på börsen kunde vi se en tydlig koppling till den allmänna ekonomiska miljön med börsfest, nollränta och tillväxtfokus. Då det är känt att det är förenat med risker, både ekonomiska och kvalitetsmässiga, att växa väldigt snabbt ville vi granska koncernerna närmare.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi gjorde en databas med bokslutsdata, läste årsredovisningar för att rensa för förändringar i koncernstrukturer, och fick fram att fem koncerner hade minst fördubblats i storlek på fem år. Med uppgifter från årsredovisningarna byggde vi en ny databas och skapade egna nyckeltal för att kartlägga skulderna och därmed hitta ekonomiska risker. I årsredovisningarnas noter kunde vi se att skulderna i regel inte var bankskulder som vi trott, utan bindande hyresåtaganden upp till 20 år framåt. Det var okänt för Skolinspektionen som reagerade och varnade för utvecklingen i intervju. Vi ritade tidslinjer för varje koncern för att kunna jämföra ekonomisk utveckling med öppning eller köp av nya skolor. I kartläggningen upptäckte vi att en av skolkoncernerna köpt en våffelstuga i Åre. Genom att följa pengaströmmarna i årsredovisningarna kunde vi se hur koncernbidrag gått från skolverksamhet till ett nybildat dotterbolag som köpt våffelstugan. Affärer med skolpeng utanför skolan är både tillåtet och vanligt. Men det gick på tvärs mot en av Tidöavtalets punkter om vinstreglering. Det blev därmed intressant hur regeringen skulle förhålla sig i ljuset av viljan/löftena i Tidöavtalet. Vi körde samtliga organisationsnummer i de fem koncernerna mot Fastighetsregistret, via Infotorg. Då hittade vi fler affärer. En skolägare hade sålt sina privata skärgårdstomter till skolkoncernen. Vi laddade ner samtliga handlingar och begärde ut alla bygglovshandlingar från den aktuella kommunen för att kartlägga affärerna. Därefter strukturerade och följde vi pengarna i årsredovisningarna för skolkoncernens olika bolag. Thorengruppen, en av Sveriges största koncerner, med tiofaldigad omsättning sedan 2010, ingick inte i den allra nyaste tillväxtligan. Men det fanns ett par färska kritiska tillsynsbeslut, så den blev nästa steg i granskningen. Vi laddade ner alla tillsynsbeslut från Skolinspektionen för alla Thorengymnasier sedan 2010. Vi laddade också hem excelfilerna med sammanställningar och hittade tillsynsrapporter som Skolinspektionen missat att lägga upp på hemsidan. Med dessa data byggde vi en databas. Databasen bearbetade vi till en visuell bild med färgade fält som visade de perioder, ofta återkommande, som varje skola haft pågående förelägganden. Det var en bild som Skolinspektionen själv inte hade, vilket framkom i ansvarsutkrävande intervju. För att se vilka förelägganden som handlade om själva undervisningen – antal timmar, lokaler osv - behövde vi läsa igenom alla rapporter och själva kategorisera föreläggandena. Vi kartlade vinster och utdelningar i årsredovisningarna och fick fram vinsten under denna tid: en miljard. Vi lade pussel med information från källor och öppna intervjuer, även ansvarsutkrävande. Vi begärde ut data från Skolinspektionen om tillståndsbeslut för nyetablering och utökning av skolor och kunde då se att Thorengruppen samtidigt fått avslag på att starta nya skolor på grund av kvalitetsbrister men godkänt för att köpa skolor.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Årsredovisningar Tillsynsrapporter och andra offentliga handlingar från Skolinspektionen Fastighetsregistret Bolagsverket Skatteverket Kommunala bygglovshandlingar Samtal med myndighetspersoner Intervjuer med Skolinspektionen Intervjuer med vd för skolkoncern i tre fall. Muntliga källor med insyn i flera av skolkoncernerna Muntliga källor med insyn i politiken Statistikdatabaser på Skolverket Sociala medier Antagningsstatistik till gymnasiet
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Bokslutsdata för branschen krävde omfattande bearbetning men räckte ändå inte för någon del av den ekonomiska granskningen – det krävdes manuella genomgångar och analyser av årsredovisningarna i samtliga granskade koncerners koncernbolag och dotterbolag – totalt mer än 100 årsredovisningar. Att följa pengar via koncernbidrag krävde letande och jämförande av belopp i noter på flera ställen i varje årsredovisning för att kartlägga korrekt. Hela granskningen krävde ständig beredskap för att ompröva, utvidga eller avgränsa för varje ny uppgift som kom fram. Många källor ville inte träda fram öppet. Flera av vd:arna och ägarna vill inte bli intervjuade, vilket försvårade granskning och ansvarsutkrävande. Vi nekades exempelvis intervju med ledningen för Nordic International School och dess rektor i Kalmar. På parkeringen i anslutning till skolan dök rektorn upp. Reportern började prata med några elever som slutat för dagen. Rektorn sa till eleverna att de inte fick bli intervjuade, och gick därifrån. När teamet börjat intervjua eleverna blev ansvarig utgivare uppringd av marknadschefen på Nordic International School som ville stoppa inspelningen och misstänkliggjorde reportern. Miljardkoncernen Thorengruppens vd sa först ja till intervju, sedan nej och så, strax före publicering, ja endast till Morgonstudion live, inte ens intervju efteråt. Se länk: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/charlotta-friborg-sa-forsokte-skolkoncernen-slippa-svara-pa-svt-nyheters-fragor
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
1 mars: Morgonstudion om grävets utgångspunkter och avslöjandena om fastighetsaffärerna, svt.se inklusive ansvarsutkrävande av Magdalena Andersson https://www.svt.se/nyheter/inrikes/magdalena-andersson-s-om-svt-s-granskning-det-ar-for-javligt (sändes även i Rapport men ej med i TV-filen) samt Aktuellt med reportage om punkterna som utlovar vinstreglering i Tidöavtalet och hur de granskade skolkoncernerna inte lever upp till det 29 maj: Aktuellt med reportage om Thorengruppen och delar av ansvarsutkrävandet av vd ur Morgonstudion, samt ansvarsutkrävande av Skolinspektionens generaldirektör.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
En reporter 15 veckor En reporter sex veckor En reporter en och en halv vecka En researcher åtta veckorr åtta veckor
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Avslöjandena ledde till omfattande politisk debatt om skolpengens användning. ”Våffelstuga” blev ett återkommande begrepp i politiska debatter och tal. Flera ministrar pressades i riksdagen på hur skolpengen används, med våffelstugan som exempel. Regeringen skärpte tilläggsdirektiven till utredning om friskolevinster jämfört med Tidöavtalet: utredningen ska även utreda om varje skolenhet kan läggas i eget bolag, för insyn i hur skolpengen används, och hur man säkerställer att förbud mot vinstutdelning inte kringgås genom pengaöverföringar mellan olika bolag i koncernen. Friskolornas Riksförbund skickade kl 07.05, en timme efter publicering, ut ett pressmeddelande där man för första gången öppet kritiserade en stor friskolekoncern. Skolverket utreder statsbidragen till Engelska Skolan.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Stort medialt genomslag. Avslöjandena citerades av landets ledande nyhetsmedier, på nyhetsplats och ledarplats. Framförallt ”Våffelstugan” nådde även satirprogram och paneler.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Ja. Friat i GRN.