
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi har avslöjat att äldre med hemtjänst i Uppsala kommun är utsatta för sexuella övergrepp. Vi har visat att flera av de utpekade männen tidigare utretts för övergrepp på äldre och att kommunen vid anställning av hemtjänstpersonal inte kontrollerar brottsregister eller tar tillräckliga referenser. Vi har avslöjat att våldtäkter kunnat förhindras om kommunen tagit äldres tidigare larm om övergrepp på allvar, och vi har visat att kommunen mörkat dessa larm i rapporter till Ivo. Vi har slutligen visat att sexuella övergrepp inom hemtjänsten förekommer i hela landet. Granskningen började i UNT den 4 september när Elsa, 84 år, berättade att hon våldtagits av en man i hemtjänsten – en man som fått jobba kvar trots att Elsa tidigare larmat om att han blottat sig för henne. Vår granskning visar att han inte var den enda förövaren – och Elsa inte det enda offret. Efter avslöjandet har totalt fem hemtjänstmän stängts av. Dessutom är en man i den privata hemtjänsten åtalad för flera våldtäkter.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Den sexuella utsattheten för kvinnor inom hemtjänsten är i sig ett väsentligt förhållande som vare sig allmänheten eller ansvariga inom äldreomsorgen förut kände till. Som en forskare i granskningen säger: ”Vi har nog inte tänkt att äldre kan våldtas”. Ett väsentligt förhållande är också dåliga bakgrundskontroller av hemtjänstanställda, trots att de får nycklar hem till utsatta människor. Att dessa förhållanden inte tidigare varit kända stöds av att granskningen lett till en rad politiska åtgärder i Uppsala samt blivit en riksnyhet som lett till omfattande debatt i traditionella och sociala medier. Det som utmärker granskningen är empatin hos djupt engagerade, uthålliga och kunniga reportrar som över tid byggt förtroende både hos offren och ett stort antal uppgiftslämnare för att genom pusselmetoden forcera sekretessen och klarlägga vad kommunen inte svarar på, däribland: Varför agerade inte kommunen på larm om att äldre utsattes för sexövergrepp? Varför fick en man jobba kvar i flera dagar efter att han anmälts för våldtäkt? Varför var det först efter UNT:s publiceringar som kommunen undersökte om det fanns fler offer? Varför fick tjänstemän samtalsstöd men inte våldtäktsoffret?
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Uppgiften om våldtäkten mot Elsa kom som ett tips. Publiceringarna i början av september satte igång ett intensivt nyhetsskeende där flera utpekade gärningsmän inom hemtjänsten stängdes av från sina jobb. Kommunen lade ansvaret för övergreppen helt på dessa män. Vi såg att också kommunen bar ett ansvar – genom att inte ha agerat på eller rapporterat om tidigare larm om övergrepp, genom att inte ha kontrollerat männens bakgrund vid anställning, och slutligen genom att tillämpa en osedvanligt omfattande sekretess som förhindrade insyn i internutredningen med avidentifierade personuppgifter för såväl ansvariga politiker som för våldtäktsoffren själva. Idén var att undersöka kommunens ansvar för övergreppen.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Den allra viktigaste arbetsmetoden för reportrarna var att vara tålmodiga, uthålliga och att bygga förtroende hos de utsatta äldre, liksom hos ett omfattande antal uppgiftslämnare. Utmaningen var att bland annat ta reda på vad som hade hänt med tidigare larm om övergrepp och hur hemtjänstorganisationen hade agerat när våldtäkterna internt blev kända – flera månader före UNT:s första publicering. För att kunna göra det fick vi arbeta genom att samla in och begära ut ett stort antal dokument, mejlloggar, rapporter och tjänsteanteckningar. Ännu viktigare var det ovan nämnda metodiska arbetet med att bygga förtroende hos ett mycket stort antal uppgiftslämnare och källor så att vi kunde lägga pussel med och bekräfta våra uppgifter. En del av grävet har skett genom klassiskt fotarbete ute på fältet, genom att helt enkelt knacka på hemma hos personer som vi anade hade svar på några av våra frågor. Grävet kom snabbt att utvecklas till ett slags live-gräv, där UNT:s publiceringar tvingade kommunen att agera, varpå nya uppgifter kom fram – som i sin tur ledde oss vidare till nya spår och nya avslöjanden. Detta innebar att jobba i två tempon: dels att rapportera om de ibland dagliga nyheterna som följde på kommunens agerande, dels att jobba djupare och mer långsiktigt med alla de tips och uppslag vi fick. Genom hela granskningen har UNT:s avslöjanden, uppgifter och kunskaper varit det som drivit händelseutvecklingen framåt och som kommunens höga förvaltningschefer och ansvariga politiker därför varit tvungna att förhålla sig till. Internt arbetade vi i ett team som under perioder hade dagliga avstämningar. På så vis kunde vi diskutera presentation och berättande i ett tidigt skede före publiceringarna, som förutom artiklar också har skett i ett antal filmade ansvarsutkrävande intervjuer, grafik, direktrapporter, läsarchattar, minidokumentär och podd.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Ett stort antal offentliga handlingar, däribland anmälningar samt utredningar enligt Lex Sarah, mejlkonversationer, tjänsteanteckningar, förundersökningsprotokoll och domar. Likaså ett stort antal uppgiftslämnare inom offentlig förvaltning, förtroendevalda, hemtjänstanställda, forskare, personer inom rättsväsendet samt inte minst äldre och deras anhöriga.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Den största utmaningen var den hårda sekretessen med omvänt skaderekvisit som kommunen också tillämpade allt hårdare under granskningens gång. Kommunen skrev exempelvis ett särskilt missiv när de expedierade handlingar till Ivo för att försäkra sig om en lika restriktiv sekretessmarkering där, vilket Ivo inte alls följde. Också avidentifierade handlingar sekretessmarkerades när våldtäktsoffret Elsa begärde ut utredningen om sig själv. Ansvariga tjänstemän har också i stigande grad varit ovilliga att ställa upp på intervju, i synnerhet inför kamera, utan har hänvisat till sekretess eller vägrat att svara på annat än mejl. Vi har begärt ut dokumentation från flera håll, kompletterat med ett omfattande antal uppgiftslämnare – och vi har insisterat på och väntat med publiceringar för att få göra vårt jobb med riktiga intervjuer. I brist på politisk insyn i ärendena spreds också bland de styrande politiska partierna i kommunen den misskrediterande uppfattningen om att det ”finns en annan bild” än den som UNT förmedlat vad gäller kommunens agerande efter våldtäkterna, men ingen ville eller kunde precisera vad denna andra bild bestod av. Genom källor lyckades vi till slut dokumentera vilka dessa påstående var och vederlägga dessa.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
4 sept: Vera, 84: Jag våldtogs av mannen från hemtjänsten 4 sept: Kommunen larmades om blottning – mannen jobbade kvar i ett halvår. 11 sept: Förvirringen: Varför slutade kommunen kolla brottsregistret? 25 sept: Nya krisåtgärder inom hemtjänsten i Uppsala 9 okt: Männens offer: "Jag tror att jag levt i chock" 20 okt: Sex frågor i våldtäktsskandalen söker svar 25 nov: Nya graverande uppgifter i hemtjänstskandalen – kommunen sågar sig själv 26 nov: Det är jag som är ”Vera” 28 nov: Slutsatsen: Vi gjorde fel – men följde alla rutiner 17 dec: Äldre i hela Sverige utsatta för sexövergrepp
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Drygt fyra månader. Elin och Niklas har arbetat på heltid med granskningen denna tid. Tillkommer omfattande tid under perioden för bildjournalisten Adam Wrafter, Linnea Kalnins, som arbetat med presentationen, och för arbetsledaren David Qviström.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Uppsala kommun införde efter vårt första avslöjande snabbt krav på utdrag ur brottsregistret när man anställer till äldreomsorgen. Som en följd av granskningen har kommunen också undersökt om det finns fler offer, begränsat antalet anställda per hemtjänstchef, ställt krav på bättre referenstagning, tillsatt en intern utredning och (till sist) en extern utredning. Läsarengagemanget har varit enormt, liksom stödet till Elsa vilket bland annat lett till en manifestation och insamlingar i hennes namn. Våldtäktsoffren har fått ursäkter från ansvariga politiker. Men viktigaste konsekvensen är att frågan om äldres sexuella utsatthet blivit en riksfråga. Avslöjandena har fått regeringen att tillsätta en utredning för att göra det obligatoriskt att kontrollera brottsregister inom äldreomsorgen.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen har fått ett omfattande och rikstäckande genomslag, i synnerhet efter att Elsa valde att gå ut med namn och bild den 26 november. DN, SvD, Expressen, GP, Aftonbladet, SVT, TV4, SR, TT och Omni hör till de som rapporterat om vår granskning och i några fall gått vidare med egna vinklar. P4 gjorde i oktober en rikstäckande granskning bland alla 290 kommuner som visade att enbart hälften av kommunerna bad om utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom hemtjänsten.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.