Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
András Frimmel
Johan Fyrk
Förutom ovanstående deltog följande personer
Johan Sjöholm, redaktionschef
Publiceringsdatum
5–19 december.
Var publicerades jobbet?
På Hem & Hyras sajt, här finns alla artiklar: https://www.hemhyra.se/taggar/tiptapp-succeappens-smutsiga-baksida Granskningen kommer också att publiceras i tidningen i förkortad form, i första numret 2025.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Enligt populära flytt- och skräpappen Tiptapp är de som kör transporterna privatpersoner med plats över i bilen. Hem & Hyra avslöjade att det är lögn och hittade ett stort mörker bakom tjänsten. Förare från fattiga länder kör prylarna svart, utan trafiktillstånd och ofta utan körkort. Många förare är dömda brottslingar och flera saknar arbetstillstånd. Samtidigt som kändisar hyllar billiga körningar via appen, berättar de som kör om en mardrömstillvaro med slitiga arbetsdagar på upp till 18 timmar för småpengar. Genom att åka med i bilarna och prata med förare har vi visat en unik bild av arbetet. Vi har också kunnat avslöja en organiserad kriminalitet bakom ett nät av falska identiteter, svarta betalningar och suspekta bilägare. Vi har bevittnat hur förarna använder flera olika identiteter samtidigt, med hjälp av olika mobiltelefoner. Ändå har kommuner skrivit avtal med Tiptapp, vilket gör det möjligt för förare att få transporter godkända och få fri lejd på kontrollerade soptippar.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Med metoder som tidigare inte använts för att granska gigföretag fick vi fram graverande och dittills okänd information om Tiptapps förare, deras arbetssituation och om företagets okontrollerade system. Vi körde bank-id-uppgifter mot offentliga handlingar och fick ett tvärsnitt av 85 förare. Nästan hälften av dem saknade giltiga körkort och ingen hade tillstånd att köra transporterna. Vi fann även utbredd kriminalitet och falska identiteter. Vi åkte med förarna och fick en unik inblick i deras tuffa vardag – med bild, film och text. Tillsammans gav det en bred bild av missförhållandena på två olika fronter. Det vi avslöjade var så allvarligt att Transportstyrelsen kallade upp Tiptapp till ett möte, att tre kommunala avfallsbolag gjorde samma sak – och att samarbetspartnern Blocket krävde bättring. Artiklarna fick stort genomslag i media, debatterades på de stora ledarsidorna och gav upphov till en kommande riksdagsdebatt. Vi anser att de avancerade metoderna, det stora genomslaget och en mängd konsekvenser av avslöjandena får granskningen att uppfylla guldspadekriterierna. Att Tiptapp av många tidigare ansågs som något positivt visar att mörkret bakom var okänt för allmänheten.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vår idé från början var att granska uzbekers situation i Sverige. Uzbeker saknar ofta arbetstillstånd, så när vi fick höra att flera av dem körde för Tiptapp förstod vi att vi borde granska det fenomenet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Hem & Hyra gjorde först två Tiptapp-körningar av möbler i Stockholm, där vi noggrant granskade de 86 personer som var beredda att ta något av jobben. En av dem hade ett så vanligt namn att den inte gick att få fram personuppgifter på. Vi fick fram bank-id-uppgifter, alltså fullständiga namn, till de övriga 85 förarna och kunde på så sätt ta fram deras personuppgifter via Skatteverket. När vi väl gjort det begärde vi ut en mängd uppgifter från olika myndigheter med hjälp av personnumren. I Skatteverkets folkbokföringsdatabas kunde vi se vilka länder förarna kom ifrån, när de invandrade till Sverige och om de bodde kvar här. Eftersom man inte längre kan använda sitt körkort från hemlandet efter ett år i Sverige, tog vi också reda på när förarna folkbokfördes i Sverige första gången. För att veta hur långt förarna behövde åka för sina körningar tog vi reda på deras adresser. Vi kontrollerade deras körkortsbehörighet och transporttillstånd via Transportstyrelsen och begärde ut skulder och betalningsförelägganden via Kronofogden. Via Bolagsverket fick vi veta om de hade företag eller inte, för att se om de hade rätt att ha Tiptapp som arbete. Med hjälp av slagningar i databaser tog vi fram rättegångshandlingar och företagshandlingar där personerna figurerar. Från Migrationsverket fick vi veta om de hade tillstånd att vara i Sverige och jobba här. Vi gjorde sammanlagt sju körningar, både av skräp och möbler, för att få en ännu större bild av vilka som körde och hur allt fungerar. Där kunde vi se att det i princip var samma förare som varje gång ville ta uppdragen, en mindre grupp av olagliga yrkesförare från fattiga länder. Under fem körningar av möbler fick vi åka med i hytten och prata med förarna. Vi pratade också med dem som körde skräp. Tiptapp-förarna kände inte till att vi var journalister. När vi åkte med visste vi att det fanns en del tid, ofta runt 40 minuter, för samtal. Vi valde därför att blanda skämt och kallprat med frågor om inkomst och arbetssituation för att få förarna att bli bekväma och berätta mer. När vi jämförde Tiptapp-förarnas bilder med deras folkbokföringsuppgifter, förstod vi att något inte stämde. Män visade sig vara kvinnor och 60-åringar skulle vara i 20-årsåldern. Det handlade alltså om falska identiteter. För att få reda på vilka förarna bakom de falska identiteterna egentligen var, bad vi om deras namn och telefonnummer med förevändning att kunna höra av oss direkt för nya transporter. Genom att inleda swish-transaktioner till numren, som vi sedan avbröt, kunde vi få fram förarnas riktiga namn och personuppgifter. Via Transportstyrelsen granskade vi också de bilar som användes och tog även fram information om bilägarna, som visade sig vara en del av ett svart nät av falska identiteter och svarta överföringar. För att se hur Tiptapps kontroller gick till, lät vi bland annat en medarbetare på redaktionen utan körkort försöka anmäla sig som så kallad helper. Medarbetaren kunde registrera sig och få körningar.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Tiptapps information om förarna, bilder på bilar, förare och registreringsnummer. Uppgifter från Skatteverket, Transportstyrelsen, Kronofogden, Bolagsverket och Migrationsverket, olika rättshandlingar. Experter inom transportfrågor, skattefrågor och arbetsrättsfrågor. Anonyma källor. Transportstyrelsens framställan till regeringen för att stoppa så kallad körkortsturism.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Arbetet med att begära ut data om förarna från myndigheter och sedan sortera informationen var tidskrävande. Vi lät det ta tid, använde oss av skript för att sortera materialet och valde bort viss information för att hinna. Vi ville få kontakt med aktiva förare och åka med dem i skåpbilarna. Ingen ställde upp, eftersom de ofta jobbade olagligt. Vi gjorde därför beställningar av möbler där vi själva åkte med, utan att berätta att vi var journalister. Vi kunde prata med förarna och fick en inblick i deras arbete. Vi fick också tag på en kvinna som slutat köra Tiptapp som kunde berätta om sin tidigare situation. När vi gjorde beställningar i appen kom det en ström av förare som erbjöd sig att ta jobbet och som vi ville granska. Vissa hoppade av kort efteråt och försvann då ur systemet. Antalet ”helpers” uppdaterades snabbt och förarna flyttades okontrollerat upp och ner i en lista. För att inte missa någon var det viktigt att jobba snabbt och metodiskt. En reporter tog fram info i appen (skärmdumpade bilder på förarna, registreringsnummer och bank-id-uppgifter). Den andra reportern registrerade samtidigt alla namn och uppgifter i ett dokument. Det finns risker med att åka med brottslingar utan körkort. Vi valde att trots allt åka med i bilarna, men först efter att vi känt av situationen. Vi smygfilmade i och utanför bilarna när det kändes säkert. Att reportern som åkte med behärskar ryska, som många förare pratar, gjorde att vi blev positivt bemötta och kände oss tryggare.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Del 1: Förarna som drar in miljoner åt succéappen Tiptapp: en grupp av körkortslösa, misshandelsdömda och trafikbrottslingar från fattiga länder. Del 2: Bakom Tiptapps fasad finns ett nät av falska identiteter, försvunna personer och miljonsvindlerier. Kvinnor visar sig vara män och betalningar går till en ”syster” i Polen. Del 3: Dalis Tiptapp-resa slutade med stora skulder. Samtidigt njuter kändisarna av de billiga möbelleveranserna. Del 4: 18 timmars arbetsdagar, pianolyft från andra våningen utan hiss – och fyra telefoner i bakfickan. Hem & Hyras reporter åkte med Tiptapp-förarna.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka fyra veckors heltidsarbete för två reportrar.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
V:s arbetsmarknadspolitiska talesperson Ciczie Weidby reagerade starkt på avslöjandet och ska använda artiklarna som utgångspunkt i en interpellationsdebatt i riksdagen. Transportstyrelsen har kallat Tiptapp till möte och en ledande chef på myndigheten kallar situationen för ”beklämmande”. Tiptapps samarbetspartner Blocket anser att problemen är allvarliga och kräver att Tiptapp gör ”en grundlig genomgång av de framkomna uppgifterna.” Nackas, Stockholms och Södertäljes avfallsbolag kommer alla att ha möten med Tiptapp, där de kräver svar om vad Tiptapp kommer att göra för att ta tag i problemen. Tiptapp skriver på sin hemsida att man kommer att följa upp det som framkommit. Man lovar att lägga till nya säkerhetskontroller som ansiktsigenkänning och införa scanning av körkort för förarna.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Mycket stort genomslag. Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens ETC, Länstidningen i Södertälje och Omni har bland annat skrivit längre texter och uppföljningar om avslöjandet om Tiptapp. Det har även hyllats i Gigwatch-podden och av olika medieprofiler i sociala medier. Expressens och Aftonbladets ledarsidor skrev upprörda texter om det som framkommit i granskningen, där de ifrågasätter kommunernas avtal och att företaget över huvud taget får verka. Även Dalademokratens och UNT:s ledare gick till angrepp mot Tiptapps upplägg efter avslöjandet.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.