Arbetsbeskrivning

Mörkade risker kärnavfall

Ylva Johnson
2017-12-14

KATEGORI

Magasin

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Kerstin Lundell

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Malin Crona
Ylva Johnson

PUBLICERINGSDATUM

11 oktober till 5 november

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Sveriges Naturs webb för de flesta publiceringarna. En artikel i papperstidningen.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Myndighet mörkade risker med kärnavfall

Slutförvaret för utbränt kärnbränsle blir inte så säkert som Strålsäkerhetsmyndigheten officiellt påstår inför bedömningen av ett förslag som avhandlas i mark- och miljödomstolen i Nacka. Invändningarna kommer från myndighetens egna experter, enligt interna dokument som Sveriges Natur fått tillgång till.

Sveriges Natur har visat att det inom Strålsäkerhetsmyndigheten finns en spricka mellan de egna experterna och myndighetens officiella linje, vad gäller säkerheten för det förslag till slutförvar för utbränt kärnbränsle som nu avhandlas i domstol. Det handlar om 12 000 ton utbränt kärnbränsle som är så farligt att människor behöver skyddas från det under åtminstone 100 000 år. Men enligt dokumenten håller skyddet kanske inte ens i 300 år. Strålsäkerhetsmyndigheten har uppdraget att granska att förvaret blir säkert för allmänheten och samlar avgörande kompetens inom området.

Granskningen avslöjar siffror från myndighetens egen granskargrupp som visar stråldoser mångfalt högre än tillåtet. I de läckta interna dokumenten finns också uttalanden där myndighetsexperter klart och tydligt säger att riskerna är oacceptabla. Trots det gav myndigheten bifall till förslaget inför förhandlingen om förslaget i mark- och miljödomstolen vid tingsrätten i Nacka. I officiella dokument fick experternas bedömningar och deras beräkningar inget utrymme alls. Under förhandlingen i domstolen nämndes inte experternas bedömningar förrän Sveriges Natur började publicera artiklar om saken.

I publicerade intervjuer avfärdar myndighetens företrädare invändningarna i dokumenten med argument som inte håller när de ställs mot vad som sägs i dokumenten.

Sakfrågan handlar om utsläpp som påverkar hälsan för ett stort antal personer under oöverskådlig framtid. Det är den största miljöprövningen i Sveriges historia.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Tidningen har visat att i underlaget till Sveriges största miljöprövning genom tiderna, döljer expertmyndigheten allvarliga risker som framförts av de egna experterna. Det handlar om stora och svåröverskådliga risker inför oöverskådlig framtid som är svåra att bedöma för dem som inte har expertkunskaper, vilket är de flesta i Sverige, inklusive domstolens ledamöter Strålsäkerhetsmyndighetens egen expertis är alltså helt central för bedömningen.

Utan publiceringen hade missförhållandena och därmed de dolda riskerna förblivit okända. Allmänheten, som i Östhammars kommun ska ta ställning till förvaret genom en folkomröstning, liksom mark- och miljödomstolen som också ska hantera förslaget innan regeringen fattar sitt beslut, hade inte fått ett fullständigt underlag innan publiceringen i Sveriges Natur. Parter som yrkat avslag på förslaget till avfall och inte heller experter från universitet och högskolor kände till vad som gick att läsa i dokumenten tidigare. Myndighetens roll som expertis är central bland annat eftersom den har resurser att beställa egna utredningar inom områden som annars enbart förslagsställaren, Svensk kärnbränslehantering, har egna studier om. Många av de anställda har doktorstitel och har alltså kunskaper som är svåra att hitta på annat håll i samhället.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Redaktionen kontaktades av en visselblåsare.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Det avgörande arbetet var att hantera de läckta dokumenten. Deras äkthet måste verifieras på samma gång som källan skyddades. Den viktigaste metoden var att genom intervjuer få officiella företrädare för myndigheten att bekräfta deras existens.

Nästa steg var att sätta in allt i ett sammanhang genom samtal med personer som känner till problem vad gäller kärnavfall, utom och inom myndigheten. Sedan måste det göras begripligt, vilket gjordes genom diskussioner inom redaktionen, många omskrivningar och med stöd av grafik och faktarutor.

Allt eftersom arbetet fortskred, dök nya infallsvinklar upp och nytt material som inte fanns med från början, bland annat genom att företrädare för myndigheten uttalade sig för andra medier men också från egna intervjuer och hemliga källor. Andras och egnas publiceringar ledde till fler frågor och fler uppslag. Tidningen kunde rapportera hur myndighetens ståndpunkter ändrades allteftersom publiceringen framskred.

Vi beslutade efter noggrant övervägande att publicera dokumenten så att läsarna skulle kunna dra sina egna slutsatser.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Avgörande källor är hemliga. De gav tillgång till interna arbetsdokument - mötesprotokoll, tabeller med beräkningar med mera - som klart och tydligt visar hur experter och specialister inom myndigheten tänkt under granskningen av slutförvaret för kärnavfall. Flera muntliga källor kunde bekräfta äktheten, vissa officiellt andra inte.

I övrigt öppna dokument från Strålsäkerhetsmyndigheten och andra, liksom intervjuer.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Första svårigheten var att helt säkert verifiera att dokumenten var äkta. Det problemet löstes först och främst genom intervjuer med personer på Strålsäkerhetsmyndigheten om vad som stod i dokumenten, om datum för möten och så vidare, allt utan att källan avslöjades.
Vid några tillfällen verkade vi ha nått vägs ände, eftersom myndigheten verkade ha svar på tal. Men så dök det upp nya uppgifter, nya dokument eller så visade dokumenten vi redan hade att myndigheten officiella företrädare helt enkelt hade fel. Tidningen kunde visa att myndigheten inte hade några avgörande motargument som kunde motsäga granskningens resultat om att dokumenten visade på allvarliga brister i myndighetens yttrande om förslaget till slutförvar av kärnavfall

En annan svårighet var att formulera allt på ett begripligt och intresseväckande sätt. Sambanden var komplexa, uttryckta i fackspråk och inom ett område som få har några större kunskaper om. Den svårigheten klarades av (hoppas jag!) genom samarbete på redaktionen och genom många omskrivningar.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

1* Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade risker med slutförvaret
http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/stralsakerhetsmyndigheten-morkade-risker-med-slutforvaret/

3* Stora risker med slutförvar av avfall/Dokumentet avslöjar: Så allvarliga är riskerna
http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/dokument-avslojar-riskerna-ar-allvarliga/

4* Analys/ Svårt att säga nej till kärnkraftbranschen
http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/analys-svart-att-saga-nej-till-karnkraftbranschen/

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Omkring 8 veckors heltidsarbete för en person.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Framför allt har Ekot och Ny Teknik följt upp med eget arbete. Ett antal andra medier har också följt upp och hänvisat till Sveriges Naturs artiklar, som Metro, Göteborgsposten, Aftonbladet, finländska Hufvudstadsbladet, TT med flera.

Frågorna som belysts i artiklarna fördes också vidare in i domstolsförhandlingarna och diskuterades där. Strålsäkerhetsmyndigheten tvingades att inför domstolen försvara sina officiella ståndpunkter i ljuset av de läckta dokumenten.

MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, har meddelat att publiceringarna var viktiga inför arbetet att granska förslaget under domstolsförhandlingen. Varken MKG eller Naturskyddsföreningen hade fått reda på vad som stod i dokumenten utan materialet som tidningen kunnat presentera.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Projektet är inte anmält någonstans.