Guldspaden Nominerad 2021

Vapensmederna

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2021 i kategorin Bok Kategori Bok Nominerade Mathias Ståhle Jani P Sallinen Publiceringsdatum 2021-08-20 Var publicerades jobbet? Norstedts bokförlag

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vapensmederna – Männen som beväpnar Sveriges kriminella" följer vapnens vägar från vapenhandlare i Europa och svenska jaktbutiker, som säljer stora mängder vapendelar licensfritt, till radhuskällare och hemmaverkstäder där självlärda vapensmeder mekar ihop de skjutvapen som sedan säljs vidare till kriminella.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Arbetet bygger på ett omfattande research- och pusselarbete bland svenska och utländska polisutredningar i två års tid, på egna intervjuer och ett eget wallraffande bland svenska och utländska vapenhandlare. Arbetet är självständigt utfört och den databas vi som författare har byggt upp över illegala vapen på drift i Sverige har kunnat användas för att kasta nytt ljus över kända kriminalfall även efter bokens publicering.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det började som en idé till en reportageserie i Svenska dagbladet (Vapnens väg, som nominerades till en guldspade 2020). När serien var avslutad insåg vi att det fanns en större och mer komplicerad sida av problemet att berätta, som ännu inte berörts. Nämligen hur det ekosystem som förser Sveriges kriminella med vapen fungerar och hänger ihop. Vi insåg också att detta inte skulle låta sig beskrivas i tidningsreportage, utan krävde det utrymme som en bok ger.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi utgick från de största vapensmugglings- och illegal vapenhanteringsfallen vi kunde hitta i Svärige under (ungefär) åren 2015-2020. Ur dem extraherade vi runt 700 identifierbara vapen som, via sina unika tillverkningsnummer, kunnat följas genom Europa och Sverige. Och som gjort det möjligt för oss att se när något av dem dyker upp i ett modernt svenskt kriminalfall. Vi har också tillämpad wallraffmetod och arkivsökning samt inlett ett samarbete med Jan Kuciak-centret i Slovakien för att få hjälp med tolkning och fixare vid utlandsresor. Vi har även besökt skjutbanor för att provskjuta och bekanta oss med några av de vapen vi skriver om i boken.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Förundersökningsmaterial från svensk och utländsk polis. Svenska och internationella forskningsrapporter samt rapporter från Polisen, Tullen, Brå samt olika andra myndighetskällor. Egna intervjuer med brottsoffer, gärningsmän, vapenexperter, forskare, poliser och andra utredande tjänstemän. Den ovan nämnda egna databasen (något av en primärkälla). Som kuriosa kan tilläggas att SMHI:s väderhistorik användes flitigt för miljöskildringar. Sist men inte minst ett antal hemliga källor som vi med hänsyn till meddelarskyddet inte kan ange på annat sätt än vi gjort i bokens löpande text.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Dels ett retligt. Att boken skrevs under en pandemi i ett läge där vår ursprungsplan var att företa ett stort antal resor. Många av dem gick att genomföra ändå, men med betydande svårighet. Ett större problem är att mycket av den vapeninformation som behövs för att sammanställa vår databas visade sig vara mycket bristfälligt dokumenterad i många polisiära förundersökningar. Information som borde ha återfunnits i vissa protokoll saknades, fanns på andra ställen än de borde eller var eljest inkomplett. Det gjorde att vi ofta fick kontakta utredare och tekniker direkt för att hitta informationen. En tredje svårighet (och kanske den största) är att frågan om huruvida laglig och illegal vapenhandel har beröringspunkter anses känslig i Sverige. Det gjorde att det tog tid att få vissa vapenägare och handlare att lita på oss så att vi kunde prata med dem. En fjärde svårighet var att hitta ett språk som fungerar när vi är två författare som skriver tillsammans. Vi landade i en språkdräkt som varken är Janis eller mattias, utan vårt gemensamma skrivsätt.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Det är en bok, som utgör en sammanhängande berättelse.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka två år från starten.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Frågan om var vapnen som används bland Sveriges kriminella har börjat diskuteras på allvar på ett sätt som aldrig skett tidigare. Boken har till och med åberopats i riksdagsdebatter, trots att den ännu bara funnits ute i en knapp månad. Myndigheter och säkerhetsorganisationer som arbetar med illegal vapenhantering har hört av sig för att de vill att vi ska föreläsa om hur man praktiskt kan gå till väga när man kartlägger illegal vapenhandel i de kretsar vi skrivit om och vad de själva bör titta efter i sitt arbete.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej, inte såvitt vi känner till.