Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Malin Gavelin
Anna Sofia Dahl
Publiceringsdatum
29 oktober 2024
Var publicerades jobbet?
I tidningen Sjukhusläkaren samt på sjukhusläkaren.se
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi har avslöjat att vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning ligger bakom 100 stycken (42 procent) av de lex Maria-anmälda dödsfall som inkom till IVO under förra året (2023).
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har genom en systematisk genomgång av händelseanalyserna och internutredningarna tillhörande ett stort antal lex Maria-ärenden (1254 st) fått fram ett helt unikt material som visar på de yttersta konsekvenserna av den omfattande vårdplatsbristen och resursbristen inom vården. Dessa siffror har aldrig tagits fram av någon annan media eller myndighet och fyller därför en viktig funktion i samhällsdebatten.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi har, som journalister på en sjukvårdspolitisk tidning, fått till oss berättelser av mer anekdotisk karaktär på det här området under en lång tid. Läkarna ute i verksamheten har gång på gång sett att vårdplatsbristen har fått den här typen av allvarliga konsekvenser men inte kunnat belägga det svart på vitt. Med det som bakgrund valde vi redan för sex år sedan att titta närmare på den här problematiken – men då i mindre skala. Denna gång ville vi ta ett helhetsgrepp och granska samtliga inkomna ärenden under ett helt år på ett systematiskt sätt.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi har använts oss av klassiska journalistiska grävmetoder där vi genom att begära ut och ta del av en större mängd offentliga handlingar och strukturera upp och sortera dem på ett systematiskt sätt – har kunnat hitta ett tydligt mönster som aldrig tidigare har visats. Vi började med att begära ut en ärendelista på samtliga inkomna lex Maria-ärenden under 2023 från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Eftersom IVO inte kan göra en sökning utifrån slutenvården som är vårt bevakningsområde gick vi igenom listan rad för rad och sorterade bort de som var uppenbart utanför bevakningsområdet (till exempel primärvård och kommunal vård). Sedan begärde vi ut händelseanalyser och internutredningar från samtliga lex-Maria-ärenden som kvarstod. I dessa beskrivs händelsen och eventuellt bakomliggande orsaker till den aktuella vårdskadan/dödsfallet av analysledaren. I en första pilot gick vi igenom ett mindre antal händelseanalyser för att kunna fastställa de kriterier vi sedan ville kunna sortera materialet i en Excel-fil efter; exempelvis dödsfall/inte dödsfall, vårdskada/inte vårdskada, aktuell region, vårdplatsbrist/resursbrist/personalbrist/hög arbetsbelastning/lång väntetid, psykiatri/inte psykiatri, kort sammanfattning av ärendet samt ärendets diarienummer. När vi var nöjda med kriterierna gick vi igenom samtliga lex Maria-ärenden enligt denna modell. När vi sedan stämde av diarienumren med det material som vi fick ut såg vi att ett 50-tal ärenden saknades varpå en kompletterande begäran fick göras till IVO – och därefter följde ytterligare en genomgång av dessa ärenden. Därefter sorterade vi bort psykiatrin eftersom vi denna gång ville fokusera på den somatiska vården. När alla ärenden var genomgångna enligt den modell som vi fick fram i piloten, använde vi oss av Excels filtreringsfunktioner för att kunna se önskvärda mönster och samband i materialet. De case som tydligast visade på den problematik som framträdde i vår granskning valdes ut, anonymiserades och sammanfattades kort på ett sätt som gjorde dem tillgängliga för en bredare allmänhet.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vår granskning baseras på en genomgång av händelseanalyser och internutredningar tillhörande samtliga inkomna lex Maria-ärenden till IVO från den somatiska sjukvården under 2023.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Den första stora utmaningen var att få ut rätt material från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. De sorterar varken sina ärenden på dödsfall eller orsaken bakom att någon har avlidit. Därför behövde vi först göra en större begäran som omfattade samtliga lex Maria-ärenden. Nästa steg blev att begära ut händelseanalyserna och internutredningarna till de 1254 lex Maria-ärendena som återstod efter gallring. Eftersom allt material skulle sekretessgranskas av IVO:s jurister kostade detta drygt 10 000 kronor. När vi sedan fick ta del av materialet visade det sig vid en första genomgång att det saknades ett 50-tal handlingar och en begäran om komplettering fick skickas till IVO. Ett annat centralt problem var att vi journalister för trovärdighetens skull inte ville dra egna slutsatser kring om dödsfallen i fråga var orsakade av vårdplatsbrist, personalbrist, resursbrist eller ej. Därför valde vi att konsekvent utgå från analysledarnas egna formuleringar. När de angav någon av dessa parametrar som en av de tänkbara bakomliggande orsakerna till dödsfallet kunde vi göra det också. Ett problem som ofta uppstår när vi gör en granskning är att de case som är självklara att ha med i andra medier (drabbade som berättar) inte är lika självklara för vår primära läsekrets då de redan möter dem i sitt arbete. Av den anledningen valde vi att istället fokusera på den strukturella problematiken och visa på bredden av case i de små korta sammanfattningarna som löper genom hela granskningen.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
De viktigaste delarna är vår första huvudtext om granskningen med själva avslöjandet att 100 av dödsfallen som inkom 2023 hade en tydlig koppling till vårdplatsbrist, personalbrist, resursbrist eller hög arbetsbelastning. Tillsammans med de case som vi har publicerat löpande i botten på samtliga artiklar som ingår i granskningen utgör detta granskningens viktiga kärna.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vår systematiska genomgång av lex Maria-ärendena tog uppskattningsvis en månad för två heltidsarbetande journalister att genomföra. Därefter tog arbetet med analys och skrivande vid, något som tog ytterligare ungefär en månad.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Utifrån de reaktioner vi har fått från läkarkåren har vår granskning fått en viktig funktion i samhällsdebatten. Sveriges kommuner och regioners, SKR, chef för avdelningen för vård och omsorg har efter vår granskning uttalat sig och bekräftat tydligt att vårdplatsbristen faktiskt får enorma konsekvenser. Vårdplatsbristen har tidigare varit en politiskt känslig fråga där SKR tidigare har varit av åsikten att vården måste effektiviseras och att antalet vårdplatser kan minskas. För läkarkåren har denna omsvängning en väldigt stor symbolisk betydelse. Vi har även fått veta att vår granskning har diskuterats i SKR:s nätverk för landets 21 hälso- och sjukvårdsdirektörer.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Ja, avslöjandet har fått ett massivt medialt genomslag. Vi journalister bakom granskningen har blivit intervjuade om både metoden och resultatet i såväl Nyhetsmorgon som Efter fem och ett flertal lokala radiokanaler runt om i landet (bland annat P4 Malmöhus, P4 Västerbotten och P4 Uppland). Även TT och den internationella nyhetssajten Euractiv har lyft vår granskning. Flera lokaltidningar som till exempel Wermlands Folkblad har gjort egna lokala vinklar på vårt material. Vår granskning har också omnämnts i ett flertal debattartiklar.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej