Sök
Kategori
Mindre dagstidning
Nominerade
Elin Turborn
Förutom ovanstående deltog följande personer
Sven Björkland - reporter
Anna Ericsson - illustratör
Stefan Åberg - nyhetschef
Patrick Krainer - nyhetschef
Publiceringsdatum
2016-12-06
Var publicerades jobbet?
Västerbotten-Kuriren
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Grävet har avslöjat ett stort slöseri med skattemedel vid Umeå kommuns samhällsbyggnadskontor. VK har avslöjat att anställda på avdelningen åkt på nöjesresor med skotersafari, spa, badtunnor, trerättersmiddagar och shower för över en miljon kronor och att 90 anställda vid juletid kvitterat ut varsin surfplatta att ta hem - något som uppfattats som en kommunal julklapp. Vi har också avslöjat att ledningsgruppen åkt på studieresor utomlands för över en halv miljon kronor– något som skiljer sig från andra ledningsgrupper i Sverige samt att man anordnat stora fester med dansband och alkohol när höga chefer på kontoret avslutat sin anställning. Samtidigt som samhällsbyggnadskontoret lagt stora summor på detta har den nämnd de tillhör haft stora besparingskrav på sig. Det VK avslöjat strider både mot kommunens egna policys och riktlinjer samt kraven för förmånsbeskattning och redan vid första publiceringen beslöt kommunstyrelsen att en utredning av VK:s avslöjanden skulle göras. Avslöjandena har också blivit en fråga för kommunfullmäktige.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Genom ett stort researcharbete där jag använt flera olika arbetsmetoder har jag avslöjat ett stort slöseri med skattemedel inom samhällsbyggnadskontoret vid Umeå kommun som annars inte hade blivit allmänt känt. Avslöjandena har jag kunnat göra genom att gå igenom en stor mängd offentliga handlingar och dokument samt övriga handlingar och foton. Kontakt med källor har också varit avgörande i grävet samt användningen av särskilda webverktyg som jag använt mig av för att kunna verifiera att uppgifterna, som blev känt för VK via en tipsare, stämde. VK har kunnat visa på att kommunen bryter mot flera policys och riktlinjer och att regler för förmånsbeskattning inte följts. Samma dag som VK:s första publicering beslöt kommunstyrelsen att en utredning skulle göras för att se om kommunens regelverk följts. Senare kunde VK också avslöja att den som fått ansvaret för att göra utredningen var den högst ansvariga chefen vid det kontor som VK granskat. VK:s publiceringar har också väckt en stor debatt och diskussion i kommunen, hos både allmänhet och politiker, om hur skattemedel används.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Via ett inringt tips.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
I de fyra huvudsakliga delarna användes en rad olika metoder. Jag listar dem del för del nedan. Del 1 – Nöjesresor för miljonbelopp. Här kunde jag avslöja att samtidigt som politikerna i tekniska nämnden fattat tuffa besparingsbeslut har kommunens it-avdelning (som då låg under samhällsbyggnadskontoret) lagt över en miljon kronor på vad som till stor del varit rena nöjesresor. Under förevändning att det varit värdegrundsresor och personalfokusdagar har de, på kommunens bekostnad, rest på weekendresor som innehållit lite arbete men desto mer nöje såsom skotersafari, badtunnor, spa och shower. Något som inte bara bryter mot reglerna om förmånsbeskattning utan också mot kommunens policys. Detta kunde jag avslöja genom att gå igenom en mängd offentliga handlingar från de olika resorna. Via fakturor fick jag fram kostnader och via de scheman och program som fanns från resorna kunde jag räkna ut hur mycket arbete kontra hur mycket nöje som resorna hade innehållit. Genom att gå igenom deltagarlistorna person för person kunde jag också granska personens arbetsuppgifter vid resetillfället och då visa att personer, utan koppling till resans arbetsinnehåll, också deltagit. Jag gick också, via mediaarkiv och nämndsprotokoll, igenom ansvarig nämnds besparingar under de aktuella åren. Via en tidslinje kunde VK sedan sätta resorna i relation till de besparingar som ansvarig nämnd gjort vid resornas genomförande. Allt gällande resorna gick dock inte att få fram via de kommunala handlingarna och för att kunna ge en vidare bild använde jag mig också av andra metoder. Kontakt med källor var en avgörande metod. Via källor kunde jag få fram fler detaljer om resorna än vad som framgick i handlingar och via källor med god kunskap om ekonomi inom offentliga förvaltningar fick jag vägledning kring vad som stack ut i resorna och inte. Vissa resor ligger några år bakåt i tiden och för att kunna se vad resmålet då erbjöd och vad anställda då hade för tjänsteinnehåll använde jag mig också av wayback-machine, ett webverktyg som tar en tillbaka till ett visst historiskt datum i tiden. På det sättet kunde jag exempelvis se vad ett visst nöjespaket innehöll för flera år sedan, exempelvis kunde jag på det sättet se att Wallmans salonger uppträdde för dem under en resa. För att verifiera att de exempelvis verkligen var på en viss konsert eller på en viss plats använde jag mig också av en sida där man kan söka efter foton på privata Facebooksidor, även om personen har hårda sekretessinställningar och inte har sina bilder offentliga. Via den sidan kunde jag exempelvis få fram foton som postats från vissa resor och på så sätt få bekräftat att de varit på plats och gjort en viss aktivitet. Del 2 – Toppchefer reste för stora belopp. Här avslöjade jag att samhällsbyggnads ledningsgrupp under två år gjort tre studieresor till sex länder för över en halv miljon kronor och att det skiljer sig från övriga kommunala ledningsgrupper. Resornas kostnader och innehåll fick jag fram genom offentliga handlingar såsom fakturor och scheman. Genom att gå igenom deltagarlistor och sedan göra efterforskningar om vad varje person innehade för tjänst vid tidpunkten kunde jag också visa att personer, utan koppling till resornas innehåll, bjudits med. För att ta reda på om dessa studieresor, som bland annat innehöll linbana ned till strandpromenaden i Barcelona, besök på en stängd fotbollsarena och trerättersluncher med dryck, var rimliga att göra för en kommunal ledningsgrupp skickade jag också ut två olika enkäter. En enkät skickades ut till andra kommunala verksamhetsområden inom Umeå kommun och en skickades ut till samhällsbyggnads ledningsgrupper i alla mellanstora kommuner i norra Sverige samt två jämförbara kommuner i södra Sverige. Svaren på enkäterna visade att ledningsgruppen i Umeås studieresor stack ut i förhållande till de övrigas. Även i denna del använde jag mig av websidorna jag nämde ovan, waybackmachine samt sidan som ”tar bakvägen” in på privata Facebooksidor, för att få fram mer uppgifter om resorna. Del 3 – Fick surfplattor i ”julklapp”. Här avslöjade jag att 90 anställda på kommunens it-avdelning julen 2013 fick kvittera ut och ta hem varsin exklusiv surfplatta med tangentbord till ett värde av över 8 000 kronor styck. Jag fick kännedom om att detta ska ha skett via en källa och därefter begärde jag ut fakturor, avtal samt listan på vilka som kvitterat ut denna platta från kommunen. Via de offentliga handlingarna kunde jag bekräfta att 90 surfplattor köpts in och att de kvitterades ut av de anställda på avdelningen precis innan jul. Genom att namn för namn gå igenom listan och granska vilka arbetsuppgifter de hade kunde jag också visa att personer utan direkt koppling till it-verksamheten fått ”låna hem” denna platta. Detta var en omfattande arbete där cirka 90 anställda kontrollerades. Det svåra i denna del var att visa på att det var en julklapp. Via en källa med stor insyn fick jag dock bekräftat att plattorna gavs som en julklapp. Genom att gå igenom avtalet de anställda skrev på kunde jag också visa att det var skrivet så att det framgick att de inte skulle användas i det direkta arbetet utan att de ”med fördel kunde användas hemma”. VK kunde också genom att begära ytterligare handlingar och i kontakt med it-chef på kommunen visa på att det operativsystem, som det var sagt att de anställda skulle lära sig hemma, överhuvudtaget aldrig införts i kommunen. För att sätta ”gåvan” i relation till liknande verksamheter kontaktades också en it-chef på annan offentlig verksamhet som sade att detta inte är ett normalt förfarande på en it-avdelning. I ansvarsintervjun med högste chefen före publicering medgav denne också att hon hört att det ”uppfattats som en julklapp”. Del 4 – Skattepengar gick till dansband. Att skattemedel gick till fester och dansband för höga chefer som slutat på samhällsbyggnadskontoret kunde jag avslöja genom att källan ”riktat in oss” på vad vi skulle leta efter. Genom att begära ut kommunala handlingar om specifika fester kunde jag sedan visa på att kommunen betalat för två stora fester för chefer som skulle sluta på samhällsbyggnadskontoret. Via granskning, uträkning och kontroll av fakturor, deltagarlistor, program och affischer kunde jag visa vad dessa fester innehållit och vad de kostat. Via källa fick jag också tag på ytterligare uppgifter rörande innehållet i festerna. Jag kunde också hitta bilder från fester genom att använda mig av Facebook-sajten jag tidigare nämnt. Övrigt: För att presentera resorna på bästa sätt gjordes två webgrafiker där man kunde följa resorna mer ingående: http://www.vk.se/plus/1877562/tidslinje-kommunens-nojesresor http://www.vk.se/plus/1878873/grafik-ledningens-resor Efter att de fyra stora publiceringarna var gjorda och kommunen beslutat att inleda en utredning fick vi ett initierat tips om att den som skulle utreda detta var den som själv varit högst ansvarig för samhällsbyggnadskontoret. Detta bekräftades av samhällsbyggnadsdirektören och stadsdirektören och det blev då en uppföljning om att kommunen utreder sig själv. Även ytterligare uppföljningar; bland annat med politiker, kommunrevision och kommunmedborgare har gjorts. Ärendet ligger i dags dato hos tekniska nämnden.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Kontakt med insatta källor. Kommunala handlingar och handlingar jag fick ut på annat håll, bland annat via källor. Websidor såsom wayback-machine och sidan som tar dig bakvägen till Facebook. Enkäter till övriga avdelningar inom Umeå kommun samt enkäter till samhällsbyggnads ledningsgrupper i flera kommuner i Sverige. Intervjuer med it-chefer, intervjuer med ansvariga, intervjuer med forskare och experter, intervjuer med källor.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det första problemet var att tipsaren, efter det initiala tipset, inte ville bli mer inblandad än så. Allt eftersom månaderna gick lyckades jag dock etablera ytterligare kontakt med tipsaren och cirka ett halvår senare fick jag mer ingående tips om vilka delar inom samhällskontoret jag skulle rikta in mig på. När jag väl fått det så satte granskningen i gång på allvar. Dagen efter VK:s första publicering påbörjade Aftonbladet en stor granskning om att ”Miljardbelopp läggs på representation”. Detta ledde till en del förvirring bland läsare som trodde att VK och Aftonbladets granskningar hängde ihop. Detta ledde till en hel del telefonsamtal där jag fick stå till svars för Aftonbladets publiceringar samt en del i hopblandningar av granskningarna på sociala medier. VK och Aftonbladets publiceringar hade dock inget med varandra att göra, de råkade bara sammanfalla i tid.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Del 1- Nöjesresor för miljardbelopp Del 3- Fick surfplattor i "julklapp" Del 4 - Skattemedel gick till dansband
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka fem veckor på heltid, därefter en del tid för uppföljningar.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Reaktionerna har varit stora sedan dag ett. Umeå kommun tillsatte en utredning första dagen som ännu inte är klar, politiker har skrivit interpellationer och granskningen har diskuterats på kommunfullmäktige. Kommunrevisionen tittar också på det som VK avslöjat. Grävet har också varit flitigt debatterat på VK:s ”ordet fritt”-sida samt på sociala medier. Flera politiker har också tagit upp dem i sina politikerbloggar. TT hakade på vilket gjorde att flera riksmedier uppmärksammade granskningen på sina sajter. Lokala medier gjorde egna uppföljningar på VK:s avslöjanden.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej, inte mig veterligen.