Arbetsbeskrivning

Knäckehjulet

Jessica Ziegerer
2018-09-21

KATEGORI

Mindre dagstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Truls Nilsson

Namn: Björn Lilja

Namn: Jessica Ziegerer

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Emma Johansson, arbetsledare
Petra Villani, redigerare
Karin Zillén, faktagranskare

PUBLICERINGSDATUM

2018-04-01

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Helsingborgs Dagblad och hd.se
Sydsvenskan och sydsvenskan.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Knäckehjulet tvingade kvinnor utföra tunga monotona jobb - trots läkarintyg

Statliga Samhalls lovordade projekt – Utvecklingshjulet – skulle exporteras till hela landet. I satsningen skulle alla medarbetare lära sig att jobba med allt på företaget. Städ, lager och butik. På stora arbetsplatser som Ikea, Postnord och Väla köpcentrum. Men ledningen för pilotprojektet i Helsingborg blev fartblinda. De struntade i att ta hänsyn till att de som arbetar på Samhall har värk och sjukdomar och inte alls kan utföra alla arbetsuppgifter.

HD kunde visa hur cheferna i Helsingborg tvingade kvinnor till nya tunga, monotona lagerarbeten på nordvästra Skånes största lagerarbetsplatser. Trots att det stod tydligt i kvinnornas läkarjournaler att de inte kunde och borde utföra den typen av arbeten. Och trots att det statliga bolaget, med 20 000 anställda, finns till just för att ge anpassade jobb till funktionshindrade.

Maria med dokumenterat utslitna axlar tvingades lyfta tunga kartonger i kall miljö. Ann-Charlotte med svaga knän hamnade på ett lager som saknar stolar. Trots att läkarintyget slog fast att Ann-Charlotte inte kan stå långa stunder.

"Jag har tagit hand om många som gråtit", berättade Sara.

Det var inte omedvetet som Samhall struntade i sjukdomsbilder och funktionshinder. Vi avslöjade hur ledningen dömde ut läkarintygen och inte litade på sina anställda. I en bandad intervju ifrågasatte regionchefen upprepade gånger läkarintygen: ”Om du är intresserad kan du leta upp en läkare som skriver vad du vill” och ”Många nya medarbetare har med sig en lunta… Men är allt det sant?”

De flesta anställda fick inte heller komma tillbaka till sin tidigare arbetsplats efter Utvecklingshjulet. Att den var anpassad till deras förmåga och att de hade trivts spelade ingen roll. Utvecklingshjulet som sades vara en satsning på medarbetarna var nämligen också ett sätt att få de anställda flexibla till den kommersiella marknad som Samhall numera verkar på.

Vi avslöjade att det som hade startat som ett pilotprojekt, aldrig hade utvärderats. Ändå hade Utvecklingshjulet redan startat i Göteborg och Stockholm. Och medan Samhalls regionala ledning viftade bort problemen var de anställda upprörda och blev ännu sjukare av arbetsförhållandena. De kallade det ”Knäckehjulet”.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Granskningen ”Knäckehjulet” fick stora konsekvenser för de anställda på Samhall. Koncernledningen i Stockholm tog avstånd från uttalandena om läkarintygen, tillsatte en utvärdering och pausade en planerad utvidgning av Utvecklingshjulet till Malmö. Självaste vd:n kom till Skåne för att ta reda på vad som hänt och träffa de fackliga företrädarna och förbättra dialogen.

Under hösten gjordes så Utvecklingshjulet om. Samhall erkände att matchningen måste bli bättre så att de anställda får arbetsplatser som är anpassade efter deras funktionshinder. Läkarintygen ska beaktas även i Utvecklingshjulet och de anställda ska få lov att komma tillbaka till sin gamla arbetsplats om man vill. Pilotprojektet i Helsingborg lades ner.

Om journalistiken inte gjort skillnad var risken stor att projektet hade spridit sig till fler delar av landet, vilket var planerat.

HD gjorde det som Samhall struntat i – läste läkarintygen noggrant – och kunde metodiskt visa att ingen hänsyn tagits till sjukdomsbilder och funktionshinder. Och fick i en kanske historisk ansvarsintervju ledningen att erkänna att de varken brydde sig om läkare eller läkarintyg.

Vi lyckades belägga hur Samhall systematiskt pressade människor med skador och värk i det nya projektet Utvecklingshjulet. Fastän företaget finns till just för att anpassa arbetsplatser åt människor med nersatt arbetsförmåga.

Grävet gjordes trots en mycket utbredd tystnadskultur på Samhall och begränsad insyn i det statliga bolaget. Men vi gav aldrig upp fastän intervjuperson efter intervjuperson tvekade att vara med i reportaget eller drog sig ur av rädsla att förlora jobbet.

Vi nöjde oss inte heller med att konstatera att problemet fanns utan satte in det i ett historiskt sammanhang där Samhalls utveckling från skyddad verkstad till bemanningsbolag på städmarknaden spelat en stor roll.

Det var ofta de svagaste som står längst från arbetsmarknaden som råkade illa ut.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Under våren 2017 fick vi tips från flera av varandra oberoende källor att det inte stod rätt till på Samhall. Ett av dem gällde Utvecklingshjulet i Helsingborg. Efter en förstudie beslöt vi oss under hösten för att satsa på att granska projektet.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Inledningsvis hade vi kontakt med en drabbad anställd på Samhall och började med att granska hennes fall. Genom att ta del av handlingar om hennes ärende fick vi insyn i fallet på Försäkringskassan, Samhall, sjukvården.

När vi kunde konstatera att hon blivit placerad på en arbetsplats som hon enligt läkarintygen inte klarade av beslöt vi oss för att gå vidare och se om det kunde handla om ett systematiskt fel. Fanns det fler drabbade?

Vi letade efter anställda på Facebook, i domar i förvaltningsdomstolar samt anmälningar till Arbetsmiljöverket. Via dem vi intervjuade fick vi också tips om andra råkat illa ut. Vi kontaktade även fackliga företrädare och bad dem informera medlemmar om att vi höll på med en granskning. Under fem månader följde vi en stor Facebookgrupp där Samhallsanställda skriver om vad de upplever på jobbet.

Det visade sig att missnöjet med Utvecklingshjulet var utbrett. Berättelserna var ofta mycket starka men många avböjde att vara med i en intervju av rädsla för att förlora jobbet.

Vi arbetade därför med upprepade besök och telefonsamtal för att få de anställdas förtroende så att vi kunde få insyn i deras journaler och kopior på läkarintyg. Ofta hade de inte sina journaler själva utan fick beställa dem och åka och hämta dem antingen hos företagshälsovården eller på Samhall.

Den avgörande metoden blev sedan: Att jämföra de anställdas läkarintyg med de arbetsuppgifter de var satta att utföra i Utvecklingshjulet.

Via källor lyckades vi få tillgång till interna dokument som talade om hur Utvecklingshjulet fungerade. Vi intervjuade ombudsmän för fyra olika fackförbund i många timmar för att förstå hur det var tänkt. Vi förstod då att facken var överhopade av fall som rörde Utvecklingshjulet.

Vi begärde även ut offentliga upphandlingsprotokoll hos myndigheter och skaffade oss källor som kunde ge oss insyn i upphandlingar hos privata företag.

Vi begärde ut mejl som skickats mellan Samhallspersonal och Helsingborgs stad genom att använda oss av en öppen begäran: "Vi vill ta del av alla mejl som slutar med @samhall.se."

Ansvarsintervjuns frågor förbereddes noga med rollspel för att vi skulle vara beredda på bortförklaringar. Vi visste, då vi satt oss in i de anställdas journaler, att ledningen inte kunde tala om engångsföreteelser. Men de svar vi fick hade vi däremot aldrig kunnat föreställa oss: att de helt enkelt struntade i läkarintygen.

Tidigt i processen bestämde vi att människorna skulle vara i fokus i text och bild. Reportrar och fotograf arbetade därför nära hela vägen och träffade alla de drabbade tillsammans. Det var avgörande att även fotografen byggde upp ett förtroende och för att sedan kunna ta bilderna till det genomtänkta bildspråket i reportaget.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Facebook, specifika sökningar för att hitta människorna.
Anställdas läkarintyg och journaler från sjukvården.
Samhalls årsredovisningar.
Riksrevisionens rapport om Samhall.
Överenskommelsen mellan Samhall och Arbetsförmedlingen.
Regeringsuppdraget för Samhall.
Kollektivavtalet Samhall.
Domar från förvaltningsdomstolar.
Anmälningar till Arbetsmiljöverket.
Upphandlingsprotokoll från kommuner och myndigheter i Skåne samt privata företag.
Interna dokument från Samhall.
Statistik som Samhall bidrag med.
Muntliga källor från fackförbund, anställda och tidigare anställda mfl.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det svåraste var att närma sig medarbetarna på Samhall. Tystnadskulturen är utbredd och många är rädda för att prata med media av rädsla att förlora jobbet. Vi ville dessutom att de skulle ge oss insyn i hela deras sjukdomsbild och deras journal. Vi löste detta genom att upprepat besöka intervjupersonerna, skynda långsamt och se till att de fick godkänna både text och de anonyma bilderna. Efter granskning gjordes flera bilder om och de fick granska igen. De fick löfte om att kunna dra sig ur ända till publicering.

Att Dagens Arbete publicerade en granskning av Samhall precis när vi höll på med vår fick oss att tvivla. De hade liksom vi tittat en hel del på hur bolaget hade utvecklats till ett bemanningsföretag inom städbranschen. Men efter diskussion internt på redaktionen insåg vi att vi hade ett unikt avslöjande om ett lokalt projekt som var på väg att spridas till hela landet och valde att gå vidare.

Att belägga att felplaceringarna var systematiska var tidskrävande. Vi brottades med diskussioner om hur många exempel man ska ha innan man har belagt något. När vi hade tio personer som, oberoende av varandra, var villiga att berätta i tidningen började vi skriva.

Ett spår vi hade var att ta reda på om Samhall verkligen dumpar priserna inom städbranschen som konkurrenterna hävdar. Vi lade en hel del tid på att få tillgång till både sekretessbelagt material från privata upphandlingar och offentliga upphandlingsprotokoll från skånska kommuner. Men vi lyckades inte dra några slutsatser.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Detta är de tre viktigaste dagarnas publiceringar.
1 april.
Granskning av Utvecklingshjulet. Tyngre jobb – trots läkarintyg: ” ”Jag trodde man behandlade folk bättre”
https://www.hd.se/2018-04-01/personal-pa-samhall-tvingas-till-tunga-monotona-arbeten-trots-lakarintyg-man-tar-ingen-hansyn

Samhallsdirektör: ” Det är klart att vi ifrågasätter de läkarintygen.”
https://www.hd.se/2018-04-01/samhallsdirektor-om-du-ar-intresserad-kan-du-leta-upp-en-lakare-som-skriver-vad-du-vill

3 april.
142 fackliga ärenden bara på Samhall i Skåne: ”Facken är överhopade av ärenden som gäller Samhall och Utvecklingshjulet”
https://www.hd.se/2018-04-03/arbetsmiljoproblemen-stora-pa-samhall-facken-overlastade-med-arenden

11 april.
Samhall stoppar Utvecklingshjulet i Malmö: ”Kritiserat projekt stoppas”
https://www.hd.se/2018-04-10/efter-granskningen-samhall-stoppar-utvecklingshjulet-i-malmo

https://www.hd.se/2018-04-10/samhalls-hogsta-ledning-tar-avstand-fran-uttalande-om

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

I augusti 2017 påbörjades granskningen lågintensivt. Att hitta människorna som ville prata var mycket svårt och drog dock ut på tiden. Parallellt arbetade alla tre journalisterna med andra projekt. I april publicerade vi. Vi arbetade heltid med grävprojektet de sista tre veckorna.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Samhalls ledning i Stockholm reagerade starkt, pausade, utvärderade och reviderade sedan Utvecklingshjulet med utgångspunkt från artiklarna. Framöver ska mer hänsyn tas till läkarintyg och individen som ska gå Utvecklingshjulet, dialogen med fackförbunden ska förbättras och det ska bli möjligt att komma tillbaka till den arbetsplats man varit tidigare på.
”Vi har stor respekt för läkarkompetensen och den kompetens som finns. Det är en yrkesgrupp som kan det här. Vi har även stor respekt för läkarintyg, av naturliga skäl”, sa Mats Eliasson, marknadsdirektör på Samhall efter publiceringen och tog tydligt avstånd från regionchefens uttalande.

Aftonbladets ledarsida tog upp och kommenterade artiklarna: ”Bara de friskaste kan snurra med i Utvecklingshjulet som nu går på export till resten av Sverige. Det går så fort att bara regeringen kan stoppa den vansinniga färden.”

Tidningen Fastighetsfolket gjorde egna uppföljningar efter granskningen. Artiklarna delades också i Facebookgruppen för Samhallsanställda.

Kollegorna på tidningen var stolta över att vi kunde göra skillnad och vi fick uppmuntrande mejl från kollegorna på Dagens arbete.

Fyra olika fackförbund i nordvästra Skåne agerade för första gången tillsammans för att få till stånd en förändring.

Samhalls kunder, Ikea, Väla köpcentrum och Postnord, krävde svar från Samhall om vad som hänt.

Organisationer för funktionshindrade reagerade på hur Samhalls ledning uttalade sig och hanterade läkarintyg. ”Respektlöst. Både gentemot läkarkåren, men också mot de enskilda som ju har någon typ av funktionsnedsättning som har verifierat”, sa Mikael Klein på Funktionsrätt Sverige.

Läkarföreningen menade att uttalandena tydde på okunskap.
”Arbetsgivaren kommer att misslyckas – och individen kommer att misslyckas – om man inte tar det på allvar”, sade Ove Andersson, andre vice ordförande i Läkarförbundet.

Artiklarna fick även mycket stor respons från läsare. Många, både anställda, före detta anställda och anhöriga till anställda, hörde av sig efter reportagen. De tackade för att vi synliggjort problemet och berättat liknande händelser.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.