Arbetsbeskrivning

Vapnens väg

Hannes Delling
2019-12-17

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Jani Pirttisalo Sallinen

Namn: Mathias Ståhle

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Hannes Delling och Mikael Larsson (redaktörer)
Tomas Oneborg och Yvonne Åsell (fotografer)
Dan Eliasson och Thomas Molèn (rörlig grafik och illustrationer)
Johan Persson (reporter)

PUBLICERINGSDATUM

2019-10-18

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Svenska Dagbladet

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vapnen i de svenska gängkrigen kommer till mycket stor del från laglig handel. Något som tidigare varit okänt för allmänheten. SvD har visat hur utrangerade militära automatvapen köps över disk i olika EU-länder, smugglas in i Sverige och återställs till dödliga vapen med några enkla handgrepp. Detta i mycket större skala än vad som tidigare framkommit.

Men även inom landet sprids vapen som köpts loss från svenska jakt- och sportskyttebutiker och sålts svart i den undre världen, i mycket stor omfattning.

SvD har sammanlagt kartlagt hur mer än 600 illegala skjutvapen spritts i Sverige, och visat brottsplatserna där de har använts av grovt kriminella inblandade i gängkonflikterna som plågar Sverige.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Arbetet påbörjades efter en egen idé på redaktionen. Insamlingen av material har gjorts utifrån en omfattande mängd källor och på ett systematiskt sätt som gör att de färdiga reportagen ger en djupare förståelse för hur det ökande och dödliga vapenvåldet i Sverige fungerar.

Genomslaget har varit enormt i en stor mängd medier och har lett till förslag om lagändringar från Sveriges regering på vapenområdet.

Här är en unik grafik över hundratals vapen som SvD kartlagt: https://www.svd.se/svds-kartlaggning-visar-vapnen-som-forsvann

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Idén kläcktes på en gräv-workshop på SvD. Ursprungsidén var att hitta ett vapen som kunde spåras från fabriken där det tillverkades fram till brottsplatsen där det användes.

När vi började samla in material insåg vi snabbt att vi skulle kunna utgå från hundratals vapen. Där och då insåg vi också att reportageidén hade förvandlats till ett fullskaligt grävprojekt.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Kartläggning och genomgångar av intressanta förundersökningar och systematisk databasbearbetning, wallraffande och reportageresor och intervjuer.

Att spåra ett vapen kan vara en komplicerad process. Men serienumren ger stora mängder information till den som kan läsa dem. Hur numren är uppbyggda skiljer sig åt från olika tillverkare och man måste lära sig varje modell separat. Men när man har nyckeln kan man ofta utläsa saker som tillverkningsår och fabrik bara ur den sträng med siffror och bokstäver som finns inpräntade i alla serietillverkade vapen. När det gäller militära vapen har de ofta också stämplar och insignia som gör det möjligt att se i vilka militära förband ett vapen varit.

Dessa kunskaper har vi tillskansat oss genom intervjuer med vapensmeder och vapentekniker. I några fall har tillverkarna själva varit behjälpliga och förklarat hur nummerserierna fungerar. Detta fick avgörande betydelse när vi spårade kulsprutepistoler från kommunisttidens Tjeckoslovakien till två olika mordplatser i dagens Göteborg och Stockholm. Vi samarbetade även internationellt med Jan Kuciakcentret för grävande journalistik i Slovakien.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Domar från svenska domstolar för att hitta stora svenska vapenärenden. Polisiära förundersökningar för att hitta serienummer på de vapen som använts (serienumren har sammanställts i en stor egen databas). Kontakter med vapenexperter och tillverkare för att se vilken information som kan utläsas ur serienumren. Kontakt med flera återförsäljare och vapenfabriker för att kunna följa vapnens väg från fabrik och butik till brottsplats. Därtill har vi utgått från vetenskapliga kartläggningar av vapenhandeln i Europa för att kunna se om våra egna fall korrelerar med befintliga trender. Intervjuer med berörda och på-plats-reportage utgör bärande inslag i samtliga delar av reportageserien Vapnens väg.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det omfattande materialet. Vi har finkammat hundratals domar och läst tiotusentals sidor förundersökningar. Kartläggningen krävde noggrann organisering; ordentliga mappsystem (arkiv) samt ett stort antal excelfiler med serienummer, tidslinjer över händelser, kartor och personregister för alla människor. I gengäld fick vi möjlighet att korsreferera de fall vi granskade för att se om de hängde ihop, vilket vi kunde visa att två av de större fallen gjorde.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

19 okt: Byn i Slovakien förser svenska förortsgäng med automatvapen - om ett skånskt nätverk
23 okt: Ny typ av vapen på väg in i Sverige
24 okt: Jaktbutikers vapen säljs till kriminella

OBS. Ta gärna del av jobben digitalt! Inloggning förbi digitalväggen ordnas av Zara Nasenius, koordinator
Föreningen grävande journalister

https://www.svd.se/sa-enkelt-bevapnas-gang-i-sverige-med-militarvapen

https://www.svd.se/ny-typ-av-vapen-pa-vag-in-i-sverige-luckor-i-lagen

https://www.svd.se/gangkriminella-bevapnas-via-svenska-jaktbutiker

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Nio veckor.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Reportageserien Vapnens väg fick ett stort genomslag och positivt bemötande. Regeringen har utgått från SvD:s avslöjanden i sitt lagstiftningsarbete.

Polisen har påbörjat vidareutbildning av sina vapenhandläggare som en direkt följd av granskningen. En förundersökning om misstänkt tjänstefel (bland polispersonal) har inletts. Reportagen lyftes fram i de största nyhetsprogrammen i både SVT som Sveriges radio, där grävreportrarna medverkade, och används ofta som faktaunderlag i den pågående debatten om vapenvåldet.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.