BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
- Sonen till Handelsbanksfärens mäktigaste man tvättade pengar genom banken. - Handelsbanken bidrog till misstänkt skattebrott i Storbritannien. - Dödshot och spionage under maktskiftet i Handelsbankssfären. - Ex-militärer, dörrvakter och tidigare Säpoagent kopplas till övervakningen. - Handelsbankens ordförande Pär Boman hotades och övervakades. - Lyxjakt riskerade fälla storbankens ordförande - blev föremål för utpressning. - Hemliga uppgörelsen: Förre SCA-ordföranden fick behålla jaktparadiset trots löfte om motsatsen
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Projektet Banken och Brödraskapet var en unik skildring från insidan av toppen av det svenska affärslivet. Maktstriden i Handelsbankssfären är en av de mest granskade och uppmärksammade händelserna i näringslivet på 2000-talet. Ändå kunde UG avslöja helt nya uppgifter om hur det gick till i de slutna direktörsrummen; utpressning, penningtvätt, privata säkerhetsbolag, hemliga jaktresor och uppgörelser som ingen tidigare haft kännedom om. Förutom ett metodiskt arbete för att komma fram till avslöjandena så gav projektet helt nya inblickar i en värld som journalister sällan kommer in i.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Under vårt arbete med Swedbank började vi granska framväxten av de privata säkerhetsbolagen som alltmer anlitas i näringslivet. Detta ledde oss fram till konflikterna i Handelsbanksfären och en historia som SÄPO klassificerat som en fråga för rikets säkerhet. SVD hade ju redan granskat en del av detta men det fanns mycket kvar att utreda men genom SVD:s artiklar så kunde vi bygga vidare på ett avslöjande som redan fått mycket uppmärksamhet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Granskningar av näringslivet är i hög grad beroende av muntliga källor. Dels för att få är villiga att prata pga risk för att förlora status och position, dels för att missförhållanden och maktkamper sällan dokumenteras på ett tydligt sätt. Därför handlade denna granskning initialt om att bygga långsiktiga relationer med källor inom och utanför sfären för att få en bild av vad som hänt. Genom att upparbeta ett nätverk av uppgiftslämnare kunde vi systematiskt bygga en trovärdig kedja av händelser. Men muntliga källor var inte tillräckligt för en publicering. Genom våra källor kom vi till slut över ett stort material inifrån Handelsbanken. Mail, fakturor och tusentals transaktioner som bevisade den kronologi som våra källor berättat för oss. För att förstå hur den misstänkta penningtvätten gick till var vi tvungna att kartlägga hela det offshore-nätverk av hemliga bolag som de finansiella transaktionerna gick igenom. Genom både digitalt och fysiskt fotarbete i Luxemburg, London, USA, Mauritius och Brittiska jungfrulöarna kunde vi avslöja hur pengarna som skickades genom Handelsbanken i slutändan användes till obeskattad konsumtion i London.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
De muntliga källorna kunde underbyggas med interna dokument från Handelsbanken samt med PM till Säkerhetspolisen. Detta källmaterial var omfattande och kom från flera olika källor men genom öppna källor samt vår tillgång till internationella läckor och databaser (såsom Panama Papers) kunde vi säkerställa att materialet var äkta.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det stora problemet med arbetet var att skydda våra källor. Eftersom vi visste att privata säkerhetsbolag var inkopplade för att hitta våra källor och dessa bolag hade tillgång till metoder såsom olovlig avlyssning, hackning och fysisk spaning så var detta en större utmaning än vanligt. Vi fick jobba med källskydd på en nivå som var närmast extrem och i slutändan avstå från att publicera en rad uppgifter som kunde riskera våra källors säkerhet. En annan utmaning handlade om att navigera kring de agendor som fanns bland de olika parterna i projektet. I en konflikt i näringslivet finns alltid parter som vill utnyttja en kris för sin egen vinning. Vi bestämde oss därför för att inte använda uppgifter som endast kom från muntliga källor, då dessa uppgifter - om än från flera håll - kunde vara manipulerade i syfte att få fram en specifik agenda.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Det som var unikt med detta projekt var att det avslöjade en korruption som vi väldigt sällan ser i Sverige. Att en familjemedlem till en av Sveriges mäktigaste näringslivspersoner har en gräddfil i en av landets största banker var en chock för många. Vi har tidigare avslöjat ryska oligarker som tvättar miljarder i de skandinaviska bankernas baltiska filialer. Men att detta sker i Sverige, om än i mycket mindre omfattning, var en överraskning även för oss. Och trots larm från personal om misstänkt penningtvätt och hotfullt beteende så agerade inte bankledningen mot Jonas Martin-Löf. Anledningen till detta beskrevs av flera källor som att ledningen var oroliga för att stöta sig med en så mäktig person som Sverker Martin-Löf. De senaste åren har flera internationella avslöjanden visat hur privata säkerhetsbolag hotar demokratin och journalistiken genom att ta vidare metoder från säkerhetspolisen och använda på beställning i olika konflikter. Aldrig tidigare har detta avslöjats i Sverige. Men UG kunde visa hur privata säkerhetsbolag använts för att spionera på journalister, övervaka fiender digitalt och fysiskt för att vinna fördelar i konflikten.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet med källor i projektet pågick under cirka två års tid. Den intensiva fasen av arbetet bedrevs under cirka 6 månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
- En stor intern utredning i Handelsbanken har startat. - Flera myndighetsgranskningar av penningtvätt är pågående - Flera personer på Handelsbanken har fått lämna sina positioner efter avslöjandet. - En debatt inom Säkerhetsbranschen om etik och normer har satts igång för att svenska bolag inte ska kunna utnyttjas som en del i maktkonflikter i näringslivet.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej