Sök
Kategori
Storstadstidning
Nominerade
Frida Svensson
Erik Wisterberg
Ahmed Abdigadir
Förutom ovanstående deltog följande personer
Anna Tiberg, redaktör
Liv Widell, illustratör
Henrik Malmsten, visuell redaktör
Magnus Helander, webbredaktör
Publiceringsdatum
2023-09-05 till och med 2023-09-08. Uppföljningar fram till december 2023.
Var publicerades jobbet?
Svenska Dagbladet
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Byggde delar av gangsterrapens segertåg på falska streams? SvD kunde avslöja att skandalen är långt större än så, att kriminella gäng tvättat pengar från knarkaffärer, rån och mord på Spotify. Läsarna togs med in i fyra slutna rum: gängmiljön, Spotifys eget fraudteam, botbyggare på Telegram och polisens nationella operativa avdelning. Så kunde vi kunde vi avslöja hur svarta pengar blir vita via köpta lyssningar på Spotify. Dessutom hittade vi en så kallad streamingfarm mitt i Stockholm, den första i sitt slag att avslöjas i Sverige. Vi kunde också berätta hur en ensam 17-åring lyckas lura Spotify. Sammantaget framträdde bilden av ett allvarligt systemfel hos Sveriges genom tiderna största techexport, ett börsbolag som kallar sig “bäst i klassen” på att bekämpa streamingbedrägerier.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Gängbrottsligheten är ett enormt samhällsproblem, techbolagen globala maktfaktorer. Att visa hur de samverkar är viktigt, men också farligt. Personer i musikbranschen vågar inte uttala sig ens anonymt på grund av hotbilden från gängkriminella. Vi har lirkat oss fram till gängkällor som, trots riskerna, valt att berätta. På samma sätt har vi byggt förtroende hos centrala källor med koppling till Spotify. Ingen av dem hade något att vinna på en publicering. Ändå tog vi granskningen i mål. Det har ställt höga krav på kreativa metoder, självständighet och mod. Samtidigt har vi jobbat i hård motvind från Spotify som, istället för att låta oss intervjua ansvariga, systematiskt har försökt undergräva publiceringen. Budskapet att falska streams är ett litet problem upprepades in absurdum av bolagets kommunikationsavdelning inför och under publiceringen. SvD:s granskning blev en världsnyhet, vilket satte press på Spotify. Och snart förändrades företagets budskap radikalt. Drygt två månader efter SvD:s publicering gjorde företaget om sitt utbetalningssystem. Förklaringen? Fusk som tömmer Spotify på pengar hade “nått en brytpunkt”.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Techreporter Erik Wisterberg, som bevakar Spotify för SvD, hade nåtts av uppgifter från källor i musikbranschen om att företaget skulle kunna användas för penningtvätt. Han vände sig till Frida Svensson som under många år bevakat gängbrottslighet på nyhetsavdelningen. Frida blev nyfiken och bokade träff med en källa på Nationella operativa avdelningen (NOA). Hon fick tag på ett tidigare helt okänt dokument. Ett PM författat av en analytiker på NOA beskrev i tydliga ordalag att Spotify högst troligt fungerade som penningtvättsverktyg för gängkriminella. Där och då startade grävet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Hur skulle vi få brottslingar att erkänna brott, avslöja ”affärshemligheter” och berätta om pågående brottsupplägg? Erik Wisterberg hade jobbat med dessa uppgifter av och till under ett par år – utan genombrott. Medarbetare på Uppdrag granskning hade jobbat med samma story – utan att komma i mål. Vår metod handlade om att sätta ihop ett team med unika förutsättningar. Frida Svensson har under de senaste åren arbetat upp källor inom den kriminella miljön. Dessa relationer var avgörande för att få fram namn på personer med förstahandsinformation om penningtvätt och bedrägerier via Spotify. Samma sak gällde PM:et från Noa. Det var frukten av många års källarbete. Ahmed Abdigadir var praktikant på SvD, med Frida som handledare. Ibland pratar vi journalister om att det vore bra för journalistiken om fler reportrar kom från de förortsområden som vi ofta skriver om. Ahmed växte upp i Husby. Hans bakgrundskunskaper och erfarenheter i kombination med en enastående talang att vinna människors förtroende, särskilt i liknande områden, blev en ovärderlig nyckel i grävet. Techreportern Erik Wisterberg hade via sitt nätverk fått en lista på hundratals Spotify-anställda som blivit uppsagda i januari 2023. Via en stor mängd telefonsamtal till dessa hittade vi ett litet “fraud team”, vars existens få utanför Spotify ens kände till. Vår huvudkälla “Victor” berättade i detalj om bristerna i bolagets arbete mot bedrägerier och och att penningtvätten varit känd på högsta nivå i företaget. Nästa steg blev att testa källornas uppgifter via wallraff. Via forum hittade vi så kallade “Telegrambottar”, personer som på appen Telegram säljer falska lyssningar. I rollen som musikproducenter tog vi kontakt med internetaliaset “Drip”. Via Telegram fick vi erbjudande om att köpa stora mängder lyssningar billigt och bedrägeriet förklarat. För att komma närmare bokade vi i rollen som musikproducenter ett möte som vi filmade. Drip gick senare med på att intervjuas, mot löfte om att vi inte avslöjade hans identitet. Via Instagram skapade vi “Mr Robot”. Kontot tog kontakt med ett 30-tal personer inom den svenska rapscenen, och erbjöd ett upplägg liknande det som Drip sålde. Vi fick snabbt svar från ett produktionsbolag som arbetat med flera stora svenska rappare som uppgav hur mycket pengar de var redo att betala för falska lyssningar och vilken artist de ville köpa till. Detta var ett sätt för oss att verifiera att det fortfarande fanns en efterfrågan på falska lyssningar i Sverige. Vi valde att i vår publicering inte ta med uppgiften om denna enskilda artist, eftersom vi fokuserade på systemfelet snarare än enskilda fuskare. Vi byggde, med hjälp av Chat GPT, ett datorprogram som hämtade information av Spotifys API. Dessa uppgifter publicerades inte eftersom de var svåra att förklara, men metoden gav oss en teknisk förståelse av hur boostade streams under en period kan ge genomslag i Spotifys algoritmer, vilket var ytterligare ett sätt att kontrollera gängens uppgifter.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Huvudkällorna beskrivs ovan. Utöver det var en siffra var central för vår granskning: hur mycket pengar ger en miljon streams på Spotify. Företaget vägrade svara. Till grund för vår beräkning, 40.000 - 60.000 kronor för en miljon streams, låg en svensk studie, förundersökningar, uppgifter från källor i musikbranschen samt uppgifter från Stim. Vi kartlade samtliga dokument som Spotify lämnat till amerikanska finansinspektionen, varav flera lyfte fram risken att företaget misslyckas med att hantera bedrägliga streams och de utbetalningar som sker på grund av dessa. Vi använde också en fransk studie om falska streams. Detta ledde bland annat fram till en uppföljning där konkurrenten Deezer totalsågade Spotifys uppgifter om att enbart en procent av alla streams är manipulerade.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Den största utmaningen var att få gängkriminella att berätta om ett brottsupplägg som folk fortfarande tjänade pengar på, samt att få tillräckligt många förstahandskällor för att nå en publicerbar nivå. Vi lade månader på att bearbeta de källor som användes i granskningen. Spotify var också en utmaning värd att beskriva närmare. Företaget hävdade konsekvent att problemet var marginellt, men vägrade att låta oss intervjua personen som ansvarade för bedrägeribekämpningen, eller någon chef överhuvudtaget. Vi kontaktade företaget med öppna kort från första början för att understryka allvaret i de uppgifter som vi tänkte publicera. Företaget valde att medvetet misstolka deadlines, frågeställningar och låtsades ibland som om de inte fått information kring vad vi ville fråga. I sina svar kallade sig företaget “bäst i klassen” på att bekämpa fejkade streams och bedyrade att de stoppade problematiska utbetalningar innan de nådde en “väsentlig nivå”. Med tiden vändes detta läge till vår fördel. Vi kunde via en lång mejlväxling kartlägga vilka uppgifter som företaget inte kunde dementera – och hur företaget saknade svar på grundläggande frågor. Detta användes i en artikel skriven av SvD:s dåvarande ansvarige utgivare Martin Ahlquist i samband med publiceringen.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Webbrubbar: 1. “Gängkriminella avslöjar: Tvättar pengar på Spotify”. Texten beskriver hur kriminella gäng köpt falska streams åt rapartister på Spotify. Ett av motiven har varit penningtvätt. 2. “17-åringen om att blåsa Spotify: Gratis pengar”. Beskriver hur bot-byggaren Drip, som bor hemma hos mamma någonstans i Storbritannien, lurar Spotify. 3. “Lokalen gömde knark - och 200-300 datorer”. Det finns fler sätt att lura Spotify än via botar på nätet. SvD berättar om streamingfarmen i Stockholm, den första att avslöjas i Sverige. Samlingslänk alla texter: svd.se/story/spotify-och-gangpengarna
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Tre månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Direkt kom krav från både justitieminister Gunnar Strömmer och oppositionen. Spotify måste redovisa åtgärder mot fusket, ansåg de. Samtidigt spreds uppgifterna globalt. Den enda offentliga kommentaren från Spotify var en text på bolagets svenska X, där budskapet att fejkade streams var ett litet problem återupprepades. Den 19 november publicerade vi en uppföljande intervju med konkurrenten Deezers vd, som slog fast att Spotifys budskap inte är trovärdigt. Tre dagar senare meddelade Spotify att utbetalningssystemet görs om. Fusket “dränerar royaltypoolen" och uppges ha “nått en brytpunkt”, enligt företaget. Detta var drygt två månader sedan vårt första avslöjande publicerades – och första gången någonsin som Spotify erkänner att streamingbedrägerier är ett stort problem.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
SvD har aldrig upplevt ett större internationellt genomslag. Under de första dygnen intervjuades vi av SVT Morgonstudion, TV4 Nyhetsmorgon, Kulturnyheterna, P1, P3, P4, och europeiska radiokanaler. Medier över hela världen har idag rapporterat – men även en lång rad konton på Youtube, Titkok och Instagram. Axplock: Write av The Guardian toppade listan över de mest lästa artiklarna på sajten. En av Hollands största nyhetssajter; RTL Nieuws rapporterade. Straits Times i Singapore och Estadao i Brasilien skrev, och Vice i USA, med 1,4 miljoner följare på Tiktok, gjorde en egen Tiktokvideo.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.