Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Nils Resare
Carolina Jemsby
Malin Crona
Förutom ovanstående deltog följande personer
Seth Emmanuel Onyango, Iqra Salah, Juliet Atellah, Carolyn Johnson, Malin Crona.
Publiceringsdatum
2020-02-04
Var publicerades jobbet?
Sveriges Natur
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Klimatdrabbade i Kenya lurades på biståndspengar. I norra Kenya drabbas människor redan hårt av klimatförändringarna. Växelvis extremtorka och kraftiga skyfall leder till översvämningar av närmast biblisk karaktär. Skördar förstörs, människor och djur dör. Kvinnor och barn drabbas värst. För att stötta de hårdast utsatta har ett system för att betala ut kontantstöd byggts upp. Kontantbidrag, cash transfers, är den nya trenden inom bistånd och besjungs av det internationella givarsamfundet som den nya, framgångsrika fattigdomsbekämpningen. Men stämmer det? Flera biståndsorganisationer, bland dem svenska Sida, har i olika projekt stöttat landet. Men Sveriges Naturs granskning avslöjade att miljardsummor som skulle gå till kontantbidrag till klimatförändringens offer i norra Kenya inte når fram. Enligt Kenyas riksrevisor har den ansvariga myndigheten i Kenya, NDMA, inte kunnat redovisa för motsvarande närmare en miljard kronor. Trots detta har svenska Sida valt att via FN-organet WFP samarbeta med den kenyanska myndigheten i ett projekt som totalt omfattar 245 miljoner kronor. Sida har avsagt sig rätten att kräva egen revision eller återbetalning av pengarna. Två år efter att projektet avslutats finns fortfarande ingen ekonomisk redovisning som visar hur de svenska medlen använts. Trots det planerade Sida att ge den kenyanska myndigheten NDMA ett direktstöd på 40 miljoner kronor, ett beslut som efter vår publicering skjutits upp på obestämd tid.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har under flera år, med hjälp av hemliga källor, svenska dokument, databaser och många intervjuer i såväl Kenya som Sverige försökt ta reda på om kontantbidrag till de mest utsatta når fram och gör skillnad. Kenya är ett mycket korrupt land, där korruptionen finns på allra högsta nivå vilket gör granskningen riskfylld och svår. Det handlar om mångmiljonbelopp, ämnade att göra livet bättre på de platser där klimatförändringarna slagit allra hårdast och är en granskning många väjer för, på grund av svårigheterna. Genom att upprepade gånger besöka människor i samma region har bilden framträtt tydligare och tydligare – pengarna når inte de drabbade. Eftersom Sida valt bort att göra egen revision av pengarna och någon annan revision inte har gjorts går det inte att få insyn i vart pengarna som kommer från Sverige tagit vägen. Det är också väldigt ovanligt att journalister granskar Sida-projekt där inte Sida själva tagit initiativ till granskningen. Det var svårt att få till intervjuer med ansvariga personer, trots att vi hörde av oss flera veckor innan för att boka intervjutid. Många har granskat Sidas biståndsprojekt. Men få har granskat projekt där Sida finansierar verksamhet via andra organ och därmed frånsäger sig rätten till egen revision. I Kenya har Sidas biståndspengar gått till WFP, som samarbetat med myndigheten NDMA i Kenya, som enligt Kenyas riksrevisor inte kunnat redovisa för motsvarande en miljard svenska kronor under ett budgetår.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi blev kontaktade av en källa, som gav oss information som var så pass intressant och uppseendeväckande att vi satte igång med research. Genom ett cross-boarder samarbete med kenyanska journalister gick vi vidare med granskningen. Under upprepade reportageresor till Turkana i norra Kenya fick vi vittnesmål som bekräftade uppgifter.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi har använt flera arbetsmetoder: Databasgranskningar, granskningar av hundratals sidor allmänna handlingar, upprepade intervjuer på plats i det drabbade området, intervjuer med öppna och hemliga källor, ansvarsutkrävande intervjuer med Sida, intervjuer med korruptionsexperter. Vi har också tagit egna bilder på plats och dokumenterat intervjuer på video. Vi har läst tusentals dokument: svenska offentliga handlingar om klimatbiståndsprojekt i Östafrika; rapporter från multinationella organ, handlingar från DFID, brittiska klimatbiståndsorganisationer och australiensiska myndigheter. Syftet har varit att belägga huruvida de pengar som satsas faktiskt når fram och vilka kontrollinstanser givarna har. Det var viktigt att besöka de samhällen och familjer som uppges få del utav pengarna. Genom research online kunde vi identifiera den kenyanska databas där samtliga mottagare av pengarna fanns registrerade; Single Registry Via hemsidan gick det att ansöka om att få access till olika delar av databasen. Vi gjorde upprepade försök, men nekades tillträde. Till slut kunde vi under ett besök i Kenya, där en workshop kombinerades med arbete i projektet, få till ett möte med de ansvariga för databasen. Därefter lyckades vi få access: vi fick inte namnen, men samtliga hushåll som var mottagare listade på bynivå. Med hjälp av informationen åkte vi till byarna, spårade hushållen genom ålder, antal medlemmar etcetera och kunde slå fast att familjer som listats som mottagare, inte fick de pengar de hade rätt till. Det innebar att stora summor försvann längs vägen. Vi återkom vid tre olika tillfällen till Turkanaregionen i norra Kenya för att göra nya besök i de aktuella byarna, fördjupa researchen och få tillräckliga belägg för att pengar försvunnit på vägen. Granskningen gjordes under lång tid, vilket innebar att den kunde fördjupas genom att vi kunde träffa intervjupersoner i flera omgångar. Vi har gjort intervjuer och lusläst information i olika databaser för att spåra pengarna. Vi fick också i efterhand access till den kenyanska riksrevisorns rapporter och bakgrundsmaterial och kunde också där se att pengar försvann hos myndigheterna och att summorna fortsatte minska under sin väg genom systemet, på sin väg mot de familjer som blivit utlovade stödet. Vi har fått använda olika metoder; datajournalistik där vi genom sammanslagning av information från olika databaser spårade personer på nyckelpositioner under överföringsprocessen. Genom arbetet i databaserna, kombinerat med en genomgång av den kenyanska riksrevisorns rapporter kunde vi följa pengarna och kartlägga hur de minskade i varje steg. Vi kartlade nyckelpersoner och deras ekonomiska intressen, vilka bolag de grundat etc.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Databaser (svenska, internationella, kenyanska) Dokument (offentliga svenska, liksom internationella och kenyanska) Rapporter (FN- DFID- granskningsrapporter och ekonomiska revisionsrapporter samt rapporter från den kenyanska riksrevisorn) Muntliga källor i såväl Sverige som i Kenya
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Ett problem var att Sidas stora kontantbidragsprojekt i samarbete med WFP inte granskats ekonomiskt. Trots att det avslutades 2018, fanns ingen revision gjord och ingen ekonomisk redovisning över huvud taget. Genom besluten såg vi att Sida själva avsagt sig rätten att genomföra revision eller ekonomisk granskning. Vi såg att Sida genom sitt stöd till WFP också hade stöttat två kenyanska myndigheter där det enligt riksrevisorn försvunnit miljardbelopp, men vi kunde på grund av Sidas agerande inte själva följa de svenska pengarna och hur de använts. På ett tidigt stadium fick vi en kort och mycket märklig intervju med World Food Programme i Nairobi, svenska Sidas partner i det stora svenska kontantbidragsprojektet och mottagare av 145 miljoner kronor. Därefter vägrade de att svara på några av våra frågor vilket var problematiskt då det fanns stora frågetecken rörande vart medlen gått. Ytterligare ett problem har varit säkerheten för framför allt våra kenyanska kollegor. Det är farligt att göra korruptionsgranskningar i Kenya och vi har på olika sätt jobbat för att säkra deras trygghet.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Tomma löften i klimatbiståndet som publicerades i Sveriges Natur Nr 1 2020.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi påbörjade granskningen hösten 2017. Den publicerades i januari 2020. Sammanlagt har många inblandade lagt många timmar på jobbet, den svenska insatsen i projektet uppskattas till 200 timmars arbete. Därutöver har kenyanska journalister lagt ner otaliga timmar.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Vi fick ett stort genomslag för själva nyheten och frågan debatterades i såväl radio som TV. Sida har efter granskningen skjutit upp ett planerat beslut att ge ytterligare 40 miljoner kronor direkt till den korruptionsanklagade kenyanska myndigheten. Korruptionsexperter har reagerat på hur Sida har hanterat ärendet.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Inte Sveriges Naturs granskning.