Sök
Kategori
Etermedia lokal
Nominerade
Elin Schwartz
Henrik Bergsten
Jakob Eidenskog
Förutom ovanstående deltog följande personer
Oscar Barragan
Anja Löfman
Hanna Degerström
Torkel Wennman
Publiceringsdatum
28 februari 2024
Var publicerades jobbet?
SVT Nyheter Väst
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Skredet vid E6 i Stenungsund den 23 september 2023 var det största i Sverige på 46 år. Motorvägen slets itu, bilar for ner i rasmassorna, byggnader rasade och den viktiga trafikleden mellan Norge och Göteborg lamslogs. Återuppbyggnaden kostar samhället hundratals miljoner kronor. Många frågade sig hur det här kunde ske – och det här avslöjade vi: - Vår unika bildgranskning visade att fyllnadsmassor i en anlagd slänt på ett bygge rasat ner mot motorvägen. - Riskerna för skred vid E6:an var kända för Stenungsunds kommun – men uppgifterna raderades ur dokumenten som styrde bygget av en företagspark vid motorvägen. - Det fanns avgörande fel i underlaget bakom bygget. En felaktig karta påverkade expertmyndigheten SGI:s bedömning av risken för skred – just gällande slänten som rasade. - Felet kunde ha upptäckts - och skredet förhindrats enligt experter - om man gjort borrprover vid slänten, men det gjordes aldrig. - SGI-expert gav råd inför bygget – och utreder skredet åt Haverikommissionen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen avslöjar tidigare okända uppgifter om avgörande fel i myndighetsdokument, kartor och geotekniska underlag bakom bygget av en företagspark i Stenungsund, där ett skred gick i september 2023. Genom kombinationen av metoder som bildanalys och dokumentgranskning, och genom sökandet efter dolda uppgifter (bilder som raderats från hemsidor, originalhandlingar som gallrats ut, äldre versioner av myndighetsdokument) kunde vi avslöja brister, uppgifter om skredrisk som strukits och rena felaktigheter i underlaget. Felen gav reella konsekvenser. Vi avslöjade hur det påverkade expertmyndigheten Statens geotekniska instituts (SGI) bedömning av just risken för skred, vilket i sin tur påverkade kommunen och länsstyrelsen när de gav bygget grönt ljus. Om SGI upptäckt felet hade sannolikt nya stabilitetsberäkningar rekommenderats – och om ordentliga undersökningar gjorts menar experter inom geoteknik att själva skredet kunde ha förhindrats. Att allmänheten, myndigheter, politiker och företag fick kännedom om bristerna kan motverka att de upprepas - och därmed förebygga framtida skred, ekonomiska förluster och mänskligt lidande. Utan granskningen hade felen varit kvar i det fördolda.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
När skredet slog E6:an i spillror frågade vi oss, liksom många andra, hur det här kunde ske. Redan tre dagar efter skredet kunde vi berätta om bygget av en företagspark intill E6:an där vår bildanalys visade att en anlagd slänt rasat ner mot motorvägen. Vi ville därför undersöka om allt gått rätt till i planeringen inför bygget – och reagerade snabbt på frågetecken som vi upptäckte i dokumenten. Vi hade också kontakt med experter i geoteknik och fick betydelsefulla ingångar kring vad som kan vara relevant att undersöka i sådana här sammanhang. Det vi ville få svar på var vilka bedömningar som gjorts av risken för skred inför bygget, hur besluten fattats – och om besluten fattats på säker grund.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
För att förstå vad som hänt analyserade vi bildmaterial från platsen, före och efter skredet: drönarbilder, frilansbilder, bilder i detaljplanen, Google Earth vid olika tidpunkter – och bilder från företaget bakom företagsparken. Företaget hade raderat bilderna från hemsidan, men vi fann dem via sökningar i ett digitalt internetarkiv. Det gav en unik bildserie över hur fyllnadsmassor i en anlagd slänt på bygget rasat ner mot E6:an. Det väckte vårt intresse för bygget, gick allt rätt till när slänten planerades? Vi begärde ut och granskade hundratals dokument: geotekniska utredningar, kartor, myndighetsyttranden, mejlkonversationer, borrprover och andra detaljplans- , mark- och bygglovshandlingar. Vi upplevde frågetecken i dokumenten: varför var de enda riskbedömningarna gällande skred gjorda i planområdets östra del? Skredet gick i den västra delen - varför hade inte risken där undersökts? I ett dokument fann vi spår av mätningar i västra delen – en borrpunkt som inte nämndes i riskdelen. Fanns fler dolda uppgifter? Vi begärde ut äldre versioner av dokumenten – och där fanns skredberäkningar från västra delen. Dessutom var skredrisken där högre. Men uppgifterna hade strukits i slutdokumentet. Vi såg också i slutdokumentet att marknivån i slänten tilläts höjas flera meter med ökad fyllnadsmassa. Vi hade gjort viktiga avslöjanden – men såg fortfarande frågetecken: SGI och länsstyrelsen hade granskat planerna. Varför gav de grönt ljus till en hög slänt vid skredkänslig mark? Vi granskade handlingarna igen, skapade en tidslinje över yttranden och beslut, gjorde intervjuer, begärde ut mejlkonversationer - och fann en avgörande uppgift: centralt i planen var om marken bestod av berg. Där det var berg gällde inte lastbegränsningarna, då berg tål hög belastning - och i planen fanns en karta där ytligt berg var inritat just i slänten som rasat. Vi ville veta om det stämde, fanns där ytligt berg? Skredplatsen var avstängd så vi begärde ut ortofoton, med höjd- och djupnivåer efter skredet. De visade att där inte fanns ytligt berg, utan en håla. Kartan i planen var fel. Det geotekniska underlaget med kartan gjordes av företaget Norconsult, men felet upptäcktes varken av SGI, länsstyrelse eller kommun inför beslutet. Istället avslöjade vi via intervjuer och granskning av yttranden att den felaktiga kartan fått avgörande betydelse. Kartan påverkade SGI:s bedömning av skredrisken, myndigheten trodde att fyllnadsmassorna skulle vila på berg och kommunen och länsstyrelsen förlitade sig på SGI när de gav grönt ljus. Felaktigheterna påverkade därmed myndighetsbeslut i flera led. (Senare avslöjade vi att en SGI-medarbetare som bedömt skredrisken även anlitas i haveriutredningen, vi kände igen namnet från handlingarna.) Hade felet kunnat upptäckas? Vi jämförde byggets borrplan med plankartan – och kunde se att borrprover aldrig gjorts just i den aktuella slänten. Enligt experter i geoteknik kunde sådana borrprover ha avslöjat felet – och förhindrat själva skredet.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Framförallt offentliga handlingar; geotekniska utredningar, kartor, myndighetsyttranden, mejlkonversationer, resultat från borrprover och andra handlingar i detaljplans-, mark- och bygglovsprocessen. Vi har begärt ut olika versioner av handlingarna för att jämföra förändringar under processens gång. Vi har gjort en bildanalys av drönarbilder, ortofoton och använt digitala internetarkiv för att se webbsidors innehåll vid olika tidpunkter samt jämfört olika tidpunkters bilduppgifter på Google Earth. Vi har intervjuat experter inom geoteknik, länsstyrelsen, SGI, Stenungsunds kommun (både tjänstemän och politiker) och en professor inom förvaltningsrätt. Vi har varit i kontakt med företaget som står bakom företagsparken och återkommande sökt Norconsult, som gjort det geotekniska underlaget.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
En utmaning var det tekniskt komplicerade ämne som geoteknik är. Vi behövde ta oss an ett helt nytt område för att kunna granska det och presentera det pedagogiskt för publiken. Vi valde därför att utbilda oss. Vi läste litteratur om geoteknik och tidigare haveriutredningar och en viktig del var att konsultera experter på området. Det gjorde det möjligt att gå på djupet i granskningen. Ett annat problem var att originalhandlingar gallrats ut av Stenungsunds kommun – de fanns inte kvar. Till slut fick vi dock tag på handlingarna genom en annan myndighet, som hade lagrat dem. Ett stort problem var att företaget som gjort den geotekniska utredningen med den felaktiga kartan, Norconsult, vägrade en intervju. Vi kontaktade företaget på alla nivåer, både medarbetare och chefer i Sverige och vände oss också till företagets internationella ledning. Vi delade alla uppgifter på förhand, att vi skulle avslöja felaktigheter i deras geotekniska underlag och gällande en specifik karta, för att ge Norconsult möjlighet att bemöta det. Men företaget hänvisade till att de inte kommenterar under pågående haveriutredning. Även det företag som står bakom själva företagsparken har avböjt en intervju, men har kommenterat på sms. Flera aktörer hänvisade till att de inte kan gå in på allt med hänvisning till den pågående haveriutredningen och brottsutredningen, men i slutändan har vi ändå kunnat göra de flesta intervjuer (utom de nämnda ovan) och fått tag på det material vi behövde för granskningen.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Vårt huvudavslöjande är det som publicerades den 28 februari 2024, som online innehöll två delar kallade “Skredet på E6: Här är kartan som lurade experterna – före raset” och “Felet i underlaget bakom bygget vid E6 kunde upptäckts före skredet – om man borrat”. I filen vi bifogar med tv-inslag är det endast en del, det tredje inslaget i filen. Vi fick godkänt från Zara på FGJ att också ta med publiceringarna gjorda under 2023, eftersom dessa – och researchen bakom dem – ledde oss fram i den fortsatta granskningen och till det som blev vårt genombrott.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi startade direkt efter skredet den 23 september 2023 och sista delen publicerades den 14 mars 2024, så runt ett halvår. Granskningen har gjorts vid sidan av annat nyhetsarbete förutom ett par veckor inför huvudpubliceringen då vi arbetade heltid.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Allmänheten har fått svar kring en händelse som skakat Västsverige. Efter skredet lyftes klimatförändringar som möjlig orsak – men genom vårt avslöjande riktades fokus mot en anlagd slänt, och den möjliga mänskliga faktorn. Vikten av kontrollmekanismer i byggprojekt har synliggjorts, för att upptäcka sådana fel som nu blev kända först genom vårt avslöjande. Myndigheter, företag och andra i branschen har tagit del av granskningen, som fått stor uppmärksamhet, och felen kan därmed undvikas att upprepas. Det är centralt för att förebygga framtida skred, mångmiljonkostnader och mänskligt lidande. Kompl. 2025-02-26: Det pågår en brottsutredning och en haveriutredning. Enligt ett läckt utkast av haveriutredningen pekar den just på sådant som vi avslöjat. Den färdiga utredningen väntas 23 mars.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen fick stort medialt genomslag. Huvudavslöjandet sändes i Rapport 19.30, toppade SVT Nyheter online samt text-tv och lyftes av TT, Omni, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, DN, Expressen, GP, TTela, Bohusläningen och lokala ST-tidningen. Vår reporter medverkade i Sveriges Radios Kalibers program som till stor del handlade om vår granskning, och även i Studio 1. Vi ville berätta pedagogiskt och intressant om ett tekniskt svårt ämne och det togs väl emot av publiken. Onlinepubliceringarna fick totalt 700 000 besök och videoklippen startades 350 000 gånger. Vi fick tips och kontakter.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej, det har inte anmälts till någon instans.