Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Carolina Jemsby
Karin Mattisson
Förutom ovanstående deltog följande personer
Anna Engholm, producent
Marianne Westman, redaktör
Publiceringsdatum
2019-04-03
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi avslöjade att hundratals unga människor får irreversibel könskorrigerande behandling inom den svenska vården, trots att vetenskap och beprövad evidens saknas för de nya grupper som söker sig till transvården idag. Läkare inom transvården lider enligt en av klinikernas chefer av “etisk stress”, för att de inte vet om det är rätt att ge den könskorrigerande behandlingen till grupper av framför allt unga kvinnor som lider av psykisk samsjuklighet; ätstörningar, autismdiagnoser, självskadebeteende. I vissa fall går också utredningarna mycket fort: vi avslöjade att det tar runt ett halvår innan så kallade pubertetsblockerare sätts in: en kemisk kastrering som kan leda till benskörhet, muskelskador och sterilitet hos unga människor. Vi avslöjade att Karolinska, tvärtemot sina egna rekommendationer, utfört könskorrigerande mastektomi (bröstborttagning) på minst en 14-årig flicka och vi avslöjade att det finns ett ökande antal av unga människor (ffa kvinnor) som ångrar sin könskorrigering, lider av ett enormt stigma och har fått sina kroppar förstörda för alla framtid.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det är ett kontroversiellt och känslomässigt laddat ämne. Dessutom handlar det om en diskriminerad grupp av unga, mycket sköra personer. Det avskräcker från att ta sig an ämnet i en journalistisk granskning och det avskräcker myndigheter, beslutsfattare och också vården från att ställa kritiska frågor. Just därför är det så viktigt att vi vågar ta oss an frågan och granska en vård som får stora konsekvenser för utsatta människor om den utövas felaktigt. Unga, sköra flickor som mår dåligt och avskyr sina kroppar, kan ibland behöva helt annan hjälp än könskorrigering. Vården och samhället gör sig skyldigt till ett stort svek om dessa personer får en felaktig vård med irreparabla konsekvenser. Vi kunde visa att vården idag saknar vetenskaplig grund, att den utförs på personer där det finns risk att personen senare ångrar sig. Detta har det inte talats om öppet tidigare. Läkare i Sverige och runt om i världen ser med oro på denna utveckling där en ny och outforskad grupp söker vård. Efter vår granskning har en stor debatt satt igång och flera medicinska instanser agerat och kräver bättre forskning och kunskap. Bland annat ska Statens medicinsk-etiska råd sammanstsälla ett faktaunderlag, Socialdepartementet har gett SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) i uppgift att se över kunskapsunderlaget för könskorrigerande vård efter vårt reportage.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
En mamma hörde av sig till oss för snart två år sedan eftersom hon reagerat på hur snabbt det gått för hennes dotter att få tillgång till hormoner efter bara några månaders utredning, samtidigt hörde en pappa av sig från en annan del av landet och frågade om det är rätt att ens 14-åriga barn kan remitteras till vård utan att föräldrarna blir informerade via skolan. Vid närmare kontroll visade det sig att det då fanns en spirande debatt utomlands - dock inte alls i Sverige - här var diskussionen obefintlig. Den världsomspännande ökningen av framför allt tonårstjejer som kommer till mottagningarna, oron från föräldrar och även larm från professionen blev inspiration att gräva vidare i detta.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
I denna granskning fanns inte en för-krattad väg utan vi fick på olika sätt ta fram siffror, statistik, forskningsunderlag, vi begärde ut remiss-data från samtliga könsmottagningar i Sverige och gjorde en klassisk dammsugning... Forskningen internationellt, nationellt, etikprövningar för olika forskningsprojekt som rör könskorrigerande vård och behandling. Många samtal med personer inom vården som av rädsla för att hängas ut som transfober inte vågade medverka öppet. Researchen gick också ut på att gå genom forum gör detransitionerade hitta fall som beskriver deras vardag och syn på hur vård och utredningar går till. Vi gick igenom intresseorganisationerna, politikernas argument till lagförslaget.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vi har haft en rad hemliga källor inom sjukvården som givit oss mycket information; både muntligt och via dokument. Vi har tagit påståenden som förekommit i debatten och gått igenom den bakomliggande forskningen där vi kunnat se hur information används felaktigt; t ex rörande antalet ångrare som bara beskriver situationen fram till 2010 - alltså innan den stora ökningen 2013-2014. Vi har gått igenom befintlig statistik och vi har begärt ut uppgifter om mastektomier från samtliga könsidentitetskliniker. Vi har använt socialstyrelsens statistikdatabas för att göra körningar rörande antalet förskrivningar av testosteron/östrogen till motsatta könet, liksom av GnRH-analoger - sk stopphormoner. Vi har lusläst FASS och läkemedelsbisedlar rörande biverkningar, vem medicinen är till för och vilka som inte ska använda den. Eftersom trenden med ett ökande antal tonårsflickor som söker sig till transvården är internationell (oberoende av steriliseringskrav) har vi också läst mycket internationella media samt intervjuat läkare och experter inom området från Norge, Kanada, Serbien och Storbritannien. (Vissa av intervjuerna användes bara som bakgrundsintervjuer)
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det var en utmaning att ta sig in i detta outforskade ämne, granska forskning som i flera stycken innehöll motstridiga uppgifter, att få förtroende att tala med anhöriga, föräldrar och professionen - som läkare och forskare - som utåt inte vågade prata. Det har varit en utmaning att gräva i ett så politiskt laddat och känsligt ämne men framför allt att granska vården som ges till en mycket utsatt och diskriminerad grupp. Många mår dåligt både före och efter en könskorrigering, och i den nya gruppen med hög samsjuklighet var det flera etiska överväganden vi gjorde under resans gång.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Består av 2 delar, del 2 sänds i oktober (återkommer då)
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka sex månader (men längre tid från tips till färdigt reportage) Del 1
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Vi fick ett mycket stort genomslag och startade iom vårt reportage en debatt om den könskorrigerande vården som fortfarande pågår. Debatten är mycket polariserad; vilket har att göra med att det är ett djupt känslomässigt ämne. I samband med sändningen tog de stora nyhetsmedia upp vårt avslöjande och det ledde till debatter i radio och tv. Statens Medicinsk-Etiska Råd, SMER har efter vårt reportage uppmanat regeringen att ge uppdrag till tre olika myndigheter att stärka kunskapen kring utredning och behandling av barn och ungdomar med könsdysfori, i intervjuer uppger de att kunskapen idag är bristfällig. SBU har efter SMERs skrivelse fått uppdrag från regeringen att göra en systematisk kunskapsöversikt. Socialstyrelsen har satt igång ett arbete med att ta fram en uppdaterad rapport om könsdysfori hos barn och unga, det ska presenteras i slutet av oktober. Riksdagen har hållit hearing i frågan och en interpellationsdebatt hålls i september, baserad på vårt reportage. På flera könsidentitetsklinker vet vi att man blivit mer restriktiv med att skriva ut GnRH-analoger (pubertetsblockerare) och istället övergått till p-piller som stoppar mensen.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Ja (ej avgjort nu)